PowerPoint-presentation

Workshop 5: Primärvårdensarbete med asylsökande ochnyanlända

Henrik Tunér

henrik.tuner@skl.se

Uppdrag Psykisk Hälsa

18 oktober 2016

Mål med workshop

Erfarenhetsutbyte

Lärande

Delta i arbetet att forma en gemensamutvecklingsstrategi utifrån angelägnafokusområden

Struktur workshop

Inledning (30 min)

-Forskningsläget

-Programmet Hälsa i Sverige för asylsökandeoch nyanlända

-Vårdcentralen i Bergsjön

Grupparbete (40 min)

Redovisning och analys (20 min)

Vad är primärvård?

Vad är primärvård?

I Socialstyrelsens termbank finns en definition avprimärvård som utgår från 5§ HSL: ”hälso- ochsjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vadgäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svararför befolkningens behov av grundläggandemedicinsk behandling, omvårdnad, förebyggandearbete och rehabilitering och som inte kräversjukhusens medicinska och tekniska resurser”.

Vad är primärvård?

Fler definitioner

Asylsökande ärden som tar sig tillSverige och ansökerom skydd (asyl) här,men som ännu intehar fått sin ansökanavgjord.

Nyanländ är mottagen i en kommunoch har beviljats uppehållstillstånd förbosättning på grund av flyktingskäleller andra skyddsskäl. Även anhörigatill dessa personer anses varanyanlända. En person är nyanländunder tiden som han eller honomfattas av lagen ometableringsinsatser, det vill säga två tilltre år.

Föreläsning av Anna-Clara Hollander (med. dr., leg. psykolog,postdoktor, Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI) 4 oktober:

1.Det finns sociala skillnader i hälsa i hela befolkningen, dettagäller även psykisk ohälsa

2.Skillnaderna i risk för psykisk ohälsa hos utrikesfödda beror pådiagnos, varifrån en person kommer och vilket land personenkommer till

3.Migration verkar entydigt vara en riskfaktor för psykos

4.Flyktingar har generellt sett högre risker för all storts psykiskohälsa än jämförbara personer från samma land

5.Asylsökande är i en mycket utsatt position men vuxnaasylsökande har begränsad rätt till vård

6.Utrikesfödda med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till all vårdmen konsumerar mindre psykiatrisk vård än svenskfödda gör

Forskning på området

Länk till föreläsningen

Programmet ”Hälsa i Sverige”

Förstudie i nära samarbete medLandstinget i Värmland

Syfte: öka antalet hälsoundersökningar,identifiera vårdbehov och erbjuda tidigainsatser för att förstärka en positivutveckling av den fysiska och psykiskahälsan och därigenom ökaförutsättningarna för en snabbåterhämtning och etablering i Sverige

Startskott för kunskapslyft genomprogrammet ”Hälsa i Sverige” (juni 2016)

Bidra till en positiv hälsoutveckling hosasylsökande och nyanlända

Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklarverktyg och inspirerar

Personal som möter asylsökande och nyanländafår hjälp att göra ett ännu bättre jobb

Mål för Hälsa i Sverige

Se gärna filmen påwww.UppdragPsykiskHälsa.se

Kunskapslyft på olika nivåer

1.Den asylsökande eller nyanlände själv kan mer om sin hälsa, kanhitta stöd för främjande aktiviteter och vågar söka hjälp vid behov

2.Alla som möter asylsökande och nyanlända vet var det finnsinformation och stöd på olika språk om vårt samhälle och om hälsa

3.All personal i våra välfärdssystem vet att flykt, trauma ochosäkerhet är riskfaktorer för ohälsa och att det går att påverka – främjahälsa, behandla ohälsa och veta var information finns

4.Personal på olika nivåer i hälso- och sjukvården har kunskap om destödmaterial och de verktyg som finns för dem

5.Chefer och beslutsfattare vet att insatser mot psykisk ohälsa ärviktigt och hur de ska göra för att prioritera detta

Behov på tre olika nivåer

Behov av specialiserade insatser förtrauma och psykiatrisk problematik

Behov av psykosocialt stöd,lindrigare tillstånd

Alla asylsökande ochnyanlända

Skalbara produkter i programmet

Handledning personal viatelefon/video

Självhjälp genom

hälsostöd

Basutbildningmigration och

psykisk ohälsa

Introduktion förspecialistpersonal

Kulturanpassad KBT

Förstärktaarbetssätt

för hälso-undersökning

Kultur- ochspråkanpassadhälsoinformation

Plattform för insamling ochspridning av goda exempel

Asylsjukvårdsplattform

Tre faser i programmet

Fas 1: Behovsanalys inom landstingoch region

Fas 2: Planering av kunskapslyftetinom landsting och region

Fas 3: Utbildning och spridning

Metod för spridning i programmet

1. Varje landsting gör enspridningsplan utifrånsina lokala förutsättningar

Metod för spridning i programmet

1. Varje landsting gör enspridningsplan utifrånsina lokala förutsättningar

2. Spridningsledare deltari nationella utbildningar

Metod för spridning i programmet

1. Varje landsting gör enspridningsplan utifrånsina lokala förutsättningar

2. Spridningsledare deltari nationella utbildningar

3. Spridningsledare utbildarmedarbetare och andra utbildare

$C:\Users\josefin.klingvall\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\H19BVCM1\noun_8201_cc.png$

Migration och psykisk hälsa – grundkurs

Migration och psykisk hälsa – för primärvården

Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin

Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan

Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända

Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända

Nyanlända som resurs

Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar

Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar

Leda grupper i förändring och implementering

Chefsdag: strategi för psykisk hälsa

Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända

Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)

Utbildningsprogram 2016

Migration och psykisk hälsa – grundkurs

Migration och psykisk hälsa – för primärvården

Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin

Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan

Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända

Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända

Nyanlända som resurs

Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar

Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar

Leda grupper i förändring och implementering

Chefsdag: strategi för psykisk hälsa

Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända

Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)

Utbildningsprogram 2016

Migration och psykisk hälsa – grundkurs

Migration och psykisk hälsa – för primärvården

Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin

Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan

Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända

Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända

Nyanlända som resurs

Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar

Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar

Leda grupper i förändring och implementering

Chefsdag: strategi för psykisk hälsa

Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända

Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)

Utbildningsprogram 2016

6 dec

Exempel: Bergsjön Vårdcentral

”En orsak till framgången är att man på flera sätt har anpassat verksamheten efterbefolkningen i Bergsjön. I stället för kravet att boka tid per telefon, har Bergsjönsvårdcentral öppen mottagning hela dagarna.

– En stor del av befolkningen här kommer från Afrika eller Mellanöstern, säger ChristerAndersson. När man blir sjuk där går man till en läkarmottagning och väntar på sin tur.

– Ungefär så fungerar det här också. Man kommer in, anmäler sig i receptionen ochsäger att man vill träffa en läkare. Helst ens egen – vi uppmanar patienterna att välja enfast läkarkontakt. Det kan bli någon timmes väntetid ibland, men patienterna tycker detär ett enkelt sätt att få träffa en läkare snabbt, säger han.

För att underlätta kontakten skickas information om aktuella mottagningstider ut varjevecka via bland annat Facebook, och varje läkares mottagningstider i veckan läggs ut påvårdcentralens webbplats.

En annan anpassning till befolkningen är satsningen på tolkar. Det är inte så vanligt attvårdcentraler har tolkar anställda, men i Bergsjön har man fem anställda som tolkar tillfyra olika språk: arabiska, kurdiska, somaliska och serbokroatiska.”

”Läkarägd vårdcentral lyfter förort” – länk till artikel i Läkartidningen