Etik i arbetsmiljØ- og sundhetsrådgivning
Peter Westerholm, MD FFOM
Professor emeritus
Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE - 113 91 Stockholm
Tel: 08 – 619 6972
Näringslivets Etik – Förtroendets betydelseSveriges förtroendekommission 2003
•Kommissionens iakttagelser
-Kraftigt försämrat förtroende för stora företag
-Försvagat förtroende för finanssektorn
-Intakt förtroende för små företag
•Förtroendeförlust
-Höjer transaktionskostnader
-Höjer försäkringskostnader
-Svårigheter i marknaden för den som möter svagt förtroende
•Orsaker
-Höga ersättningar till höga chefer
-Diskutabelt utnyttjande av marknadsställning och informationsövertag
- Ingen insyn. ”No transparency”
Per Fibæk Larsen: ”Om professioner”
”Det er stadig hold i den oprindelige begrundelse for atprofessionsbegrebet blev introduceret, nemlig atprofessionerne sammenlignet med alternative måder atorganisere ekspertise på repræsenterer nogetsamfundsmæssigt værdifult. Dette ændres ikkefundamentalt af den kritiske professionssociologiskorrekte indsigter i at professionalisering (også) er etled i de professionelles varetagelse af egne interesser”
Professionalisering – några kriterier
•Specialisering och kvalifikationshöjning
•Problemlösningsförmåga
•Yrkesutövning baserad på tillämpning av vetenskap
•Moment av praktik eller hantverk ingår i yrkesutövandet
•Gemensam kunskapsgrund
•Självständighet
•Service-ideal. Professioner är det allmännas tjänare
•Yrkesetik
PW Nyborg Sept_2006
Hörnstenarna i en rådgivare-konsult-kundrelation
•Samarbetsförmåga – Personrelationer.”Personkemi”
•Sakkunskap om frågors substans
•Förmåga att finna integration mellan egen ochkundens-klientens kompetens
•Enighet om uppdragets avgränsningar
•Konsultens mandat
• Förmåga att övertyga. Social kompetens
•Trovärdighet i konsultrollen
Professionalism - Sakkunskap och kompetens
•Att ha något konkret att säga om de sakfrågor som ärviktiga för klienten
•Det som proffset säger är relevant för kundens problemoch och begripligt
•Att kunna göra något konkret och praktiskt. Enbart teorioch råd på abstrakt nivå uppfattas ofta som otillräckligt
•Intuition. En erfaren yrkesman/kvinna kan ofta görasnabba och säkra bedömningar av en situation inom sittsakområde
Konsultens rollmodeller
•Sakkunnig expert
•Förändringsagent
•Partner
Professionalism – den sakkunnige experten
•Neutral, objektiv, håller sig på distans
•Koncentrerar sig på sin bit inom väldefinierad uppgift ellermandat
•Sakkunskap och förmåga att kommunicera är viktigaegenskaper
•Bidrar i bästa fall till kunskapshöjning och lärande
•Med lite otur kan det stanna vid professionellt koketteri
Professionalism - Förändringsagent
•Verksam på personlig ideologisk grund med strävan attsprida den i kundföretaget eller –organisationen
•Indirekt verkan i klientföretaget : Manipulation. Sökandeav bundsförvanter
•I bästa fall ledande till att god praxis omärkligt utbreder sigi företaget
•I sämsta fall ledande till fundamentalistisk manipulation
Professionalism - Partner
•Deltagande, engagerad roll
•Målet är fördelar för alla deltagare (”win-win”) ochgemensamt lärande
•Öppen och rak kommunikation. Genomsynlighet(s.k.Transparens)
•Djupgående och delat förtroende. Obs! Också delat ansvar.
Professionell värdeorientering (Parsons)
•Affektiv neutralitet – att undvika känslomässigt engagemang medklienten utöver att hjälpa klienten i specifikt avseende
•Universalism – att handla utgående från generella principer somgäller lika för alla klienter
•Kollektiv orientering – Klienternas och professionens intressensätts framför egna intressen
•Prestationsorientering – Klienterna bedöms och värderas på basisav sina handlingar och inte på egenskaper som kön, religion,maktposition etc
•Specificitet – en professionell relation avser en bestämd aspekt hosen klient och dennes verksamhet – inte klienten generellt
Professionalism i Affärsrelationer
Typ av
Relation
Tillfällig
Avtal eller
Överenskom-melse
Samarbets-relation
Djupgående
partnerskap
Avtals ellerkontraktsperspektiv
Kortsiktighet
Ramöverens-
Kommelse.Partielllösning
Långsiktiggemensamlösningsökes
Gemensamverksamhets-idé och delatansvar
Relationkund-leverantör
Neutral ellerKonkurrens
Konkurrenspå längre sikt
Mindrekonkurrensmerasamarbete
Win-Winsituation ochlångsiktigtsamarbete
Processersintegration
Endastbegränsat.Litenkontaktyta
På någraproduktområdensammanlänkadeprocesser
På centralaproduktområdenprocessernaförenade
Processersamordnasoch förnyas
Professionalism – Affärsrelationer (forts.)
Processersintegration
Låg
Någraaffärsområden/funktioner
Sambandcentralaaff.områden
Sammansmältning ochförnyelse
Informationens
spridning
Låg
I vissutstäckning
Info av centralbetydelse delas
Gemensam.Nyckelinfodelas lika,Lärandeprocesser
Investering irelationen
Nej
Låg nivå
Ganskaomfattande
Stor
Gemensammamål
Nej eller
Suboptimering
Nej ellersuboptimering
Målsammanfaller
delvis
Helhetsoptimering.Vinstdelning
Ömsesidighet
Förtroende
Lågt
Måttligt
Ganska stort
Stort. ”Öppnakort”.Riskdelning
Frikonkurrens
Begränsadkonkurrens
Visstkompanjonskap
Strategisktkompanjonskap
Prevention - Kunddialogen Processen påverkas av
•Typ av relation till kunden
•Storlek på kundföretaget
•Vilka personer som representerar kunden
•Kundens avsikter, ambition och kompetens
•Hälsovårdsorganisationens kompetens ochaffärsstrategi
Kundbehov - exempel
•Ökad närvaro / minskad frånvaro
•Ökad hälsomedvetenhet
•Bättre hälsa
•Bättre arbetsmiljö
•Bättre samverkan
•Förbättrad delaktighet
•Ökad tillfredsställelse i arbetet
•Ökat lärande
Konsultativt förhållningssätt i kunddialogen
•Respektera kunden
•Komplement till kunden
•Dela med Dig av all kunskap och erfarenhet
•Undvik elitistisk expertroll
•Försök vara opartisk
•Sök utnyttja alla möten, aktiviteter, konceptoch kontakter för lärande
En proffs (hälsoyrke) och en affärsperson – grundläggandeskillnader
•Yrkesmannen och –kvinnan drivs av att lösa sin uppgift på ettmaximalt bra sätt från kundens synpunkt på hög professionellkvalitetsnivå
•För hälsoproffs är ekonomisk ersättning (lön) inte viktigast. Viktigastär kundens hälsa och livsmiljö
•I en affärsrelation är målet ekonomisk vinst, gärna i en ”win-win”-situation.
•Drivkraften i affärer är egenintresse – inte primärt omsorg om någonannan, t.ex. en kund
•Företagsledare har ekonomisk framgång som huvudsaklig agenda
•Hälsoproffset har två agendor, personalens hälsa och företagetsframgång
Professionell Etik i hälsovård - Etiska principer
Appleton Consensus 1989 – fyra grundläggande kriterier
•Att Göra Gott (Beneficence) – Principen och skyldigheten att verka för och bidra tillmänniskors hälsa och välfärd. Den innebär en plikt att verka aktivt för ett sådant mål – inteenbart att avstå från handlingar som orsakar skada (“The prima facie principle and obligationto contribute to the welfare of others. The beneficence principle implies an obligation to takepositive steps for this objective, not only to refrain from harmful acts”
•Att inte orsaka skada (Non-maleficence) – Principen och skyldigheten att inte orsakamänniskor skada (“The prima facie principle and obligation not to inflict harm on others”)
•Autonomi – Att respektera och skydda människors självbestämmande och människovärde
•Rättvisa/likställdhet – en kombination av principerna om likställdhet (icke-diskriminering)och solidaritet (stöd för samhällets utsatta och sårbara) Eng. “The combination of principles ofEquality (non-discrimination) and Solidarity”
Andra värden / kriterier (exempel)
•Människovärde – mänskliga rättigheter
•Integritet
•Principen om hälsobehov och solidaritet
•Principle om kostnad-effektivitet
•Harmoni
OBS!!! I en etisk analys – välj de värdepremisser som bedöms som viktigast för ettvärdebaserat beslut. Här har endast getts exempel på vanligen använda värden
PW Professionalism Nyborg 2006
Strukturen i en etisk analys
Hälsoundersökning av företagets anställda införomorganisation
Intressenterna De etiska principerna
Beneficence Autonomy Justice
Personal A F KArbetsgivare/ägare B G L
Hälsokonsulenten C H M
BST-enheten D I N
Kommun/Samhälle E J O
1) Välj handlingsalternativ; 2) Anteckna i rutorna A-Okonsekvenser för intressenten av det Du gör och som på något sättberör värdekriterierna – de etiska principerna.
PW Nyborg 2006 - Professionalism
Några hårda yrkesetiska frågor
•Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som inte svarar mot ettbehov ?
•Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som man själv inte tror på ?
•Är det etiskt försvarbart att ge vidta åtgärder på ett område där maninte besitter kompetens ?
•Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder med främsta motiv attbehålla sin ställning och maktposition i en marknad.
PW_Nyborg_2006
”A handshake should not go beyond the elbow”
African proverb – Quoted by Godfrey B Tangwa,
Yaounde University, Cameroon
PW_Nyborg_2006
Professionalism i hälsoyrken
•Att vara programmerad att verka för det som främjar hälsa
•Att vägledas av yrkesetiskt etos
•Att basera tänkande och handlande på kunskaper och fakta. ”Vetenskapoch prövad erfarenhet”
•Att verka för sin yrkeskårs anseende
•Att medverka i uppbyggnaden av kollektiv erfarenhet och kunskap
•Att acceptera ett ansvar för sitt yrkesutövande inför allmänheten. ”PublicHealth Accountability”
•Att verka för företags, näringslivs och den offentliga sektorns socialaansvarstagande – ”Corporate Social Responsibility”
•Att kunna särskilja och hantera olika intressenters behov och legitimaintressen
•Att bibehålla och stärka allmänhetens förtroende för yrket/branschen
PW_Nyborg_2006
Arbetsmiljökonsulten möter Praktiska problemsituationer
•Kunden önskar ergonomisk optimering för ökad produktivitet –konsulten ser en bättre men mer omfattande organisatorisklösning som ger fördelar från hälsosynpunkt. Hur förhålla sig?
•Konsulten har att välja mellan ”hjälp till självhjälp” (utbildakundens personal) eller egen konsultinsats varje gång då behovfinns. Vilket är bäst?
•Rådgivarna konkurrerar inbördes men behöver också varaeffektiva i egen kvalitets- och produktutveckling. Detta innebärkommunicering av information. Är det försvarbart att beläggaeget material med sekretess för att monopolisera information?
•Är det försvarbart att till en kund sälja en konsultprodukt därutvecklingen betalats av en annan kund - till samma pris?
Praktiska problemsituationer (forts.)
•Vilka krav finns på att dokumentera en lösning som konsultenföreslår åt kunden? Uppfattar kunden som orimligt att betala fördokumentation då det gäller t.ex. en välkänd lösning som finns imarknaden?
•Skall man legitimera billiga men halvdåliga lösningar när det finnsbättre – men samtidigt dyrare – lösningar i marknaden?
•Låter vi vår värdering av vad som är ”godt nok” påverkas av omkunden är ett stort och för konsulten viktigt företag?
•Om man är auktoriserad på basis av samarbetsavtal med annankonsult – försöker vi då få uppdrag som ligger inom partnernskompetensområde men där partner inte önskar medverka?
•På vilket sätt refererar vi till konsultkolleger som vi konkurrerarmed i kontakter med egna kunder och klienter?
American Evaluation Association –Guiding Principles for Evaluators 1995
•Systematic Inquiry
•Competence
•Integrity/Honesty
•Respect for people
•Responsibilities for general and public welfare
Några strategiskt viktiga punkter
•Access och samarbete
•Trovärdighet och förtroende
•Konfidentiell information
•Uppdragskontraktet
•Kommunikation av resultat
•Dolda dagordningar (”Hidden agendas”)
Hälsokonsulentens professionalism och etik i affärsvärlden- några nyckelreferenser
•De Professionelle - forskning i professioner og professionsuddannelser
(red. Karin Hjorth)
Roskilde universitetsforlag 2004
•Practical Ethics in Occupational Health (Eds: P. Westerholm, T.Nilstun och J. Övretveit)
Kapitel ”Ethical analysis” av Tore Nilstun och John Övretveit
Radcliffe Medical Press 2004. Abingdon, UK
•Guiding Principles for Evaluators (adopted by American EvaluationSociety)
(Eds. Shadish WR, Newman DL, Scheirer MA, Wye C)
Jossey-Bass, San Francisco 1995
•Ethical Economics
MR Griffiths & JR Lucas
MacMillan Press Ltd 1996. UK