Mobbning, diskriminering ochkränkningar – i ettgruppsykologiskt perspektiv
Matts Dahlkwist, 2013 Matts Dahlkwist, 2013
Institutionen för Pedagogik, Didaktik och UtbildningsvetenskapInstitutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap
Uppsala UniversitetUppsala Universitet
Mobbning – definitioner ochtidsbundenhet
1789: ”mob or a group of people in attacking, harassing, or crowling round aperson”
(Gill 2011).
1960-70-tal: Socialt problem i ett skandinaviskt kontext.
Tidiga kopplingar till etologi, aggressions- och folkmordsbegreppen.
Från 1980-tal: Internationell vetenskaplig disk. och synliggörande
(Larsson 2010)
Synliggörande: Från latent till manifest problem (Larsson 2010)
Allmän def: Obalans i styrka och makt
Avsikt att tillfoga skada eller obehag
Upprepas under tid
Olweus, 2001, Thornberg 2006
Mobbningens många ansikten
Mobbning kan vara:
Fysisk
Verbal och ickeverbal
Psykisk eller relationell
Digital
oftast mellanformer
En särskild kategori (men med inslag från en eller flera av ovanståendekategorier) kan könsmobbning utgöra. Formerna kan vara exempelvisspridning av rykten av sexuell karaktär, olika former av sexuellt fysisktnärmande, sexuellt färgade kommentarer, minspel och kroppsspråk meden kränkande sexuell innebörd eller verbala sexuella förslag.
Alternativ distinktion: Indirekt eller direkt mobbning
(Thornberg m fl)
Mobbning: Myt ellerverklighet?
1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad
2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor
3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vemsom blir mobbad
4. Den som mobbar gör det oftast för att kompensera en svag självkänsla
5. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare ängenomsnittet
6. Den som mobbas har oftare en mindre god föräldrakontakt
7. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet
8. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan.
9. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, ijämförelse med genomsnittet
10. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren
11. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder
12. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren mankommer.
13. Digital mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Organisations- ochsociokulturella faktorer
Skolstorlek: Inga signifikanta skillnader imobbningsfrekvens.
Landsbygd – storstad: Inga signifikantaskillnader.
Socio-ekonomisk status: Klar skillnad.
Olweus 2006
Gruppfaktorer
Störst risk:
- i stationära grupper och miljöer
-vid stort grupptryck
-Vid stor osäkerhet i gruppen
Frekvens
7-9% av eleverna är mobbade i grundskolan,minst någon gång
1-2% är mobbade under ett år eller längre
Flickor och pojkar är lika utsatta
1-2% är mobbade av lärare
Skolverket 2011
Olweus (2001)
Thornberg (2006)
Byte av skola?
Fram till för 7-8 år sedan få diskussioner omskolbyte för mobbaren.
Konsekvenser av skolbyte för den mobbade?
Mobbning: Psykiskakonsekvenser
utsatt för mobbning nedstämdhet och depressionForskning visar på ett tydligt samband mellanatt vara utsatt för mobbning i grundskolan ochfrekvensen av olika former av senarepsykologiska problem som psykosomatiskasymtom, nedstämdhet och depression. Dettagäller både pojkar och flickor.
Kalitala-Heino, Rimpelä, Rantanen & Rimpelä (2000); Slee(1995).
Mobbaren:Livskonsekvenser
mobbarBarn som mobbar och är aggressiva löper
en större risk att senare i livet vara
involverade i problembeteenden som
kriminalitet, våldshandlingar och alkohol-kriminalitet, våldshandlingar och alkohol-
missbrukmissbruk: Cirka 4 gånger större risk förkriminalitet senare i livet
Olweus (1991); Colvin m fl (1998)
Mobbning i ett genusperspektiv
Pojkar mobbar mer än flickor oftare är pojkar än flickor[1Pojkar mobbar mer än flickor, oavsett årskurs.De mobbade är oftare är pojkar än flickor[1]Pojkar mobbar oftare i form av fysiskatrakasserier och verbala hot medan flickoroftare mobbar genom ryktesspridning ochutfrysning[2]. Digital mobbning är vanligarebland flickor[3].
[1] Lösel & Bliesner (1999).
[3] Rigby (2009)
Aktuell lagstiftning
Diskrimineringslagen 1/1 2009:
- Tillsynsansvar: Statens skolinspektion
Tre graderingar: Kritik mot huvudman – Vissa brister i förfarandet – Ingen kritik.
Ärende ej kopplat till specifik diskrimineringsgrund
-Anmälan till: Barn och elevombudet (BeO)
Ärende baserat på någon av diskrimineringsgrunderna:
- Anmälan till: Diskrimineringsombudsmannen (DO)
(Skolverket 2009/2011)
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Ge exempel!
Anmälningshistorik
Ofta infekterade relationer hem/skola
Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuellakräkningar under lång tid de vanligastediskrimineringsgrunderna
Dokumentationen är mycket viktig
Vårdnadshavare står i allmänhet bakom
Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut
(Skolverket 2011)
Framgångsfaktoreri arbetet mot olika former av kränkningar
En gemensam definition och uppfattning av företeelsen mobbning
”A whole school approach” - en tydlig gemensam och välförankrad policy påskolan - en väl förankrad likabehandlingsplan.
Att all personal tydligt visar att de inte accepterar kränkningar i någon form ellernågon form av mobbningstendenser på skolan.
nulägesanalysRegelbunden utvärdering och nulägesanalys på skolan.
En tydlig uppmuntran till elever och föräldrar att försöka stoppa övergreppen
Gemensamma diskussioner och värdegrundsövningar, såväl bland personal,bland elever och personal tillsammans med elever. Att initiera diskussioner blandeleverna – s k peer meditation
Vuxennärvaron en nyckelfaktor: Att personalen regelbundet besöker platser påoch runt omkring skolan, där de vanligen inte brukar vara.
Åtgärder som syftar till att minska enskilda barns och ungdomars socialaisolering och ensamhet viktiga för att involvera i skolors åtgärder som atteliminera mobbning.
Gemensamma aktiviteter för att svetsa samman nyaklasser/gruppkonstellationer från början.
(Rigby 2007).
Skolans arbete motkränkningar ochdiskriminering
Krav på likabehandlingsplan
Krav på aktiv elevmedverkan
Årlig kartläggning och nulägesanalys
Egen plan för varje skolverksamhet
Utvärdering och långsiktighet
Hur är skolans plan förankrad?
(Skolverket 2009)
Arbete på kort och lång sikt
Främjande
Långsiktigt värderingsarbete, medvetandegörande undervisning integrerat i allaämnen
Elever medverkar aktivt
Relationsbefrämjande aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap
Förebyggande
Konkret arbete i skolan, t ex värdegrundsövningar, samlingar, schemalagtrastvaktssystem, ordningsregler, uppsikt på högriskområden
Personalutbildning
Kartläggning av elevernas situation
Disciplinära strategier
Åtgärdande
Väl förankrade åtgärdsrutiner när det inträffar
Dokumentation utifrån utarbetade rutiner
(Skolverket 2009/2011)
Program mot mobbning
Vetenskaplig evidens:
Samma program i hela landet? Jfr Finland.
Skolverkets utvärdering 2009-10: Några program hartonvikten på främjande (ex Skolmedling), andra pååtgärdande (ex Farsta) eller förebyggande (SET)åtgärder. Få program är ”heltäckande”. Inga programuppfyller samtliga krav
Mest heltäckande:
Olweus’ antimobbningsprogram.
(bland 11 godkända av 101 granskade program i en internationell studie)
Skolverket, 2011
Programexempel: Olweus
OLWEUS KÄRNPROGRAM
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR:
Medvetenhet och engagemang hos de vuxna
ÅTGÄRDER PÅ SKOLNIVÅ:
Undersökning med frågeformulär
Studiedag om mobbning
Bättre rastvaktsystem
Pedagogiska samtalsgrupper
Bildande av samordningsgrupp
Källa:http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12
Programexempel: Olweus
ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ:
Klassregler mot mobbning
Regelbundna klassråd/klassmöten
Klassföräldramöte
ÅTGÄRDER PÅ INDIVIDNIVÅ:
Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer
Samtal med föräldrarna till inblandade elever
Individuella åtgärdsplaner
Källa: http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12
Insatser mot mobbning: Olweus
Innehåll: Insatser sker på hela skolan, i klassrummen ochmed enskilda elever. Det handlar om nya rutiner, regler,samarbetsövningar, föräldrakontakter och information.Nackdel: Kostnaderna.
minskademed 30-50 procentResultat: Andelen som upplevde sig mobbade minskademed 30-50 procent. Även effekt på aggressivitet ochmissbruk. Resultaten är upprepade i flera länder medpositiva resultat. Viss kritik mot utvärderingen.
Med Värdegrundsarbetet i fokus
Tydliga framgångsfaktorer:
En tydlig och synlig ledning som driver värdegrunds- och likabehandlingsarbetet framåt. Värdegrund ärkopplad till organisation och resurser.
En väl förankrad och levande Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är ett grundverktygi värdegrundsarbetet – med elevmedverkan.
Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn,mellan barn och vuxna och mellan de vuxna.
Kompetensutveckling: Att personalen är utbildad och väl motiverad att arbeta med värdegrunds- ochlikabehandlingsfrågorna. Att det finns konkreta verktyg i värdegrundsarbetet.
Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i skolan, somgrund för utvecklingsinsatser. Enkät med jämförelsefrågor varje år.
Att alla vuxna är ansvariga för vad som händer i skolan. Att det finns gott om vuxna överallt därbarn/ungdomar rör sig. Bra för den vuxne att känna sig uppdaterad!
Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. T ex värderingsövning påföräldramöte, Temadag med föräldrar inbjudna.
Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Föräldrakontakter, företagoch organisationer
Skolverket, 2009.
Case/Dilemmaövningar
Exempel: Situationer i skolvardagen
1. Ett gäng killar som i korridoren ständigt slänger glåpord av sexuell karaktär, då ensamma tjejenpasserar..
2. En lärare som lutar sig över en elev ”onödigt nära”…
3. Elev som är för orolig för att känna sig lugn under rasterna, vilka han helst tillbringar för sig självi klassrummet eller korridoren. Han känner sig utanför och vågar inte fråga, ”krusa”…
4. Läraren kör med ”lätta gliringar” över elev som ofta inte har läst på sina hemuppgifter och harsvårt att koncentrera sig under lektionerna…
5. Elev som talat om för sin mentor att han känner sig mobbad i klassen p g a att han är en av de fåi klassen som är ”duktig”. När detta kommer fram till kamraterna, blir eleven kallad för”smörgåsen”
6. Hector går mest för sig själv. Innerst inne känner han sig väldigt blyg, men vill inte visa det utåt.Istället spelar han ofta pajas och uppfattas som stöddig, trots att det i själva verket är tvärtom –han är ju väldigt osäker och vill helst vara ”en i gänget”….
7. Ali går i år 9, är utsatt för grova skämt av sina kill-klasskompisar, skämt som exempelvis”terroristen” …
8. Ulrik är handikappad, sitter i rullstol. Han vill väldigt gärna ”vara med”, men blir oftast ställdutanför. Till sist saboterar några av klasskamraternas hans rullstol genom att skruva loss delar ellerpunktera däcken…
Värderingsövningar
Exempel: Olika villkor
Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litettrevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hittaen stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift attobservera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar.
Efter den första omgången blir det nya regler: En stol ställs några meter från de stolar som står med ryggen motvarandra. Dela upp hela gruppen i tre mindre grupper (1-3). Meddela att grupp 1 förutom stolarna i mitten ocksåmåste gå runt stolen längst bort. Detta leder till att grupp1 kommer att känna sig orättvist behandlad, många avdem kommer snabbt att åka ut.
Diskutera övningen efteråt:
Hur kändes det att också behöva går runt stolen längst bort?
Övning 2: Hur kändes det i grupp 2 och 3?
Kan man jämföra dessa övningar med någon annan situation i livet?
Varför säger man inte ifrån när man får ”de bra reglerna” (grupp 2 och 3)?
Hur reagerar den som får springa runt stolen längst bort? Kämpar man emot eller ger man upp? Vad händer om maninte orkar säga ifrån? Jämför med någon vardagshändelse. Vad händer med känslan hos de ”uteslutna” när dessa blirfler och fler?
Rollspel
Exempel: Mobbningsscener
Börja med att parvis eller i grupp i berättelseformskriva ner några situationer där mobbningförekommer. Varje grupp/par dramatiserar sedan envald situation, så att den åskådliggörs i form av kortadramascener. Diskutera därefter vilka alternativ detfinns för att hantera respektive situation på bästa sätt,alternativt genom att spontant göra en ”fortsättning”på dramatiseringarna, s k forumspel.
Uppdrag
Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan
Gå först igenom de 7 diskrimineringsgrunderna.
1. Försök inledningsvis att ge konkreta exempel på diskrimineringsfall pådessa grunder.
2. Arbeta gruppvis med 3-4 deltagare per grupp. Varje grupp får ettblädderblocksblad, där de skriver upp förslag, så konkreta som möjligt, påvad de vill göra på olika nivåer: I skolan, i klassen, gentemot enskildaklasskamrater, på fritiden och hemma i familjen. När alla grupper är klara,går ni tillsammans igenom de olika förslagen och sammanställer ”det bästaav varje” till en plan för hela klassen/gruppen. Föreslår flera grupper sammasak så ger det litet extra tyngd just åt detta förslag.
Detta arbete ska sedan användas i det större arbetet med skolans Plan motdiskriminering och kränkande behandling.
Reflektionsövning
Exempel: Egna erfarenheter och självrannsakan
a. Finns det tillfälle(n) där du utsatt andra för någonform av diskriminering?
b. Har du själv utsatts för någon form avdiskriminering?
c. Välj ut någon av dessa frågeställningar och berättaom en situation där det har inträffat.
Diskutera vidare:
Hur reagerade du? Hur borde du ha reagerat?
Vad gav det mig att tänka på inför framtiden?