Högskoleverkets granskning avpedagogik och ämnesdidaktik ilärarutbildningen
Anders Jakobsson
Förslag till upplägg:(egna erfarenheter)
¤ Syfte, mål och mening med granskningen
¤ Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök
¤ Vad granskas och vilka typ av frågeställningar diskuteras
¤ Fokus vid efterarbetet
¤ Framtidens granskningar
¤ Frågor (till mig och till er)
Syfte, mening och mål med granskningarna
¤ Diskutera, granska och bidra till att utveckla högskolanseget kvalitetsarbete när det gäller kvalitetssäkring avgrundutbildningen, utbildning på magister/master nivåoch forskarutbildning.
Utvärdering sker i följande steg:
1. Institutionerna genomför förenklade självvärderingar (2007).
2. Högskoleverket tar fram översiktliga nationella bilder över störreämnesområden och beskriver de utbildningar som skall utvärderasett visst år (pedagogik och ämnesdidaktik).
3. Högskoleverket gör ett urval av utbildningar utifrån en bedömning avsjälvvärderingar, nyckeltal och annat faktaunderlag.
4. Högskoleverket genomför fördjupade granskningar av de utvaldautbildningarna (2009). Vi utsåg en bedömargrupp som besökerutbildningen.
Syfte, mening och mål med granskningarna
¤ Granskning om högskolorna klarar sina åtaganden och sinaexamensrättigheter
Universitet har generell rätt att utfärda högskoleexamen,kandidatexamen och magisterexamen, masterexamen,licentiatexamen och doktorsexamen.
Högskolor med statlig huvudman har generell rätt att utfärdahögskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen.
Högskolor som har vetenskapsområde har generell rätt attutfärda masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen i ämneninom detta område.
 
Syfte, mening och mål med granskningarna
Om examensrätten ifrågasätts
1. En högskola som inte uppfyller kvalitetskraven får först en varning.
2. Högskolan har därefter ett år på sig att åtgärda problemen och lämna inen redogörelse till  Högskoleverket där de talar om vad de har gjort.
3. HSV gör därefter i samråd med sakkunniga en ny bedömning, för att seom åtgärderna är tillräckliga eller inte. I princip kan HSV dra inexamensrätten omedelbart (statliga lärosäten) respektive göra enframställning till regeringen om att återkalla en examensrätten (enskildautbildningsanordnare), om åtgärderna inte är tillräckliga. Om HSV ser att detbara behövs någon mindre komplettering kan högskolan få en ytterligarefrist.
Planering, genomförande och efterarbete med ettplatsbesök
¤ Min erfarenhet är återbesök av högskolor som fått sinaexamensrättigheter ifrågasatta i självutvärderingen 2007
¤ Platsbesöket har tre faser:
Inläsning
Genomförande
Efterarbete
Planering, genomförande och efterarbete med ettplatsbesök
¤ Inläsning av dokument :
Mål: Att få bedömmargruppen insatt I högskolans kvalitetsarbete
-Utgångspunkten:
-Granskning av utbildningarna I pedagogik och ämnesdidaktik 2007
-Bedömningen
-Nya dokument att jämföra med:
-nyckeltal (antal . stud, lärare, lektorer, docenter, professorer , osv)
-kursplaner (grundutbildning, forskarutbildning)
-Studieplaner
-Ny självutvärdering och förklaring från högskolan (viktigt dokument)
- Andra dokument (examensarbete –forskningsartiklar osv)
Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök
¤ Genomförande:
¤ Bedömningsgruppen består av ca 4-5 personer med olikaspecialinriktningar inom pedagogik och ämnesdidaktik, endoktorandrepresentant , 1-2 sekreterare från HSV.
¤ anmäla risk för jäv
¤ 2 dagars besök
1. Bedömningsgruppen möts och förbereder frågor (em dag 1)
2. Möte med Dekan och ledningsgrupp, företrädare förforskarutbildningen, lärare vid utbildningen, studenter vidutbildningen. (fm dag 2)
3. Efterdiskussion med bedömargruppen. (em dag 2)
Planering, genomförande och efterarbete med ettplatsbesök
¤ Efterarbete med efterföljande rapportskrivande och beslut
¤ Olika uppfattningar diskuteras –majoritetsbeslut om rapporten –möjlighet att reservera sig – formellt beslut fattas avuniversitetskanslern  (Anders Flodström).
Grundutbildning, magister/master HSV beslutar, Forskarutbildningregeringen beslutar.
Vad granskas och vilka typ av frågeställningar diskuteras
Det man formellt granskar:
Systematiskt kvalitetsarbete: Högskolorna ska arbeta aktivt och kontinuerligtmed att förbättra kvaliteten. De ska dokumentera kvalitetsarbetet och kontrollera attdet verkligen leder till förbättringar.
Regelbundet återkommande granskning och revidering avutbildningarAlla utbildningar ska vidareutvecklas, hålla hög kvalitet och varaaktuella i relation till omvärlden och den aktuella forskningen. Därför måste deåterkommande granskas och revideras.
Bedömning och examination av studerandeVarje högskola skalöpande se till att examination genomförs på ett professionellt sätt och både fungerarsom kunskapskontroll och som tillfällen för inlärning och utveckling.
Personalens kompetens och möjligheter tillkompetensutvecklingVarje högskola ska ha strategiska planer förpersonalens ämnesmässiga och pedagogiska utveckling. Högskolan ska ocksåregelbundet se över sin lärarkapacitet och lärarkompetens.
Det man formellt granskar:
Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerandeDe studerandeska ha tillgång till bra lokaler, bibliotek och nödvändig teknisk utrustning. Högskolanska kontinuerligt granska och förbättra lärandemiljön.
Systematisk insamling av information om utbildningarnaskvalitetAlla nivåer inom varje högskola ska systematiskt samla in och analyserauppgifter som är relevanta för verksamheten. Informationen ska utgöra underlag förbeslut om verksamhetens framtid.
Information till allmänhetenVarje högskola ska regelbundet sammanställaoch publicera information om innehåll, undervisning och examination för deutbildningar de erbjuder.
Vad granskas och vilka frågeställningar diskuterasExempel på frågeställningar (beroende vilken grupp man frågar) ¤ Till representanter för forskarutbildningen i ämnesdidaktik
 
¤ Till representanter för forskarutbildningen i ämnesdidaktik
-Hur ser ni på relationen mellan pedagogik och ämnesdidaktik i erforskarutbildning?
-Vilka framtidsplaner har ni när det gäller rekrytering, anställning avgästprofessorer, internationalisering och inrättande av fastadoktorandtjänster?
- På vilka sätt bidrar representanter från forskarutbildningen igrundutbildningen?
-Vilka paradigm kan ni se i internationell ämnesdidaktik och var hör nihemma i denna diskussion?
-Vilken typ av gemensamma högre seminarier har ni på högskolan?
-Varför har ni inte externa handledare med specialkunskaper på högskolan?
Vad granskas och vilka frågeställningar diskuterasExempel på frågeställningar (beroende vilken grupp man frågar) ¤ Till studenterna för forskarutbildningen i ämnesdidaktik
-Hur ser ni på relationen mellan pedagogik och ämnesdidaktik i erforskarutbildning?
-Hur möter ni ämnesdidaktiken i er forskarutbildning?
-Får ni en bra och relevant handledning på högskolan ? Vad är bra?–Mindre bra?
-Studietakt
-Seminarier
-Internationella kontakter och möjlighet att delta på internationellakonferenser.
Vad granskas och vilka frågeställningar diskuterasVad som är i fokus under efterarbetet (exempel)
¤ Hur ser den kritiska massan ut på utbildningen?
¤ Vilka framtidsplaner har man för att förändra? Är alla medvetna om dennaplan?
¤ Deltar lärarna, forskarna på en internationell nivå med sin forskning?
¤ Hur arbetar man med kvalitetsarbetet?
¤ Vilka nationella och internationella nätverk är man med i?
¤ Vilket ansvar tar man för grundutbildning och magister och masterutbildningar?
¤ Hur avancerade är litteraturlistorna?
¤ Hur arbetar man med tredje uppgiften?
¤ Medbestämmande för doktorander?
Framtidens bedömning ”Kvalitet för lärande”Förslag på ett nytt system för kvalitetsutvärdering
Presentera ett förslag till nytt system för kvalitetsutvärderingar
av utbildningar (15 sep, 2009)
• Utvärdering av utbildningar
• Från sexårscykel till fyraårscykel
• Graderade omdömen på en tre- eller fyrgradig skala
• Ökat fokus på kvaliteten i utbildningsresultaten
• Hög kvalitet kommer att premieras vid resursfördelning
• Ett ökat fokus på kvaliteten i utbildningsresultatenmedför… ett ökat fokus på målen i HFsexamensbeskrivningar och hur man säkerställer attstudenterna når dessa mål
Att notera:
ILO och ALO
• Lärandemål
– dvs skriftliga formuleringar i kursplaner,
examensbeskrivningar etc. (intended learning outcomes,
ILO)
• Läranderesultat
– dvs vad studenterna faktiskt har uppnått (achievedlearning Outcomes, ALO)
Grundfrågan: Säkerställer utbildningarna att studenterna når
målen i examensbeskrivningar?
Frågor till lärarutbildningenvid Malmö högskolaoch till mig
¤ Hur genomtänkta är vi när det gäller forskningens roll igrundutbildningen?
¤ Vad vill vi åstadkomma med vår forskning? Är alla medarbetaremedvetna om detta?
¤ Vilka framtidsplaner  och framtidsstrategier finns när det gällerforskning och hur väl känner medarbetarna till dessa planer?
¤ Hur ökar vi internationaliseringen i vår forskning?
¤ Hur förberedda är vi på HSV nya kvalitetsindikatorer?
analysSpecifikation.jpg