2014-12-12
Tillträdesregler
2014-12-12
Förändringar 2008
Några förändringar började tillämpas redan från och medantagningen till höstterminen 2008
- 25:4-regeln togs bort (övergångsregler)- HA-gruppen (högskoleprov + arbetslivserfarenhet) slopades- Alternativt urval till högst en tredjedel av platserna på enutbildning
2014-12-12
 
Fyra betydelsefulla förändringar 2010
1. MeritpoängMaximalt 2,5 meritpoäng får tillgodoräknas. Läggs tilljämförelsetalet (som är max 20,00). Maximalt meritvärde blir22,50 poäng.2. Direktgrupp-KompletteringsgruppI direktgruppen får man bara tillgodoräkna sig meritvärdet frånslutbetyget i gymnasieskolan eller komvux. Kompletteringar fårbara tillgodoräknas i en kompletteringsgrupp.3. Områdesbehörigheter (särskild behörighet)4. Skärpning av kraven för grundläggande behörighet.
2014-12-12
Hösten 2011Meritpoäng för Gy1994 (97-02),  Moderna språk, Engelska ochMatematik
Hösten 2012
Utländska betyg i grupp I och II
Meritpoäng för Gy1994 (97-02),  Områdeskurser
Hösten 2013
Meritpoäng för mellanårsprogrammen, Moderna språk, Engelska,Matematik och Områdeskurser
Sökande med nya kurser och gymnasieexamen?
Hösten 2014 - Den första kullen från Gy2011.
2014-12-12
Grundläggande behörighet – gymnasieexamen
- Högskoleförberedande examen,  gymnasieskolan eller gymnasialvuxenutbildningger grundläggande behörighet
- Yrkesexamen,  gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildningger grundläggande behörighet om den innehåller   Svenska/Svenska som andraspråk,  kurs 2-3 och
   Engelska kurs 6.
2014-12-12
Högskoleförberedande examen - gymnasieskolan- 2 500 gymnasiepoäng- Lägst E i minst 2 250 poängLägst E i- Svenska/Svenska som andraspråk 300 poäng(kurserna 1, 2 och 3)- Engelska 200 poäng (kurserna 5 och 6)- Matematik 100 poäng (kursen 1b eller 1c)- Gymnasiearbetet
2014-12-12
Yrkesexamen - gymnasieskolan
- 2 500 gymnasiepoäng- Lägst E i minst 2 250 poäng- Svenska/Svenska som andraspråk 100 poäng (kurs1)- Engelska 100 poäng (kurs 5)- Matematik 100 poäng (kursen 1a)- Gymnasiearbetet- 400 poäng programgemensamma ämnen
2014-12-12
Specifika examenskrav inom kommunal vuxenutbildning
- 2 400 poäng
- Vissa specifika krav som syftar till att examen ska få ett visstinnehåll som motsvarar något program i gymnasieskolan,högskoleförberedande eller yrkesinriktat.
Förordning om vuxenutbildning (2011:1108), 4 kap. 14-15 §§
2014-12-12
Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ettreducerat program (Gyf 8 kap 4 §)
2014-12-12
Att diskutera
Elever på yrkesprogram får komplettera för grundläggandebehörighet och tillgodoräkna sig kompletteringen i grupp I.
Kan det vara fördelaktigt att läsa kurser som krävs för särskildbehörighet i gymnasieskolan och komplettera med kurser somkrävs för grundläggande behörighet på komvux?
Kommer många elever att ha svårigheter att nå gymnasieexamen?
2014-12-12
Grundläggande behörighet – slutbetyg, 2010 -
•Slutbetyg fullständigt program i gymnasieskolan, lägst godkänt i2250 poäng inklusive  lägst godkänt i Sv A + B (Sv somandraspråk A + B), Ma A och En A
•Reducerat program ger ej grundläggande behörighet
•Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, lägst godkänt i 2250poänginklusive  lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), MaA och En A
•Samlat betygsdokument ger ej grundläggande behörighet
2014-12-12
Grundläggande behörighet – slutbetyg, - 2009
- Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program igymnasieskolan, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigtprogram.
- Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller samlatbetygsdokument från gymnasial vuxenutbildning, lägst Godkänt påkurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng somkrävs för ett fullständigt program.- Samlat betygsdokument, lägst betyget Godkänt eller betyg 1-5 ipoängsatta kurser som omfattar minst 90 procent av degymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.
2014-12-12
Grundläggande behörighet, folkhögskola, omfattning
1. en treårig utbildning,
2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier igymnasieskolan,
3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ettårs yrkesverksamhet, eller
4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier igymnasieskolan.
2014-12-12
Grundläggande behörighet, folkhögskola 2013- forts.
Kunskapskrav (beslut under våren)
Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildninghar kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följandegymnasiala kurser:- Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3,
- Engelska 5 och 6,
- Matematik 1 a, b eller c,
- Historia 1a1,
- Naturkunskap 1a1,
- Religionskunskap 1 och
- Samhällskunskap 1a1 .
2014-12-12
Grundläggande behörighet, folkhögskola – 2013
Kunskapskrav
Dessutom krävs att folkhögskolan intygar att den som har gått igenomen sådan utbildning har kunskaper motsvarande godkänd nivå igymnasieskolans kärnämneskurser i
- svenska eller svenska som andra språk,
- engelska,
- samhällskunskap,
- religionskunskap,
- matematik och
- naturkunskap.
2014-12-12
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
(beslut under våren)
- Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2013 ochtillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjarefter den 31 maj 2013.
- De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet förden som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola skafortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått ettintyg om grundläggande behörighet enligt dessa bestämmelseroch som påbörjade sina studier vid folkhögskolan före den 1 juli2013.
2014-12-12
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, 2014-
(beslut under våren)3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildningeller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningenger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarandestudier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget E i Engelska 5-6 och Matematik 1 eller motsvarande kunskaper.
Kunskaper i svenska
Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska,isländska eller norska ska ha lägst betyget E i svenska ellersvenska som andraspråk kurs 1-3, eller motsvarande kunskaper.
2014-12-12
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, -2013
Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning ellermotsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen gerbehörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier idetta land. Dessutom krävs lägst betyget Godkänt ikärnämneskurserna i ämnena engelska och matematik ellermotsvarande kunskaper.
Kunskaper i svenska
Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska,isländska eller norska ska ha lägst betyget Godkänt ikärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska somandraspråk eller motsvarande kunskaper.
2014-12-12
Grundläggande behörighet – övrig utbildning
Äldre svensk utbildning
- Avgångsbetyg från fullständig minst tvåårig linje/specialkurs,avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning.- Minst två årskurser svenska och engelska (inget betygskrav)
- HSVFS 2009:1, bilaga 1Waldorfskola, Studentexamen m.fl.
För Waldorfskolorna måste föreskrifterna justeras vad gäller krav isvenska och engelska.
2014-12-12
Grundläggande behörighet – SUHF:s rekommendationer
Sökande som kan styrka godkända kunskaper igymnasiekurserna
Svenska/Svenska 2 kurs A och B, Engelska kurs A, Matematikkurs A och Samhällskunskap kurs A
samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att
den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms
uppfylla kraven för grundläggande behörighet.
Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskapkan
styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3).
Arbetslivserfarenhet: Se Bedömningshandboken, s 150-152.
2014-12-12
Motsvarande kunskaper och reell kompetens, grl beh
Motsvarande kunskaper
… eller motsvarande kunskaper.
Reell kompetens- Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighetenligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reellkompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras avrespektive högskola.
(Bedömningshandboken)- … genom svenska eller utländsk utbildning, praktisk erfarenheteller på grund av någon annan omständighet har förutsättningaratt tillgodogöras sig utbildningen.(Högskoleförordningen)
2014-12-12
2014-12-12
 
Särskild behörighet
- De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ”heltnödvändiga” för att studenten skall kunna tillgodogöra sigutbildningen.- Kraven på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter.- Högskoleverket föreskriver om vilka områdesbehörigheter som skafinnas och vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla förutbildningar som leder till en yrkesexamen.- Universitet och högskolor bestämmer vilken områdesbehörighetsom ska gälla för utbildningar som leder till generell examen,konstnärlig examen och för kurser.
2014-12-12
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2011
Grundläggande behörighet: Sv 1-3 (Sv som a 1-3), En 5-6 ochMa 1
Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna):Sh 1b (alternativt 1a1+1a2), Sh 2, Hi 1b (alternativt 1a1+1a2)Moderna språk 3Ma 2-4Nk 1b alternativt 1a1+1a2 och Nk 2 (kan ersättas av Bi 1+Fy 1aalternativt 1b1+1b2 och Ke 1)Bi 1-2, Fy 1a alternativt 1b1+1b2, Ke 1-2Idrott och hälsa 1-2Klassisk grekiska – språk och kultur 2, Latin – språk och kultur 2,Modersmål 2, Svenskt teckenspråk för hörande 3
2014-12-12
 
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2000
Grundläggande behörighet: Sv A + B (Sv 2 A + B), En A och Ma A
Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna):Sh A-B, Hi AEn B, Moderna språk steg 3Ma B – ENk A – B (kan ersättas av Bi A, Fy A och Ke A)Bi A – B, Fy A – B, Ke A – BIdrott och hälsa AGrekiska B, Latin B, Modersmål B, Teckenspråk för hörandesteg 3
2014-12-12
Högskoleförordningen tillåter justeringar, sänkningar och
höjningar, av behörighetskraven
- Lärosätena har möjlighet att avvika från den aktuellaområdesbehörigheten genom att sänks kraven.(Hf 7 kap 3 § ”Om det finns särskilda skäl, får högskolan beslutaom undantag från något eller några behörighetsvillkor”)
- Lärosätena kan ansöka om tillstånd från Högskoleverket, att fåanvända krav utöver den aktuella områdesbehörigheten. Ocksåhär krävs det ”särskilda skäl” (Hf 7 kap. 11 §).
2014-12-12
Motsvarande kunskaper – särskild behörighet
Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan
medges undantag (dispens) eller bedömas hamotsvarande
kunskaper.
(Bedömningshandboken)
… kunskaper från en eller flera kurser igymnasieskolan eller motsvarande kunskaper …
(Högskoleförordningen)
2014-12-12
Reell kompetens
Reell kompetens
- Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan
uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell
kompetens görs av respektive högskola.
(Bedömningshandboken)
- Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2011:1020).
(Högskoleförordningen)
2014-12-12
Områdesbehörigheter (HSVFS 2011:10)
Avdelning A: Gäller Gy2011/Vux2012 (A1-A15)
Avdelning B: Gäller Gy2000 (1-17)Avdelning C: Gäller Gy1994 och mellanårsprogrammen
Avdelning D: Gäller äldre betyg
 
2014-12-12
Vad karaktäriserar områdesbehörigheter?
- Det finns ett begränsat antal områdesbehörighetersom ska ”täcka” högskolans utbud.
- I en områdesbehörigheterna för den  ”gamla”gymnasieskolan finns det behörighetsgivande kurseroch områdeskurser.- I områdesbehörigheterna för Gy2011 finns ingaområdeskurser.
2014-12-12
Synpunkter på vårt beslut om områdesbehörigheter
- A8 (Högskoleingenjörer): Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c
Kritik från Skolverket som menar att man inte får göra skillnad påMa 3b och 3c när det gäller behörighet.Kritik från vissa lärosäten som menar att kravet bör vara Ma 4.
- Teknikprogrammet:  Elever ”utestängs” från vissa utbildningar pågrund av att det finns krav på  Naturkunskap 2, Biologi, Historia 1
- Ob 7 (och A7), sjöbefälsutbildningarna: Fysik A nytt krav, kritik,ingen förvarning
2014-12-12
Synpunkter forts.
- Naturkunskap 2 läses ej obligatoriskt, jämförNaturkunskap B
- Naturbruksprogrammet:  Eleverna läser baraSamhällskunskap 1a1 obligatoriskt, men det krävsSh1a1+1a2 (Sh1b) till, exempelvis utbildningar på SLUsom eleverna på programmet ofta söker.
- Kritik mot lärosätena därför att beslut om särskildabehörighetskrav för Gy2011 dröjer.
2014-12-12
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 1)
Biologi 1, Kemi 1 och
Fysik 1a (alternativt Fysik 1b1+1b2)
ersätter
Naturkunskap 2
2014-12-12
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 2)
Det finns motsvarandebedömningar för
Biologi 1NaturbruksprogrammetFysik 1El- och energiprogrammet
Kemi 1El- och energiprogrammet
Naturkunskap 1-2Vård- och omsorgsprogrammet
”Naturbruksprogrammet
Det finns fler motsvarandebedömningar i Bedömningshandboken.
2014-12-12
Motsvarandebedömningar (exempel)
Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och
Naturkunskap 2
kan ersättas av
- Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människanslivsvillkor.
2014-12-12
Motsvarandebedömningar (exempel)
Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1boch
Naturkunskap 2
kan ersättas av
- Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket ochDjurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket ochVäxtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 ochTrädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samtnågon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård1 eller Fiske och vattenvård 1.
2014-12-12
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (HSVFS 2011:10)
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vidantagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2012 om inteannat framgår av 3, 4 och 5.
3. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och bilaga 1,avdelning A, samt tabell 1 i bilaga 2 och kolumnen i bilaga 3avseende områdesbehörigheter enligt avdelning A ska tillämpasförsta gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31maj 2013.
4. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 3 och bilaga 1,avdelning C, ska för sökande med betyg enligt de kursplaner sominfördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1juli 1992, tillämpas första gången vid antagning till utbildning sombörjar efter den 31 maj 2013.
2014-12-12
Urval och meritvärdering - urvalsgrunder
- Minst en tredjedel på betyg
- Minst en tredjedel på högskoleprovsresultat
- Högst en tredjedel alternativt urval (ex intervjuer, inträdesprov,relevant arbetslivserfarenhet)
- Konstnärlig examen (alla platser)
- Alternativt urval till mer än en tredjedel kräver tillstånd frånHögskoleverket
2014-12-12
 
Högskoleförordningen 7 kap. 16 §
16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13§§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kanbedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet harsärskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar förutbildningen. Förordning (2006:1053).
2014-12-12
Minst en tredjedel på högskoleprov – nytthögskoleprov!
Vanligast med en tredjedel eller 40 procent
Kvantitativt block - 80
KVA – kvantitativa jämförelser (24)
XYZ – matematik (20)
NOG – kvantitativa resonemang (12)
DTK - Diagram, tabeller och kartor (24)
Verbalt block - 80
LÄS – svensk läsförståelse (20)
ELF – engelsk läsförståelse (20)
MEK – menings-komplettering (20)
ORD – ordförståelse (20)
2014-12-12
Att diskutera
Är det lättare att komma in i högskoleprovsurvalet?
Bör man rekommendera elever att görahögskoleprovet?
2014-12-12
Betygsurvalet (svenska betyg, utländska betyg, EB och IBsamt folkhögskolan)
Betygsgrupp och Folkhögskolegrupp
Betygsgruppen består av två grupper, I och II.
Betygsgrupp I- betyg från gymnasieskolan- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst tvåtredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasialvuxenutbildning- yrkesexamen + kompl från vuxenutbildning förgrundläggande behörighet
2014-12-12
Betygsurvalet, forts.
Betygsgrupp II- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar avgymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning- i grupp II får kompletteringar tillgodoräknas
Folkhögskolegrupp- Sökande med studieomdöme från folkhögskola
2014-12-12
Platsfördelning
1. I förhållande till antalet behöriga sökande i Betygsgruppen ochFolkhögskolegruppen.
2. I förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgrupp I och II.
3. En tredjedel av platserna i betygsgrupp II flyttas till betygsgruppI.
2014-12-12
Nytt betygssystem för Gy2011
- A – F
- A=20,   B=17,5,   C=15,   D=12,5,    E=10 och   F=0Det har uppstått en debatt om att sökande med gamlaoch nya betyg ska prövas i samma urvalsgrupper ochom det är schysst.
2014-12-12
Likvärdiga meriter
7 kap. 12 § högskoleförordningen
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också görasgenom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urvalgenom prov eller intervjuer får dock inte göras efterdet att lottning har använts. Förordning (2010:700).
Högskoleprovet har kommit att användas allt oftare föratt särskilja.
2014-12-12
Meritpoäng Gy 2011 - moderna språk (max 1,5 meritpoäng)och engelska (max 1,0 meritpoäng)
- Lägst E i moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.- Lägst E i Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng.    Totalt 1,5meritpoängOm Moderna språk 3 krävs för behörighet ger 3 ej meritpoäng.Det är då möjligt att nå 1,5 meritpoäng genom moderna språk 5 isamma språk (0,5 poäng) alternativt lägst Moderna språk 2 i ettannat språk (0,5 poäng). Maximalt 1,5 meritpoäng för modernaspråk.
- Lägst E i engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
2014-12-12
Meritpoäng Gy2000 (slutbetyg) - moderna språk och engelska
Lägst godkänt i moderna språk (ej engelska) steg 3 ger 0,5 poäng.
Steg 4 ger  ytterligare 0,5 poäng.
Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 poäng.
För steg 5 alternativt lägst steg 2 i ett annat språk ges ytterligare0,5 poäng.
Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk.
Lägst godkänt i engelska B ger 0,5 poäng. Lägst godkänt iengelska C ger ytterligare 0,5 poäng.
Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C ändå bara 0,5poäng.
2014-12-12
Meritpoäng Gy 2011 - matematik
- Om behörighetskravet är enbart grundläggande behörighet såger Matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.
- Om behörighetskravet är Matematik 2 så ger Matematik 3, 4och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas avMatematik specialisering.
- Om behörighetskravet är Matematik 3 så ger Matematik 4 enhalv meritpoäng och Matematik 5 en hel meritpoäng. Matematik 5kan ersättas av Matematik specialisering.
2014-12-12
Meritpoäng Gy 2011 – matematik (forts.)
- Om behörighetskravet är Matematik 4 så gerMatematik 5 en hel meritpoäng och Matematikspecialisering en halv meritpoäng . Matematik 5 kanersättas av Matematik specialisering.
- Observera att man kan ha betyg i flera kurserMatematik specialisering med olika innehåll och attupp till tre kurser kan ge meritpoäng.
2014-12-12
 
Meritpoäng Gy 2000 - matematik
- Lägst godkänt i matematik en nivå över den behörighetsgivandeger 0,5 poäng.
- Lägst godkänt i en kurs två nivåer över den behörighetsgivandeger ytterligare 0,5 poäng.
- Om det inte finns något särskilt behörighetskrav i matematik gerMatematik B och C vardera 0,5 poäng.
2014-12-12
 
Meritpoäng Gy 2000 - matematik forts.
-Om matematik E är behörighetsgivande finns det inga kurserpå nivåer över den behörighetsgivande, varför inga meritpoängkan delas ut.
-Om matematik D är behörighetsgivande ges 0,5 meritpoäng förmatematik E.
-Matematik breddning och Matematik diskret ger ej meritpoäng.
2014-12-12
Meritpoäng för slutbetyg 1997 - 2002
Hösten 2011 och hösten 2012 (områdeskurser)
Meritpoäng för mellanårsprogrammen
Hösten 2013
Meritpoäng för ännu äldre betyg
Under utredning
Meritpoäng för utländska betyg
Meritpoängskompensation
Meritpoäng för IB
Särskild föreskrift
Meritpoäng för EB
Särskild föreskrift
2014-12-12
Meritkurser/Områdeskurser
- En behörighetsgivande kurs kan aldrig ge meritpoäng.- Betygskravet är lägst godkänt. Högre betyg ger inte mer poäng.
- Regeringen har bestämt att moderna språk, engelska ochmatematik ska ge meritpoäng.- Dessutom kan de så kallade områdeskurserna iområdesbehörigheterna ge meritpoäng. Områdeskurser ska vara”särskilt relevanta” för den sökta utbildningen. För elever i GY2011finns inte områdeskurser.
- Högskoleverket beslutar om vilka områdeskurser som skafinnas.
2014-12-12
Meritkurser/Områdeskurser, forts.
- Områdeskurser – finns ej för Gy2011
- Finns i samtliga områdesbehörigheter för Gy 2000och Gy1994.
- Ger maximalt 1,0 meritpoäng. En kurs som omfattar100 gymnasiepoäng eller mer ger 0,5 poäng. Enfemtiopoängskurs ger 0,25 poäng. Man fårtillgodoräkna sig högst två femtiopoängskurser.
- Man kan få poäng för två breddningskurser i sammaämne.
2014-12-12
Att diskutera
Hur viktigt är det att skaffa sig 2,5 meritpoäng?
2014-12-12
Utländska betyg
- Ursprungligt betyg förs över till skalan 10,00 -20,00
- Behörighetskomplettering (viktad 1,2) i grupp I omdet gäller grundläggande behörighet, annars grupp II.
- Tilläggskomplettering (viktad 1,2) i grupp II
- Ej meritpoängskomplettering
Detta gynnar dem som har ett bra betyg från börjanoch missgynnar dem som har ett dåligt betyg frånbörjan.
2014-12-12
Utländska betyg, forts.
Meritpoäng för utländska betyg(Meritpoängskompensation)
Prel meritvärde och Mk
Prel meritvärde och Mk
10,00–11,99    0,50
12,00–12,99    0,75
13,00–13,99    1,00
14,00–14,99    1,25
15,00–15,99    1,50
16,00–16,99    1,75
17,00–17,99    2,00
18,00–18,99    2,25
19,00–20,00    2,50
2014-12-12
Utländska betyg, forts.
- Förteckning över Gy2011/Vux2012-kurser som får användas förtilläggskomplettering.
- Följa upp effekterna av att utländska betyg värderas i grupp I ochII och se över de nuvarande reglerna. Behövs förändringar?
2014-12-12
Utökat program Gy2011
- Kurser inom ramen för utökat program ska tas medpå examensdokumentet och markeras särskilt.
- Betygen räknas med i jämförelsetalet om kursernaär behörighetsgivande eller meritkurser.
2014-12-12
Utökat program (slutbetyg)
2010 –Kurser inom ramen för utökat program ska tas med islutbetyget, men markeras särskilt. Betygen räknasmed i jämförelsetalet om kurserna ärbehörighetsgivande.
- 2009Kurser inom ramen för utökat program bör placeraspå samlat betygsdokument. Betygen räknas med ijämförelsetalet om kurserna är behörighetsgivandeoch/eller höjer jämförelsetalet.
2014-12-12
Reducerat pr,  förlängd undervisning (Gyf 9 kap. 6-7 §§) – Gy 2011
Reducerat program
6 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser ellergymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagligastudiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Reduceratprogram beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förlängd undervisning
7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationelltprogram
för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ettreducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningari övrigt finns särskilda skäl för det.
2014-12-12
Reducerat program - Slutbetyg
23 § En elev kan befrias från undervisning i en ellerflera kurser, om eleven önskar det och har påtagligastudiesvårigheter som inte kan lösas på något annatsätt (reducerat program).
En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tioprocent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ettfullständigt nationellt eller specialutformat program.
Beslut enligt denna paragraf fattas av rektorn.Förordning (1997:605).
2014-12-12
 
Förlängd undervisning - slutbetyg
24 § Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen påett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid äntre år, om det med hänsyn till elevens förutsättningar finnssärskilda skäl till detta. Förordning (1997:605).
25 § Den elev som har följt ett reducerat program enligt 23 § harrätt att genom förlängd undervisning läsa in varje kurs i vilkeneleven varit befriad från undervisningen. Förordning(1999:844).
2014-12-12
Att diskutera
Hur hantera elever som riskerar att gå ut med ettreducerat program?
2014-12-12
Individuellt anpassat program – Gy förordningen 9 kap. 4 §
4 § En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ettnationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas,och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller 2 får dock den inledande kursen i matematik bytasut mot en annan inledande kurs i matematik.
Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att elevenpåbörjat kursen.
2014-12-12
Betygsurvalet – komplettering, GY2011
- Kompletteringsgrupp
- Behörighetskomplettering
- Konkurrenskomplettering (utbyteskomplettering ochmeritpoängskomplettering)
- Basen 2 400 (gymnasiearbetet räknas inte med)
2014-12-12
Betygsurvalet – komplettering, slutbetyg
- Kompletteringsgrupp
- Behörighetskomplettering
- Konkurrenskomplettering – utbyteskomplettering, ochmeritpoängskomplettering- Tilläggskomplettering finns kvar för slutbetyg - 2009
Meritpoängskomplettering med nya kurser enligt de nyareglernaDubbelräkning är ej tillåten.
2014-12-12
Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp
- Den som behörighetskompletterar prövas bara ikompletteringsgruppen.
- Den som konkurrenskompletterar prövas i både direktgruppenoch kompletteringsgruppen. I direktgruppen på sitt meritvärdefrån gymnasieskolan. I kompletteringsgruppen på sitt meritvärdeefter gjorda kompletteringar.
- En komplettering kan vara både en behörighetskompletteringoch en konkurrenskomplettering beroende på sökt utbildning.
2014-12-12
Högskoleförordningen (SFS 2011:1020)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vidantagning till
utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.
---
- Det kommer att finnas sökande med betyg från nya kurser redani antagningen till våren 2013.
- Regeringen bör ändra tillämpningsdatum.
---
2014-12-12
3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 skafortsätta att
gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellteller
specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasialvuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering avbetyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller igymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunalvuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012.
4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilkaområdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 §tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldrebestämmelserna ska vara meritkurser.
2014-12-12
Gymnasieförordningen - övergångsbestämmelser
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5.
- Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och somefter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efterden 1 juli 2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds igymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelsersom gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.- Detsamma gäller för elever som återantas i gymnasieskolan ellersom går om ett läsår, på samma program eller ett annat programefter programbyte.
2014-12-12
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5 forts.
- För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyllerde villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning.
- I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå.
- Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande. – Mycketväl godkänt ska motsvara A, – Väl godkänt ska motsvara C, –Godkänt ska motsvara E, och – Icke godkänt ska motsvara F.
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligtde kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurserenligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
2014-12-12
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna
7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns
särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullföljautbildningen
enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. Islutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå.Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.
Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får detinnebära
att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 §gymnasieförordningen (1992:394).
2014-12-12
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4
4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller projektarbetenenligt någon av de förordningar som avses i 1 a–d före den 1 juli2012 eller gymnasieförordningen (1992:394) före den 1 juli 2011,och som vill fortsätta eller återuppta studierna inomvuxenutbildningen efter utgången av juni 2012 och vilkaspåbörjade utbildning inte erbjuds enligt denna förordning, skafullfölja utbildningen enligt de föreskrifter som gäller för utbildningsom påbörjas efter utgången av juni 2012.
2014-12-12
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 forts.
För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller devillkor som ställs i denna förordning. I en sådan examen får betygsatta före den 1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelatföreskrifter om det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fallomvandlas enligt följande. – Mycket väl godkänt ska motsvara A, –Väl godkänt ska motsvara C, – Godkänt ska motsvara E, och – Ickegodkänt ska motsvara F. I sådana fall ska i examensbeviset betyganges med betygsstegen A–F och kurser anges enligt ämnesplaner.
2014-12-12
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4forts.
Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012,varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandlingskulle innebära
en nackdel för eleven, får rektorn besluta att slutbetyg får utfärdasom eleven uppfyller de villkor som ställs i förordningen(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I slutbetyget får dåbetyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg fårutfärdas senast den 1 juli 2015.
2014-12-12
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4forts.
6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurserenligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras avkurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter sombehövs om detta och för tillämpningen av punkt 4.
2014-12-12
Prövning
Den som påbörjat en kurs, delkurs eller projektarbetet före den 1juli 2012 får pröva i gamla kurser fram till och med den 30 juni2016.
2014-12-12
Vad tycker Högskoleverket?
- Se över hela systemet
- Ta bort områdesbehörigheterna
- Låt Högskoleverket bestämma behörighetskraven för deutbildningar som leder till en yrkesexamen.
- Låt lärosätena bestämma behörighetskraven för övrigautbildningar inom vissa ramar.- Ta bort meritpoängen.- Vikta vissa betyg i urvalet, exempelvis betyg ibehörighetsgivande kurser.
- Att diskutera:  Vilka krav bör man ställa på ettantagningssystem?
2014-12-12
Nya antagningsregler påverkar nybörjaråldern(Statistisk analys 7 mars 2012)
”De senaste fyra åren har flera ändringar i antagningsreglernagynnat de yngre sökandes chanser att bli antagna. ”
…
”Andelen 19-åringar som går direkt till högskolan från gymnasiethar ökat från 11 till 16 procent de senaste tio åren.Direktövergången har därmed ökat med 45 procent. Att antalet 19-åringar som antas blir allt fler har också sänkt medianåldern blandhögskolenybörjarna. Läsåret 2010/11 hade hälften av allanybörjare ännu inte fyllt 21. Utbildningar inom naturvetenskap,teknik samt humaniora och teologi hade störst andel unga.”
2014-12-12
Studenternas studiemönster och totalastudietider
2012: 2 R
Livslångt lärande en realitet — framför allt för kvinnorDet är främst kvinnor som återvänder till högskolanför nya eller kompletterande studier, enligt en nyrapport från Högskoleverket om studiemönster ochstudietider.
2014-12-12
Information om tillträdesreglerna finns på:
•www.hsv.se (länk på förstasidan)
•Information som riktar sig till elever/studenter på www.studera.nu
•Högskolenytt för vägledare - nyhetsbrevVill du prenumerera på nyhetsbrevet skickar du ett e-brev medblank rubrikrad till studieinfo-subscribe@hsv.se.
•Antagning.se
•Leif.Strandberg@hsv.se
2014-12-12