12.10. 2011 Mårten Björkgren
Bakgrund
Religionsfrihet är internationellt sett den äldstagrundrättigheten (Sihvo, 2008)
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs1948
Artikel 18 definierar religionsfriheten:
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet ochreligionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bytareligion och trosuppfattning och att, ensam eller igemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utövasin religion eller trosuppfattning genom undervisning,andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
Religionsfrihetslagen 6.6.2003/453
Lag om grundläggande utbildning 21.8.1998/628
Religionsparagrafen i lagen om den grundläggandeutbildningen
Skolans värdegrund
Grunderna för läroplanen för den grundläggandeutbildningen 2004 inleds med följande ord omvärdegrunden:
”De mänskliga rättigheterna, alla människors likavärde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfaldär de värden som den grundläggande utbildningen skallgestalta och förmedla. Den skall också främja socialgemenskap, ansvarskänsla och respekt för individensfriheter och rättigheter.” (s. 12)
Religion och grundskolan
Med religion i skolan avses dels läroämnet religion i åk 1-9,dels religiösa inslag och evenemang i skolansverksamhetskultur
Åskådningsundervisningen: religion (Re) ellerlivsåskådningskunskap (Lk)
Re eller Lk är ett obligatoriskt läroämne för eleven (totalt 11årsveckotimmar i grundskolan, dvs. 11 x 38 timmar)
Deltagande i Re bestäms utifrån samfundstillhörighet ellervårdnadshavarnas önskemål
Elever som inte hör till något religiöst samfund fårundervisning i livsåskådningskunskap
Skolans religionsundervisning
RE är en kunskapsinriktad undervisning utifrån samhälletsbehov och skiljer sig klart från kyrkans religiösa fostranbåde i fråga om mål och innehåll
har som mål en religiös och livsåskådningsmässigallmänbildning
målet uppnås genom förtrogenhet med det egnakulturarvet och med andra världsåskådningar samt genomutveckling av en etiskt ansvarsfull livshållning
skall hjälpa eleven att förstå religionens betydelse förhenne själv samt se religionernas inflytande lokalt,nationellt och globalt
enligt forskningen uppskattar finländare enreligionsundervisning som är saklig, neutral och
Religionsundervisningens uppgift bygger påelevens rätt till sådan undervisning
Skapa förståelse för religionens grundkaraktär
Bekanta sig med den egna religionen
Ge eleverna beredskap att leva i en multireligiös värld
Förstå livets etiska dimension
Undervisning i elevens egen religion
Tanken bakom religionsfrihetslagen 2003 är attreligionsfriheten är något positivt.Religionsfrihetslagen ger varje finländare rätt att höratill ett sådant religionssamfund han eller hon vill höratill. Var och en har rätt att bekänna sin tro, uttrycka sinövertygelse och utöva sin religion individuellt ochtillsammans med andra
Enligt religionsfrihetslagen behöver man i Finlandvarken höra till något religionssamfund eller delta iutövande av religion mot sitt samvete
Religionsfrihet är enligt grundlagen en grundrättighetsom också innehåller rätten till religionsundervisning
Rätten till religionsundervisning betonas också i FN:sbarnkonvention (artikel 29) samt i flera andrainternationella överenskommelser: FN:s deklaration avmänskliga rättigheter (artikel 18 och 26); EU:s fördragom mänskliga rättigheter m.fl. internationellaöverenskommelser
Den finländska religionsundervisningen tillämpar enpositiv religionsfrihet, stöder barn och ungas egenidentitet samt betonar religionens kulturella betydelseför seder och bruk hos enskilda och i samhället
Målet för RE är att den studerande känner till den egnareligiösa bakgrunden, respekterar människor medannan övertygelse och kan leva och verka i ettmångkulturellt samhälle tillsammans med människorsom kommer från andra kulturer och har ett annattänkesätt och en annan tro
I grundskolan finns för tillfället 13 godkändaläroplanen i elevens egen religion
2007 deltog 94 % av grundskoleeleverna iundervisning i evangelisk-luthersk religion, 1 % iortodox religion, 3% i livsåskådningskunskap och 2 % iövriga religionsgruppers undervisning
Åskådningsämnena Re och Lk stöder skolanssamhällsuppdrag
Jämlikhet
Religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning
Etisk medvetenhet
Religiösa inslag i skolansverksamhetskultur
Traditionella högtider och fester i skolan
I den finländska skolan firar vi flera traditionellahögtider och fester. Dessa kan innehålla religiösa drag.Riksdagens grundlagsutskott betonar att dessahögtidstraditioner är en del av den finländska kulturen.På grund av att man sjunger en psalm eller läserjulevangeliet vid högtiden kan den inte betraktas somreligionsutövning.
Skolans högtider är en del av undervisningen ochskolarbetet. Enligt 3 § i lagen om grundläggandeutbildning skall man i undervisningen samarbeta medhemmen.
Skolan skall informera elevernas vårdnadshavare omevenemang som ordnas i skolan och om deras innehåll. Vidbehov kan man komma överens med vårdnadshavarna omindividuella arrangemang för en elev och om eventuellalternativ verksamhet, ifall att elevens övertygelse hindrarhenne eller honom att delta i en högtid, fest eller någon del avdessa. Vid arrangemangen skall man ta hänsyn till elevenstrygghet och säkerhet.
När man slår vakt om och utvecklar de finländskaskoltraditionerna skall utgångspunkten vara gemenskap ochtolerans.
Skolans religiösa evenemang
Skolan kan fortsättningsvis ordna religiösa evenemangsåsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar.Dessa betraktas som religionsutövning.
Ingen tvingas att delta i religionsutövning mot sittsamvete. En elev kan därmed inte tvingas delta igudstjänster, i religiösa morgonsamlingar eller i andrareligiösa evenemang.
Vårdnadshavaren skall meddela om eleven inte deltar ireligionsutövning. Detta kan ske en gång för alla t.ex. isamband med anmälan till skolan, eller i varje enskiltfall.
Syftet med 11 § 2 mom. i grundlagen är inte att hindrade övrigas positiva frihet till religionsutövning utanframförallt att skydda en person för religionsutövningsom strider mot hans eller hennes samvete.
Utbildningsanordnaren och skolan är skyldiga attunderrätta vårdnadshavaren om verksamheten iskolan. Eftersom eleven på vårdnadshavarens anhållanenligt 11 § 2 mom. i grundlagen har möjlighet att vägraatt utöva religion måste de religiösa evenemang somskolan ordnar framgå av skolans meddelanden.