VAD TÄNKERFINLÄNDARNA OMSOCIAL- OCHHÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNASERVICE OCH DESSFRAMTID?
• Hur är det fatt med hälso-och sjukvården i Finland?
Får man skära ner i social- och hälsovårdstjänsterna? Måste hälso-och sjukvårdens administrativa chef alltid vara en läkare? Vadborde göras för att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna?
• TNS Gallup utredde på uppdrag av Tehy tusen finländaresuppfattningar om vårdtjänsternas tillstånd och framtid. Materialetrepresenterar landets 15–74-åriga befolkning (utom Åland).
• Statistisk felmarginal är ca 3,1 procentenheter
plus minus.
• Materialet insamlades under loppet av februari 2015.
Borde man sätta för sparpratet?
Nio av tio finländare anser att man intefår spara av social- och hälsovårds-tjänsterna ens i svåra ekonomiskaförhållanden annat än av ytterstanödtvång (%).
Av helt samma åsikt
Av relativt samma åsikt
Kan inte säga
Av relativt annan åsikt
Av helt annan åsikt
48
40
4
6
2
Vilket skolvitsord germedborgarna beslutsfattarnaom skötseln av social- ochhälsovården?
Vilket skolvitsord germedborgarna beslutsfattarnaom skötseln av social- ochhälsovården?
6 1/2
(Socialfrågor: 6,33; Hälsofrågor: 6,59)
Måste hälso- och sjukvårdenschef vara läkare?
0
20
Den administrativa chefen skall alltid vara läkare
Till administrativ chef skall även kunna väljas
personer med annan högre slutexamen
Kan inte säga
40
60
80
17
70
13
SKALL MAN MINSKAPÅ UTBILDNINGENELLER SATSA PÅKUNNANDET?
T.o.m. 94 % av finländarna anser att personer somsköter dem skall ha tillräcklig utbildning i social-och hälsovård.
Sänkning av vårdbranschens utbildningskrav fråndet nuvarande motsätter sig 73 %.
Nio av tio anser att utveckling och utnyttjande avpersonalens kunnande är en viktig faktor itryggandet av hälsovårdstjänsterna.
Av samma åsikt!
Hälso- och sjukvården i Finland skall hållas på nuvarande nivå 85 %
Utöver hälso- och sjukvårdens kostnader borde man tala meraom dess kvalitet 91 %
Inom social- och hälsovården borde allt mera satsas påarbetstagarnas kunnande 79 %
Beslutsfattarna borde fästa mera uppmärksamhet vid utvecklingenav social- och hälsovårdens verksamhet och resultat 62 %
Vårdens löner är i dag otillräckliga med tanke påarbetets svårighetsgrad 62 %
Social- och hälsovårdens utbildningskrav kunde lindrasfrån det nuvarande 15 %
(Helt eller av relativt samma åsikt som påståendet)
Vad borde sedangöras?
Många sätt att förbättravårdtjänsterna och öka derasresultat:
1.Utveckling och utnyttjande av personalens kunnande(91 %)
2.Spridning av god praxis mellan kommuner ochsjukvårdsdistrikt (90 %)
3.Bra ledarskap (90 %)
4.Utveckling av hälso- och sjukvårdensverksamhetsmetoder och praxis (87 %)
5.Utveckling av arbetsfördelningen (84 %)
6.Utveckling av hälso- och sjukvårdens strukturer (83 %)
7.Ökning av medborgarnas ansvar om sin egen hälsa(76 %)
8.Prövning av helt nya verksamhetsmodeller (62 %)
(Vilka metoder anser medborgarna viktiga eller mycket viktiganär social- och hälsovårdstjänsterna tryggas/effektiveras)
8
Fem viktiga sätt att tryggaoch effektivera social- ochhälsovårdstjänsterna:
1.Spridning av god praxis mellan kommuneroch sjukvårdsdistrikt
2.Utveckling av hälso- och sjukvårdensverksamhetsmetoder och praxis
3.Utveckling och utnyttjande av personalenskunnande
4.Ökning av medborgarnas ansvar om sinegen hälsa
5.Utveckling av hälso- och sjukvårdensstrukturer
5
Privat produktion avtjänster får inteunderstöd
Bara 15 % tror, att privat produktion av tjänster i störreomfattning skulle vara en viktig metod att trygga oh effektiverasocial- och hälsovårdstjänsterna.
TILL SLUT:FÖRVERKLIGASJÄMLIKHET IARBETSLIVET?
81 % av finländarna anser att löneskillnaderna mellanmän och kvinnor borde man försöka minska.
Två av tre anser det bra att andelen kvinnor ichefsuppgifter växer från det nuvarande både påoffentliga och privata sektorn.
Familjeledigheter borde delas jämnare mellan män ochkvinnor anser 59 %.
ärnu hos dig!
tehy.fi/eduskuntavaalit