Multiresistenta bakterier (MRB)
Information tillobservatörer 19 oktober2011
Kia KarlmanHygienöverläkareNorrbottens läns landsting
pondus%20lege.jpg
Indirekt kontaktsmitta
Smitta överförs från enperson till en annanvia händer, kläder ellerföremål (utrustning,sängbord,dörrhandtag) som ärförorenade medsmittämnen från t.ex.sår, luftvägar, urin,avföring, kräkning,blod.
MCj04324230000[1]
MCj04244540000[1]
MCj04376170000[1]
Droppsmitta
Hosta, nysningar,kräkningar ochdiarréer ger en duschav stora tunga dropparsom inte når längre ännågon meter(”armlängds avstånd”)innan de faller ner
Droppsmitta ska inteförväxlas medluftburen smitta!
Luftkontaktsmitta
Luftburnabakteriebärandepartiklar somsedimenterat på ytoroch föremål kan geupphov till indirektkontaktsmitta
abrn490l.jpg
Livsmedelsburen smitta
Livsmedel (vatten) somkontaminerats medsmittämnen (bakterier,virus eller parasiter )
Insektsburen smitta
Inget stort vårdhygienisktproblem i Sverige
Ex: malaria, harpest
MPj04387780000[1]
MCj04380360000[1]
Mag-tarm smitta
Tarmsmitta – innebäratt smittämnen somutsöndras medtarminnehållet nårmunnen indirekt, t.ex.via händer ellerlivsmedel
norovirus-12_1
Blodburen smitta
Smittämnet överförs till blodetvia blod eller slemhinna
Direkt sker detta via  sexuellkontakt eller  genomkontaminerade blodprodukter
Indirekt genomstick/skärskador, injektioneroch kontaminerade handskar,men även via kontamineradeinvasiva läkemedel
MPj04388090000[1]
Antibiotika
Enorma medicinskavinsterMinskad sjuklighet ochdödlighet i bakteriellainfektioner
   Förutsättning för modernsjukvård :Avancerad kirurgiCancerbehandlingTransplantationerNeonatalvård
landing_nicu_w500
19981022-oldmarrowtrans
Cars, 2006
Multiresistenta bakterier
 Det syns inte vilka patientersom är bärare
 Bästa skyddet är basalahygienrutiner som alltidtillämpas
Basala hygienrutiner
MCj04041690000[1]
Handdesinfektion
MCj03791050000[1]
  Gula stafylokocker- staphylococcus aureus
En del av normalfloran
hos friska
- var tredje person bär
  dem i näsan
- var tionde person bär dempå huden
 Staphyloccocus aureus  orsakar våra vanligaste infektioner
Sårinfektion
Böld/abcess
Led- och
   skelettinfektion
  Methicillinresistenta  Staphyloccocus aureus              (MRSA)
MRSA är motståndskraftiga mot allapenicilliner, även s.k. stafylokock-penicilliner
Många MRSA är resistenta också mot ettflertal andra antibiotika
Meticillin Resistenta StaphylococcusAureus = MRSA
Kontrollodling av patient som läggs in på avd:vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt tillannan MRSA patient
Odling från: näsöppning, svalg, perineumsår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage
I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten ienpatientrum
Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas
Allmänfarlig sjukdom enligt SmL
Vårdrelaterad MRSA
Äldre patienter
Operationssår,
   trycksår, bensår
Urinkateter
Infarter
Multisjuka
Antibiotika-
   behandlade
DSCN2571
För fest - ej för vård
MPj04328590000[1]
Vård av patient med MRSA I
Enpatientrum med egen toalett och dusch
Basala hygienrutiner alltid (handdesinfektion,handskar, engångsplastförkläde)
Tvätt och avfall : påsen tillsluts på rummet, läggsi tvätt/avfallssäcken
Besök: kontakt med anhöriga , besökande fårinte vistas i kök, dagrum eller andragemensamma lokaler
Patient och besökare information om handhygien
Vård av patient med MRSA II
Riskfaktorer för smittspridning : sår ,eksem
Helst engångsmaterial
Patientbundna hjälpmedel (BT, termometer mm)
Personal med hudlesioner får inte vårda pat
Måltid på vårdrum – handdesinfektion
Vid utskrivning till annan enhet : information
Vid återinläggning : kontrollodling + enpatientrum
Vård av patient med MRSA  III
Daglig städning :  Informera lokalvårdaren. Ytorförorenade med smittsamt material ochkroppsvätskor avtorkas med ytdesinfektion =punktdesinfektion av vårdpersonalen – i  övrigtstädning med allrengöringsmedel.Städutrustningen rengörs och desinfekteras efteranvändning
Utstädning av rum: Noggrann utstädning med 1%Virkon . Oanvänt engångsmaterial kastas
Vårdtagare
  Även en vårdtagare med MRSA
        har rätt till en vård med
                    värdighet…
images
    SamhällsförvärvadMRSA
Unga, friska personer utan riskfaktorer
Bölder och finnar
Stammarna fäster lätt på huden
Sprids med hud-hudkontakt,
   handdukar etc.
Ex. i omklädningsrum, gym, brottare
MRSA och personal
Kontrollodling av nyanställd eller personal somåtergår i tjänst efter att ha arbetat ellerbehandlats på sjukhus utomlands inom senastesex mån- detta gäller även vikarier ochstuderande
Vid smittspårning
Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår,eksem, paronykier)
Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas påarbetsgivarens bekostnad
Multiresistenta bakterier finns
MCj04041870000[1]
MPj04228090000[1]
Gastroenterit
SoS FS 2007:19Först handtvätt, sedantorka händerna noga,därefter handdesinfektion
ESBL bildande bakterier
Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiellasom producerar Extended Spektrum BetaLactamases (ESBL)
Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika
Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhälletoch på sjukhus
Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utansymtom
Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner
Information om handhygien
Vancomycinresistenta enterokocker =VRE
Enterokocker ingår i tarmfloran
Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekal-oralt  via kontaminerade händer, föremål ellerutrustning
Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit
Störst risk för svårt sjuka ochimmunsupprimerade patienter på IVA, neonatal,transplantation, hematolog och dialysavd
Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK,dränage eller nedsatt immunitet
Vård av patient med ESBL / VRE I
Basala hygienrutiner tillämpas strikt
Spridning sker genom kontaktsmitta /faekal-oral
Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeces-eller urininkontinens, dränage, stomi, kateter, sår
Vårdas på enpatientrum med egen toalett
Diarre´fri patient / täckta sår och utan läckage fårvara i gemensamma utrymmen på avdelningen
Patient serveras i matsal - handdesinfektion
Vård av patient med ESBL / VRE II
Personal som vårdar patienter med diarre´ skainte hantera livsmedel
Tvätt och avfall : förslut påse på rummet ,lägg isäck, kraftigt nedsmutsad tvätt m faeces =smittförande tvätt
Punktdesinfektion
 Helst engångsmaterial - annars patientbundet
Besökare får ej vistas i kök eller gemensammautrymmen- information om handhygien
Vård av patient med ESBL/ VRE III
Daglig städning : Informera lokalvårdare.Desinfektera tagytor med alkoholbaseratytdesinfektionsmedel. Golv med rengöringsmedel
Slutstädning: Alla ytor med 1% Virkon
Kontakta vårdhygien inför ev. operation
Patient som delat rum med MRB positiv patientbör inte vårdas i samma rum som patient sominte exponerats
Dokumentation i journalen
Tack för eruppmärksamhet !
abrn490l.jpg