Kartografi
Att ha grundläggande kunskaper om kartor,projektioner, koordinatsystem samt kartografiskpresentationsteknik gör en till en bättre GIS-användare
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
En bild av verkligheten
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Sfären skall avbildas på en plan yta
i
i
l
l
t
l
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Jorden är inte alls rund
Med olika projektioner styr mankartans egenskaper. Två kartormed olika projektion kan inteöverlagras eftersom de intekommer att passa till varandra
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Projektioner
Det finns olika sätt att överföra sfären till en plankarta.De baseras på tre grundformer:
1.Azimutal
2.Konisk
3.Cylindrisk
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Azimutal projektion
Används mest för depolnära områdena
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Konisk projektion
Den koniska projektionenär korrekt där konentangerar sfären
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Cylindrisk projektion
Denna är den vanligaste förde flesta kartor. Mercatorsprojektion är cylindrisk.
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Universal Transverse Mercator
En transversellprojektion harkonen ellercylindern liggande.UniversalTransverseMercator (UTM) ären av de mestkändaprojektionerna.
Den används till kartor över hela världen och ärgrunden för UTM-systemet, som delar jordkloteti 60 zoner om 6º i öst-västlig riktning.Den används till kartor över hela världen och ärgrunden för UTM-systemet, som delar jordkloteti 60 zoner om 6º i öst-västlig riktning.
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
F
ö
r
a
t
t
k
u
n
n
a
a
n
g
e
v
a
r
e
t
t
o
b
j
e
k
t
f
i
n
n
s
m
å
s
t
e
v
i
h
a
e
t
t
k
o
o
r
d
i
n
a
t
s
y
s
t
e
m
s
o
m
d
e
l
a
r
i
n
v
å
r
k
a
r
t
a
i
x
o
c
h
y
.
Y
Y
Koordinatsystem
D
e
t
v
a
n
l
i
g
a
s
t
e
k
o
o
r
d
i
n
a
t
s
y
s
t
e
m
e
t
ä
r
d
e
t
g
e
o
g
r
a
f
i
s
k
a
s
o
m
a
n
g
e
r
x
o
c
h
y
i
g
r
a
d
e
r
,
m
i
n
u
t
e
r
o
c
h
s
e
k
u
n
d
e
r
e
l
l
e
r
i
g
r
a
d
e
r
o
c
h
d
e
c
i
m
a
l
a
g
r
a
d
e
r
.
I
S
v
e
r
i
g
e
a
n
v
ä
n
d
e
r
v
i
m
e
s
t
R
T
9
0
R
T
9
0
2
.
5
g
o
n
V
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
x
x
x
Y
Y
Koordinatsystem
Precis som kartor med olikaprojektioner kan inte kartor medolika koordinatsystem överlagras
Här ligger i Malmö RT 90 2.5 Vmedan Skåne ligger i RT 90.Resultatet blir att Malmö inte kanöverlagras med den andra kartan.
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Kartan
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
•En karta innehåller information
•Kartan måste vara lika ”läsbar” som en bok
•Kartan måste vara en generalisering avverkligheten
•Visualisering och presentationsteknik
Kartan
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Den här kartaninnehåller förmycketinformation för attvara läsbar
Kartan
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
•Fel färger
•Fula färger
•För likafärger
•För mycketinformation?
•Ingasymboler
Kartan
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Vattendrag ochsjöar avbildas meden ”naturlig” färg
Vägarna meddubble linjer för attskiljas frånadministrativagränser
Vilsam bakgrund
Tätorter utanmönster ger ett”lugnare” intryck
Generalisering
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
•Skalan bestämmer hur mycket detaljer somkan finnas med
•Tillämpningar och behov kan också påverka
•Finns ofta för stor noggrannhet i våra data =onödigt stor lagringsplats, onödigt långainläsningstider
•Sunt förnuft vid val av data
Generalisering
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
•Symbolisering
•Klassificering
•Interpolering
•Förenkling
Generalisering
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Röda kartans vägar(röda) och Grönakartans vägar (Grönt)
Översiktskartan visarbara de största ochviktigaste vägarnamedan Gröna kartanvisar i stort sett allavägar
Generalisering
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Det är inte baravilka vägar somvisas som skiljerkartorna åt.Antaletkoordinatpar perlinje är betydligthögre på denGröna kartan,vilket gör att desslinjer blir merkomplexa ochverklighetstrogna
Svenska kartserier
©Ulrik Mårtensson, NaturgeografiskaInstitutionen, Lunds Universitet ochStrateGIS
Karta/kartserie
Skala
Antalkartblad
Specialinriktning
Ekonomiskakartan
1:10 0001:20 000
11 8001 300
Detaljerad redovisning avfastigheter, gränser,fornlämningar och åker.
Gula kartan
1:20 000
1215
Som ovan
Fastighetskartan
1:10 0001:12 500
16 700
Ersätter Ekonomiska och Gulakartan
Gröna kartanTerrängkartan
1:50 000
619
Fullständigmarkslagsredovisning.Småvägar, stigar ochvägbommar.
Blå kartanVägkartan
1:100000
156
Detaljerad vägkarta med storyttäckning
Fjällkartan
1:100000
24
Aktuell och tillförlitligfjällinformation; leder, broar,stugor, hjälptelefoner m m.
Röda kartanÖversiktskartan
1:250000
21
Översiktskarta för län ochregioner.Landskapsredovisning.