ÖREBRO
•Ny forskning: information om ny artikel i vetenskaplig tidskrift som byggerpå data från STADS studie (den som tidigare visat att ÖPP inte hadeförväntad effekt). Denna artikel kastar ett nytt och annorlunda ljus påSTADS oberoende utvärdering. Resultaten innebär stöd för EFFEKT men ävenviktiga slutsatser angående implementering av programmet.
•Nya rön om hur man effektivast bör förhålla sig till föräldrar som känner tillatt deras barn har debuterat med alkohol. Dessa nya rön har direktakonsekvenser för hur man inom ramen för EFFEKT ska kommunicera utprogrammet.
•Information om ett försök att snabbutbilda lärare i att på ett effektivt sättinitiera diskussion om gemensamma överenskommelser.
•Information om relaterade projekt: ”Tobaks EFFEKT” som utvecklas inomramen för Socialdepartemenets s.k. trestadssatsning.
•Nya brev till föräldrar (sammanfattande information från föräldramötet).
•Förutom ovanstående punkter kommer det finnas tid för diskussion, reflektionoch erfarenhetsutbyte.
•Bodin & Strandberg
•Föräldrarna blev mera restriktiva (F)
•Bjöd i mindre utsträckning (U)
•Berusningsdrickande (-)
•Samband mellan föräldrars förhållningssätt ochungdomars drickande:
•…”I år 9 sågs en minskad benägenhet till berusningsdrickande hosungdomar vars föräldrar vidmakthöll sin restriktiva attityd från år 7till 9” …
•Föräldrar mera medvetna- det finns ingen ”ren” kontrollgrupp.
•Metodologiska skillnader i effektutvärderingen
•Kontinuerligt v.s. kategoriskt utfallsmått, begränsar variationen.Logistisk regression vs. variansanalys
Frequent drunkenness, ≥ 2 ggr; ≤ 1g.
0
1
1
3
5
7
9
11
13
15
17
19
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
•Syfte ÖPP: minska berusningsdrickande.
•Problem med implementering: endast 20% av skolorna gavssamtliga presentationer.
•En direkt reaktion på Bodin & Strandbergs (2011) artikelDoes the Örebro Prevention Programme Prevent YouthDrinking?
•Kritiserar Bodin & Strandbergs (2011) studie:
•poor fidelity
•reduced variance in the outcomes
•not testing mediating mechanisms
Intervention
Reducerat drickande
Föräldrarvidmakthållerrestriktiv attityd
Intervention
Någonsin varitberusad
life-time drunkenness χ2 (2) = 1.855, P = 0.39
(est. = −0.37, P = 0.034)
Intervention
Berusad senastemånaden
drunkenness in past month χ2 (2) = 0.824, P = 0.66
(est. = −0.35, P = 0.054)
•Med STAD-data som analyseras med kontinuerliga(oförvanskade) mått på alkoholdrickande framkommer följandeeffekter:
•life-time drunkenness (est. = −0.37, P = 0.034) χ2 (2) = 1.855, P = 0.39
•drunkenness in past month (est. = −0.35, P = 0.054) χ2 (2) = 0.824, P = 0.66
•frequency of drinking (ns)
•amount of drinking (ns)
•Ungdomar i interventionsgruppen ökade sitt drickande övertid signifikant mindre än vad kontrollgruppen gjorde.
•STADS oberoende effektutvärdering visar att programmethar signifikanta programmeffekter på berusningsdrickande.
•Dessa effekter doldes p.g.a. Bodin & Strandbergs dicotomisering.
•För att testa ÖPPs teoretiska relevans på STAD-datagenomfördes en medieringsanalys (M-plus). Först testades omprogramet har en effekt på föräldrars attityder tillungdomsdrickande ((vilket de har (est. = 0.19, P < 0.001)).Sedan testades om programmet via sin effekt på föräldrarsattityder påverkar om man någon gång har varit berusad,berusning den senaste månaden, samt hur mycket och ofta mandricker alkohol. Samtliga fyra utfallsmått ärsignifikanta( (est. = −0.057, P = 0.016);(est. = −0.072, P = 0.017); (est. = −0.05, P = 0.003);(est. = −0.06, P = 0.006)
Intervention
Någonsin varitberusad
Föräldrarvidmakthållerrestriktiv attityd
(est. = 0.19, P < 0.001)
(est. = −0.057, P = 0.016),
Intervention
Berusad senastemånaden
Föräldrarvidmakthållerrestriktiv attityd
(est. = 0.19, P < 0.001)
(est. = −0.072, P = 0.017),
Intervention
Hur ofta man dricker
Föräldrarvidmakthållerrestriktiv attityd
(est. = 0.19, P < 0.001)
(est. = −0.05, P = 0.003)
Intervention
Alkoholkonsumtion(mängd)
Föräldrarvidmakthållerrestriktiv attityd
(est. = 0.19, P < 0.001)
(est. = −0.06, P = 0.006)
•När programmet implementerats så att det påverkar föräldrarnasattityder så påverkar det samtliga aspekter av ungdomsdrickande.
•Denna studie kommer till en annorlunda slutsats om effektiviteten förÖPP. Programmet påverkar berusningsdrickande, vilket är syftet medprogrammet.
•Programeffekterna förklaras av att föräldrarna iinterventionsgruppen vidmakthåller sin syn på ungdomsdrickande, tillskillnad från föräldrarna i kontrollgruppen som blir mera tillåtande.
•Detta ger dessutom ytterligare stöd för teorin som ÖPP (och EFFEKT)baseras på.
•Effekterna från STAD-data var svagare än den ursprungligautvärderingen, det beror sannorlikt på att kontroll-gruppen påverkats av t.ex. mediakampanjer som lyftfram liknande budskap som ÖPP.
•Program integrity. Genomför EFFEKT enligt programmet: ettmöte per termin av en utbildad presentatör. Då kan vi förväntaoss att programmet leder till att färre föräldrar över tid blirmera tillåtande till ungdomsdrickande.
•Föräldrars attityd hänger ihop med barnens drickande.
Konsekvenser för EFFEKT
•Resultat från longitudinella studier tyder på att föräldrarvanligen resignerar och ser mellan fingrarna, -leder till niskatföräldraengagemang.Glatz (2011)Huh, Tristan, Wade & Stice (2006)Huver, Engels, Vermulst & de Vries (2007)Kerr, Stattin & Pakalniskiene (2008)
t.ex.
Baumrind (1989; 1991)
Collins, Maccoby Steinberg, Hetherington & Bornstein, (2000)
Crouter & Head (2002 )Dishion & McMahon (1998)
Gray & Steinberg (1999)
Kerr & Stattin (2000)Loeber, Farrington, Stouthamer-Loeber, & van Kammen (1998)
Stattin & Kerr (2000)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Never
> 10 times
Restrictive
Permissive
Parents attitude
Drunkenness in the latest year
%
%
ålder
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
13
14
15
16
Förälder settbarnet berusat
Föräldrars oro
•Föräldrar har vanligen en restriktiv syn påungdomsdrickande.
•Vad händer med denna attityd då manblivit varse att ens barn
•Vi följer majoriteten av föräldrar som har en restriktiv syn påhur de anser att deras 13-åringar bör förhålla sig till alkohol.
Sett sin 15-åring berusad
%
”naturligt att mitt barn ärnyfiken på alkohol, litarpå att de dricker på ettansvarsfullt sätt”
p < 0.001
T2
nej
ja
25
7
0
10
20
30
Lenient Restrictive
•Även om det är en relativt liten grupp andel föräldrar somertappat sitt barn med att dricka så står de för en stor del avökningen i drickande.
•Denna grupp kan nås i vårt universella program.
•Vi bör således ha detta i beaktande i kommande revideringarav EFFEKT.
Behavioral Attitude
Subjective Norms
PercievedBehavioral Control
Intention
Behaviour
Explicit attitudesand clear beh.expectations
Given concreteexamples ofwhat to do
What are otherparents’ thinking:Consensusagreements
Make parents’realize that it isan importantissue
•Insatser riktade till alla (snarare än till riskgrupper / individer).
•Syftar till att främja en god utveckling snarare än att manbehandlar ett problem.
•Ej utpekande, har ofta en terapeutisk effekt på andra områdenän det fokuserade.
Insatserna riktade till föräldrar genomförs som strukturerade presentationer påföräldramöten varje termin.
•Föräldrar till barn i 10-12 åå (åk 4-6).
Föräldrapresentationerna syftar till:
•att göra föräldrar medvetna om ungdomsrökning till en prioriterad fråga
•att få föräldrar att känna att de som föräldrar fortfarande utövar ett stortinflytande över sina barns attityder och beteende.
•ge föräldrar konkreta råd om hur de kan göra för att påverka sina barn, hurde kan initiera konstruktiva dialoger om rökning, t.ex. gemensammaöverenskommelser.
•Den andra metoden innebär direkta insatser till ungdomarnai skolan. Eftersom insatser som bygger på sociala normer, ochförstärkning hr visats ha kraftfulla förebyggande effekter såkommer denna insats bygga vidare på denna typ av insatser.Denna insats kommer till stor del hämta inspiration fråninternationellt renommerade och effektivapreventionsprogram. Själva utformandet av övningar skautarbetas i samråd med pedagoger
•Ordinarie personal på skolorna, t.ex. elevhälsopersonaloch/eller pedagoger.
•Målsättning: skolorna ska äga kunskaper och färdigheter attarbeta hälsofrämjande.
•Utveckla en metod som ska reducera cannabisanvändninggenom tidiga insatser mot tobaksbruk.
•Metoden skall bygga på evidensbaserade principer och riktasig till elever och föräldrar.
Evidens
Erfarenhet
Brukarens erfarenhetoch önskemål
Evidensbaseradpraktik
Sackett, D. L., et al,. (1996). Evidence-based medicine: What it is and what it isn't. British Medical Journal, 312 , 13, 71-72.
Bästa tillgängligakunskap utifrånreliabla studieroch diskussionermed sakkunniga
Skolpersonals synpå vad somfungerar och intefungerar attgenomföra iskolan.
Föräldrars (och ev.elevers) gensvar,uppfattning ombudskap,angelägenhet ochupplägg.
Effektivitet, i attminska tobaks- ochcannabisanvändandepå ett sätt sompassar skola ochföräldrar
Insatsernas utformning skall utvecklas i samråd med pedagoger.Det innebär att vi söker engagerade medarbetare som villfördjupa sig i frågan. De kommer tillsammans med forskare varamed att utforma programmet till ett material som är effektivt ochanvändbart – evidensbasserat.
•Randomiserad kontrollstudie med för och eftertest samtuppföljning efter 3 år.
•Respondenter: ungdomar och föräldrar.
•20 klasser följs (på individnivå) under 3 år (datainsamling +intervention). Interventionsskolor.
•20 klasser följs (på individnivå) under 3 år (enbartdatainsamlingar). Kontrollskolor.
•Datainsamlingar: enkäter till elever, föräldrar ochföräldrapresentatörer (förmodligen via internet).
•Skall genomföra ett ordinarie föräldramöte varje termin. Enhalvtimme av föräldramötestiden ägnas åttobaksförebyggande insatser. Dessa fokuserar på ungastobaksbruk. Levereras av specialutbildade presentatörer.
•Eventuellt, insatser till elever: x antal timmar per termin,levereras av specialutbildade pedagoger på skolorna inomramen för ordinarie verksamhet.
•Här görs inga insatser av oss.
•Endast datainsamlingar som inte förknippas medinterventionsstudien.
•Personal fortbildas i att hålla bra engagerande föräldramöten iallmänhet men även i tobak/cannabisförebyggande arbete.
•Omfattning, grundutbildning 2 (1+1) arbetsdagar samtuppföljning och handledning kontinuerligt.
•Fler och mera engagerade föräldrar på skolans föräldramöten.
•Stärker lärares relation till föräldrar (och vice versa)
•Måluppfyllelse i skolan ökar.
•Elevers bruk av tobak (och annat normbrytande beteende)reduceras.
Kursivt: bör avsändaren justera efter verkliga omständigheter
Du är viktig!
Ditt barn har nu gått x veckor i högstadiet och det är ofta just i denna ålder som barn kommer i kontakt med alkohol. Från skolan tycker vi attdet är viktigt att hjälpa er föräldrar i den här situationen och därför kommer föräldraskapsprogrammet Effekt presenteras en gång per terminunder hela högstadiet.
Det första tillfället var på föräldramötet igår. Tyvärr hade inte alla möjlighet att vara med, varför jag här skickar ut en sammanfattning, somockså fungerar som en liten påminnelse till er som var där. Dessutom finns här de gemensamma ”regler” ni föräldrar kom överens om.
Risker med ungdomsdrickande
Varför är det då så viktigt att sträva efter en så sen alkoholdebut som möjligt? Att börja dricka tidigt ökar risken att utveckla alkoholproblemoch beroende, men det medför även andra risker:
De riskerar att drabbas av olika akuta skador och problem som bråk, slagsmål och våld.
De riskerar att drabbas av oskyddade samlag och oönskade sexuella situationer
Skolarbetet kan påverkas negativt
Du påverkar ditt barns drickande mer än du tror
Effekt bygger på svensk och internationell forskning och de fakta de presenterar är ofta överraskande och fungerar som en väckarklocka förmånga. Men även om de visar på en del oroande och jobbiga fakta så har de ett mycket positivt huvudbudskap: nämligen att du som förälderpåverkar ditt barns drickande mer än du tror.
De viktigaste råden
Hur ska du som förälder göra? Här är de viktigaste råden från Effekt:
Var tydlig! Din inställning till ditt barns drickande har stor betydelse. Barn med föräldrar som har tydliga förväntningar på att de inte skadricka, dricker mindre. Det visar all forskning. Och vad de än säger så uppskattar barn tydliga besked.
Bjud inte ditt barn på alkohol! Låt dem inte ens smaka från ditt glas. Många tänker att de kan avdramatisera alkohol genom att bjuda sinabarn på alkohol. Den här teorin är fel, visar Effekt. Barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra barn.
Prata med ditt barn om alkohol! Det kan vara knepigt och känsligt men du kan exempelvis fråga hur ditt barn gör om han eller hon blirbjuden, eller fråga om ditt barn vet varför det är åldersgräns för att få köpa alkohol. Förklara med värme att det inte är OK att dricka innanman fyllt 18 år.
Gemensamma regler och förhållningssätt
Alla har ni väl fått höra att ”alla andra får ju”. Det kan vara ett jätteskönt stöd att höra vad andra föräldrar har för tankar och att ha en delgemensamma regler för att kunna svara att ”nej, jag vet att alla andra inte får.” På föräldramötet kom ni överens om följande gemensammaförhållningssätt:
Effekt fyller på med information och argument nästa termin också men håll gärna diskussionen vid liv och prata med varandra. Lycka till!
Har du frågor eller vill ha mer information, gå gärna till www.effekt.org
Kursivt: bör avsändaren justera efter verkliga omständigheter
Det är aldrig för sent att prata med sitt barn om alkohol
På föräldramötet igår gick vi igenom föräldraskapsprogrammet Effekts fjärde presentation. Era barn har nu gått halva tiden i högstadiet.Några av dem har kanske redan testat alkohol och dricker med jämna mellanrum. Då kan det vara skönt att få höra att ett tydligt agerandefrån dig som förälder ger starka positiva effekter även bland ungdomar med redan etablerade alkoholvanor. Det är med andra ord aldrig försent.
Kom ihåg att du påverkar ditt barns drickande mer än du tror. Effekts forskning visar att föräldrars förhållningssätt – din inställning och dinaförväntningar på ditt barns drickande – har stor betydelse. 21 av 30 elever i 15-årsåldern med tillåtande föräldrar uppger att de har varitberusade minst fyra gånger senaste terminen; med restriktiva föräldrar är motsvarande siffra 6 av 30. Det finns med andra ord alla anledningatt ha en restriktiv inställning ända tills barnen fyller 18 år.
De viktigaste råden
Hur ska du som förälder då agera? Här är de viktigaste råden från Effekt:
Var tydlig! Din inställning och dina förväntningar på ditt barns drickande har stor betydelse. Barn med restriktiva föräldrar dricker mindre,visar all forskning. Och vad de än säger så uppskattar barn tydliga besked.
Bjud inte ditt barn på alkohol! Låt dem inte ens smaka från ditt glas. Många tänker att de kan avdramatisera alkohol genom att bjuda sinabarn på alkohol. Den här teorin är fel, visar Effekt. Barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra barn.
Prata med ditt barn om alkohol! Det kan vara knepigt och känsligt men du kan exempelvis fråga hur ditt barn gör om han eller hon blirbjuden, eller fråga om ditt barn vet varför det är åldersgräns för att få köpa alkohol. Förklara med värme att det inte är OK att dricka innanman fyllt 18 år.
Gemensamma regler och förhållningssätt
På föräldramötet kom ni överens om följande gemensamma förhållningssätt:
//
Effekt fyller på med information och argument nästa termin också men håll gärna diskussionen vid liv och prata med varandra. Lycka till!
Har du frågor eller vill ha mer information, gå gärna till www.effekt.org