Katarina Weinehall
Fil Doktor, docent
Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post: Katarina.Weinehall@pedag.umu.se
Mäns våld mot kvinnor och barn är ett
Globalt problem
FN-dokumenten: Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Barnkonventionen
Samhällsproblem
Många individer berörs – inte enbart våldsoffren utan även släktingar, grannar, kollegor, folkpå orten, yrkesutövare som hanterar fallen
Demokratiproblem
Bristande jämställdhet, det är en maktfråga
Samhällsekonomiskt problem
Den direkta beräkningsbara kostnaden för staten och offret är hög, humankostnaden likaså
Folkhälsoproblem
Vittgående psykiska följdverkningar – astma, eksem, huvudvärk depressioner, ångest,självdestruktivitet, aggressivitet, självmordsbenägenhet och PTSD.
Fysiska följdverkningar – skador, missfall, fibromyalgi och kronisk värk.
Straffrättsligt problem
Straffrätten ska visa vad som är fel. Genom straffrätten stärker man samhälletsmoralsystem. Det är betydelsefullt för attityder och idéer om mäns våld mot kvinnor och barn.
Våld inom familjen - Sverige
Polisanmält våld mot kvinnor 18 år och äldre
•År 2012 polisanmäldes 28 254 fall av kvinnomisshandel (BRÅ)
•År 2012 anmäldes 2 478 fall av grov kvinnofridskränkning
•Mörkertalet är stort i ”familjenära” brott
•300 000 fall per år enligt skattning (Leif G W Persson)
Barns utsatthet för våld
•Ca 200 000 barn är varje år vittnen till våld i familjen
•Barnen är brottsoffer – utsatta för psykiskt våld
•Enligt kommittén mot barnmisshandel:
10% av alla barn har erfarenhet av våld i hemmet
5% upplever det ofta
Sambandet mellan våld mot mamman och våld mot barnet – ca 50 %
Olika former av våld
Lättare fysiskt våld
Örfil, knuff, lättare slag med flat hand
Grovt fysiskt våld
Sparkar, knytnävsslag, strypgrepp, tillhyggen, vapen
Psykiskt våld
Psykningar, tråkningar, kränkande tilltal, mobbning
Sexuella trakasserier
Tafsande, oönskade närmanden, sexuella antydningar
Sexuellt våld
Sexuellt tvång, kränkningar av den sexuella integriteten
Materiellt våld
Slå sönder prylar, stjäla eller förskingra egendom
Ekonomiskt våld
Beröva, lura, undanhålla, utnyttja, neka, stjäla pengar
Latent våld
Hotfulla uttryck, ilska, gester och aggressiva tecken som antyder kommande våld
Utsatthet för våld - skilda mönster
Män/unga pojkarKvinnor/barn
Platsutomhus inomhus
offentlig privat
Gärningsman okänd känd/nära relation
Händelsenenstaka upprepad
Vittnen/ finns oftast saknas
åskådare (ev. barn)
Polis-ofta två per brott liten andel
anmälan anmälan/motanmälan stort mörkertal
överrapportering? underrapportering
Förklaringsmodeller visar
Forskarens perspektiv
biologiskt
medicinskt
socialt
kulturellt
ekonomiskt
osv
Modellerna avser olika nivåer
samhälle
grupp/organisation
individ
Könsmaktsförståelse
Det handlar om aspekter av MAKT och KÖN
Någon (en man) som i kraft av sin makt, sin dominans, tar sigrätten och friheten att använda någon annans (en kvinnas, ettbarns) kropp för sin egen njutning eller ekonomiska vinning
Det är ingen överenskommen handling. Han använder våld ochhot för att uppnå det han vill
Bristande jämställdhet – könsmakt – våld
Överordnadtar sig maktförtryckareherrevåldsutövare
Underordnad mindre makt förtryckt slav offer, utsatt
Normaliseringsprocessen
En process över tid där både han och hon (och barnen) förändras
Handlingarna är inte så tydliga och medvetna i början
Han begränsar hennes livsrum genom isolering, kontroll och växling mellanvåld och värme
Hans beteende kommer smygande, gradvis och är svårt att upptäcka
Hon anpassar sig och låter sig begränsas
I backspegeln – men svårligen medan det pågår – kan både hon och hanbeskriva normaliseringen
Normaliseringsprocessen
Mannens beteende
Han säger ”bara vi två” och kontrollerar allt hon gör
Han visar sitt ogillande av hennes vänner, familj osv
Han talar nedvärderande om henne/åt henne inför andra
Han ger henne värme/uppskattning bara när hon gör som han vill
Han tar för sig sexuellt utan att ge värme/närhet tillbaka
Han ger henne skulden för något och tar det som en ursäkt för att kunna slå
Han slår och ser till att han är den ende som kan trösta henne efteråt
Normaliseringsprocessen
Kvinnans beteende
Hon värnar om relationen, hon förklarar våldet som en olyckshändelse, honhoppas på en förändring
Hon känner sig ansvarig för det som sker och bär på skuldkänslor
Hon stannar kanske av rädsla för vad han ska ta sig till om hon går ex förföljerhenne, hotar med våld eller självmord
Om hon stannar vet hon var han finns och vad han har för sig, det är trots allttryggare
Hon är rädd att inte bli trodd, rädd att förlora barnen
Konsekvenser av ett krympande livsutrymme
Varför går hon inte?
Hon kanske inte ännu har identifierat sig som våldsutsatt kvinna
Rädslan för att våldet ska bli värre
Det är bättre att veta var han är och vad han gör, att försöka ha kontroll
Han har hotat att ta barnen ifrån henne, vilket hon inte vågar riskera
Han hotar med våld som ska drabba henne (och barnen) om hon går
Han kan hota med att ta sitt eget liv, och han kanske är barnens far
Hon är rädd att ingen ska tro på hennes historia
Hon känner sig delaktig, känner skam och skuld
Familjemodeller
Barnets verklighet
Det yttre Det inre
Det dagliga livet i familjen Relationer
Strategier för att klara vardagen Känslor att hantera
Våld som villkor Självbild
Det yttre
Ett fullständigt svek
En dubbel utsatthet
I våldets närvaro
Maktlös och ensam
Oönskad och värdelös
Det inre
Totalt övergiven
Hemmet
Skolan
Samhället
Tolkning av barnets verklighet
Våldets inverkan på barnen i familjen
Alla barn drabbas inte av allt detta, och inte allt samtidigt
Existentiell ångest – det handlar om liv och död
Katastrofkänslor – en ständig beredskap
Misstro – kan inte lita på någon
Rädsla – för att mor och syskon ska skadas/dödas
Övergivenhet – har ingen att tala med
Aggressivitet – som måste undertryckas
Hopplöshetskänslor – kan inte påverka situationen
Hämndtankar – fantiserar om att döda sin far
Depression – livet börjar inte förrän pappa är död
När går kvinnan?
Rädslan fungerar som både en kvarhållande och en frigörande process
De starka emotionella banden till mannen håller henne kvar, men närrädslan blir ännu starkare än de emotionella banden startar en processom gör det möjligt för henne att bryta upp
Kvinnan kan ha gjort flera försök att bryta upp
Det slutgiltiga fysiska uppbrottet sker ofta tack vare externt stöd – eller attkvinnan inser situationens farlighet; det handlar om att leva eller att dö
Det mentala/emotionella uppbrottet från mannen kan ta lång tid efteråt
Skyddsåtgärder
Den första flyktvägen är ofta en ideell kvinnojour för kvinnan och barnet
Skydd som kan fås via Polisen
Kontaktförbud (ny lag 1 oktober 2011)
Larmpaket
Skyddade personuppgifter i Folkbokföringen
Sekretessmarkering, skyddad adress (spärr)
Kvarskrivning (spärr)
Fingerade personuppgifter (byte av siffror, namn, kön)
Skyddade personuppgifter - Sverige
Antal med skyddade personuppgifter
12 439 individer i september 2012
ca 60 % är kvinnor som hotas av män i nära relation
4 452 barn (under 18 år) lever med skydd
Beslut om skydd – men samtidigt …
När samhället har beslutat om skyddade personuppgifter ges samtidigt
legitimitet åt tanken att det är kvinnan och barnen som måste fly
Studie om kvinnor och barn med skydd
Kvinnorna
23 kvinnor i åldrarna mellan 23 och 58 år (medel 37 år)
Tillsammans har de 48 barn (varav några vuxna)
Relationen
14 svenska kvinnor och 9 kvinnor med annat etniskt ursprung
hotas av
13 svenska/nordiska män och 10 män med annat etniskt ursprung
Barnen
30 hemmavarande barn mellan 4 och 17 år
Levt med skydd: > 1år = 7 barn
1 och 3 år = 16 barn
4 och 7 år = 7 barn
Förövare: biologisk far = 21 barn
inte biologisk = 9 barn
Vardagliga begränsningar
Flykt
Tvingas ge upp det liv de lever, vara osynlig på hemlig ort, boxadress,Skatteverkets vidarebefordran, hemligt telefonnummer, ”fel” namn pådörren, pengar hanteras kontant, ständigt vuxenskydd av barnen
Hotet
beviljat skydd ska sökas om. Kvarstår hotbilden?
Ständig rädsla
Aldrig känna sig trygg på offentliga platser
Inte våga tala om sig själv och sina barn
Registerhållning försvårar
Kontrakt på el och bostad, bankgiro, banklån, försäkringar,prenumerationer, postorder, köpa hus, ha företag, klasslistan för barnensskola och idrottsförening
När skyddet inte fungerar
Besöksförbud – gamla lagen fungerade inte; överträdelser
Kontaktförbud – ny lag, återstår att se hur den kommer att fungera
Avslöjanden – registren osäkra, sekretessen brister hos myndigheter
Ex. brev i ärenden som rör båda skickas med bådas adresser
Ex. lämna ut barnets sjukbesökstid, skyddad adress
Larmpaket – hjälpen kommer förmodligen för sent
Umgängesrätt – påtryckningar på barnen, de yngsta avslöjar
Namnbyte – tillåtet vid enskild vårdnad
Fungerar inte vid umgängesrätt
Barnen förvirrade efter flera byten
Slutsatser från projekt G(l)ömda
En förändring av besöksförbudslagen är nödvändig – och har genomförts
Elektronisk fotboja sägs inkräkta på mannens integritet. Vems integritet skaskyddas? Här behövs en förändrad syn och en förändrad lag. Idag erbjuds det.
En bättre fördelning av ansvaret är nödvändig
För stort ansvar läggs på den utsatta kvinnan idag. Kommunerna har ettansvar och de måste ta det
Rättigheter ska följas av skyldigheter och ansvar. Kräv motsvarande ansvar avmannen som av kvinnan och barnet
Professionella måste ta till sig och använda kunskapen om mäns våld motkvinnor och barn
Inrätta särskilda skyddshandläggare – den som får skydd ska samtidigt tilldelasen personlig handläggare särskilt utbildad på skydd
Studie om kostnader för våldet
Kostnadsberäkning
Svårt att jämföra med studier från andra länder och kulturer
Studier använder olika metoder, urval och definitioner
Statistiken är ofullständig. Mörkertalet är stort när det gäller den härtypen av brott. Svårt att isolera kostnaden
Orsaken till hjälpsökandet (våldet) syns inte i kostnads- ochhälsostatistik
Kartläggning av kostnader - projekt Eva & Adam
Dokumentation av våldshändelserna
Journaler, dagböcker, brev och sekretesskyddat material
Intervjuer med:
Eva
Adams fyra kvinnor
Släktingar, vänner
Berörd myndighetspersonal
Kostnadsberäkning
Datum och verifikation av besök hos myndighet nödvändig
Orsaken till hjälpsökandet (våldet) måste stämma med deskador som uppvisas
Information från myndighet om kostnad för utförd åtgärd
Mannens beteende mot sina kvinnor
Enligt kvinnorna beskriver mannen sin ex-partner som hård,oförstående och elak. Nya kvinnan tycker synd om honom
Växlingar mellan hårda slag och kärleksförklaringar
Våld under graviditet och våld mot familjens hundar
Kvinnorna söker hjälp hos läkare, BUP och familjerådgivning hellre änhos polisen
Farliga levnadsomständigheter. Kvinnan måste förhålla sig tillmannenns makt- och kontrollstrategier genom en avvägning mellananpassning och motstånd
Våldet trappas upp, fortsätter efter separationen med barnen somredskap. Rädslan påverkar resten av livet
36 kostnadstillfällen – ett exempel (nr 10)
Eva misshandlades av Adam när hon ville gå en utbildning och hanmotsatte sig det. Kostnad:
Akutmottagning x 22 460 kronor
Vårdavdelning3 025 kronor
Läkare/röntgen x 43 385 kronor
Läkare, ortopedi x 53 721 kronor
Läkare, övriga x 42 375 kronor
Sjukgymnast x 94 797 kronor
Sjukpenning 3,5 månad 68 950 kronor
33. Eva polisanmälde Adam Eva men det dröjde länge innan hon kallades till förhör. Även fem vittnen förhördes.
Många timmars förhör vid flera olika tillfällen var mycket påfrestande och Eva drabbades svårt av mardrömmar och hjärtklappning.
Polisanmälankr 761
Polis arbetar med anmälankr 761
Handläggande av anmälan hos polisenkr 2.536
Polisen överlämnar anmälan till åklagarenkr 253
Eva har tre samtal med polisenkr 632
Polisförhörkr 1.522
Vittnesförhörkr 3.804
Ny handläggare, sätta sig in i ärendetkr 2.029
34. Polisförhör, psykoterapi och sjukskrivning
Polisförhören var som att återuppleva tjugo års misshandel. De påverkade Eva så starkt att hon blev sjukskriven. Eva vände sig också till en privat terapeut.
Sjukpenningkr 19.700
Läkarbesökkr 710
Kurator vårdcentralkr 980
Polisförhör 3 x 4 timmarkr 7.608
Telefonsamtal med kuratorkr 245
Telefonsamtal med öppen psykiatrikr 500
Öppen psykiatri håller möte om Evakr 3.000
Polisförhör 3,5 timmarkr 2.282
Evas kostnad för psykoterapikr 1.950
35. Stöd hos terapeuten under polisförhör
Eva blev återigen sjukskriven och fick en tid hos vuxenpsykiatrin. Polisförhör varvades med psykoterapeutiskt stöd.
Polis, telefonkontakt 2 ggrkr 505
Sjukpenningkr 68.622
Två läkarbesökkr 1.420
Evas kostnad för psykoterapikr 5.200
Polisförhörkr 2.282
36. Negativt åtalsbeslut
Åklagaren beslutade att inte väcka åtal med motiveringen brist på bevis och Eva meddelades ett negativt åtalsbeslut. Beslutet överklagades men överåklagaren
tog inte upp ärendet. Åklagarmyndigheten förklarade för Eva varför hennes fall inte togs upp i domstol.
Åklagarmyndighetenkr 12.910
Evas målsägandebiträdekr 20.949
Försvarsadvokat (Adam)kr 13.472
Evas kostnad för advokatkr 6.279
Åklagarmyndigheten avslår överklagandetkr 1.537
Direkta kostnader totalt: kronor 2 469 606
Tolkning av kostnader
Kostnaderna följer i stort Evas utsatthet för våld:
Normalisering, psykisk misshandel och krympande livsutrymme
3 % av kostnaden – de första 10 åren i äktenskapet
Grovt fysiskt och sexuellt våld tillsammans med den psykiska misshandeln
65,5 % av kostnaden – de följande 5 åren i äktenskapet
Eva tvingas anpassa sig, undviker att konfrontera, mobiliserar för uppbrott
17 % av kostnaden – de sista 5 åren i äktenskapet
Eva gör motstånd – hon går – men hot och våld fortsätter
14,5 % av kostnaden – efter uppbrottet
Definition av våld
Våld är varje handling riktad mot en annan person,som genom denna handling skadar, skrämmer ellerkränker, och får denna person att göra något motsin vilja eller avstå ifrån att göra något den vill
Riskfaktorer och skyddande faktorer
Orsaksförhållanden som ökar risken men är ingen direkt orsak:
Inlärningshistoria (erfarenheter av våld, uppfostran)
Grupprelaterat (grupptryck, uppmärksamhet, status, ansvarsfrihet)Samhällsorganisation (ekonomiska klyftor, rasism)
Våldsrelaterat(våld föder våld, ökar sannolikheten för våld)
Det finns också faktorer som kan vara skyddande och motverka våld
Ett insiktsfullt vittne(någon som ser, lyssnar och tror på offret)
Att bryta tystnaden(våga anförtro sig, känna tillit)
Att våga fråga(omgivningens engagemang viktigt)
Vem är den våldsutövande mannen?
Alla typer av män
oavsett ålder, boendeort, utbildning, yrkesgrupp….
Övertalighet av allvarligt våld:
i de lägsta sociala klasserna
hos män med även andra problem
Socialt arv kan inverka
Beteendeproblematik och/eller psykiska problem kan finnas
Ett problematiskt förhållningssätt – “Det är min rätt”
Omgivningens reaktioner
Tabubelagt våld (ex att slå sin kvinna)
generande och skamligt för utövaren
kan leda till depression och ökad ilska
det drabbar självkänslan
Ej tabubelagt våld (ex att slåss i taxikön)
lättare att uthärda
mindre problematiskt för utövaren att förhålla sig till
Mannen – i våldsögonblicket
•Fokus på målobjektet – upplever sig själv kränkt, skadar eller kränkeroffret
•Okänslig för yttre signaler (exempelvis offrets reaktioner)
•Fysisk avspänning och en känslomässig urladdning
•Får en omedelbar behovstillfredsställelse, men ytterst kortvarig
Utövarens aktioner och reaktioner
•Våldet är kontrollerat
- utövarens känsla är att han tappar kontrollen
•Utövaren söker kontroll över känslor
- han vill inte blotta sig
•Utövaren förflyttar skulden till offret
- för att minska sina egna skuldkänslor
•Våld föder våld
- ju oftare man exponeras för våldshändelser desto större risk förupprepning
Sidfot
Polisanmälda fall
Mindre än ett fall av fem som gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationerskattas bli polisanmälda
I cirka 20-25 % av de polisanmälda fallen väcks åtal
Av dessa fall går endast en liten del till fällande dom
Polisens hantering kan vara avgörande
Det har framförts en hel del kritik mot polisens hantering av dessa ärenden– att hanteringen har varit bristfällig
Utredning av våld mot kvinnor
Problemet är att kvinnan tar tillbaka sin anmälan
Allmänt åtal gäller sedan år 1982, polisen måste göra en utredning
Kvinnor som vägrar att medverka har som mål att få stopp på våldet– inte att sätta sin man i fängelse
Våldsutsatta kvinnor beskriver
- att de har blivit illa behandlade av polisen
- att polisen inte tror på deras berättelser
- att de inte litar på att polisen ska hantera deras ärende påett professionellt sätt
Kritik mot polisens utredningar
•Den misstänkte blir aldrig hörd
•Polisens engagemang i dessa ärenden är för lågt
•Poliserna är sena att ordna målsägandebiträde åt brottsoffret
•Polisen godtar mannens ursäkter
•Polisens kontakter med målsägande brister
(Diesen & Diesen, 2009)
Studie inom polisen
Studien grundar sig på intervjuer med poliser och åklagare
i Norrbottens och Västerbottens län
som hanterar fall med mäns våld mot kvinnor i nära relationer
24 poliser varav
13 på ordningen (9 män och 4 kvinnor)
11 på utredningen (5 män och 6 kvinnor
4 åklagare varav
2 män och 2 kvinnor
Poliser bemöter kritiken
Den där kritiken gäller inte, åtminstone inte för Norr- och Västerbotten:
Den misstänkte hörs alltid
Polisens engagemang är starkt (bland de yngre)
Begäran om målsägandebiträde görs direkt det påtalas
Polisen godtar inte mannens ursäkter, men låter honom komma till tals
Polisens kontakter med målsägande sker under utredningen, densociala och terapeutiska delen är inte polisens uppgift
Datum
Sidfot
43
Poliserna kritiserar sin organisation
Nödvändiga förutsättningar för att göra en god utredning saknas. Det behövs:
Mer personal
Mer kunskap om våld i nära relationer
Kortare väntetid för kontakt med åklagare
Ett bättre teknikanvändande (digitalkameror och avrapporteringssystem)
Ledningen ska visa (inte bara säga) att detta är ett prioriterat ärende
Ledningen ska ta tag i ärendekategorins status (lågstatus)
Ledningen ska utarbeta ett rättvisare mätinstrument på polisens effektivitet
Datum
Sidfot
44
Hur talar poliser om dessa ärenden?
Kvinnliga poliser och yngre manliga poliser
Talar om ärendet utan sexistiska undertoner
Säger absolut ifrån om attityden ”offret har sig själv att skylla”
Säger att kvinnan tar sitt ansvar genom att anmäla
Lägger ansvaret för våldsutövandet på förövaren
Önskar att kvinnan kan lämna den våldsutövande mannen – gärnamed polisens hjälp
Hur talar poliser om dessa ärenden?
Manliga poliser, äldre
Talar om offret och förövaren som lika ansvariga för våldet
Talar mer om alkohol än om våld, talar om dessa fulla kvinnor
Talar om att kvinnor söker sig till män som slår, de söker spänning
Talar om kvinnor som aggressiva, rabiata och provocerande
Minimerar mannens våld till ”en knuff” eller ”en örfil”
Slutsats
Poliser talar om den utsatta kvinnan, förövaren och våldet på två olika sätt:
Ett sätt som ligger i linje med svenska politiska könspolicys ochjämställdhetsnormer
Omfattas av kvinnliga poliser och yngre manliga poliser
Ett sätt där de avslöjar personliga attityder och värderingar ”off therecord”, sådant de själva vet inte bör sägas rakt ut
Omfattas av äldre manliga poliser
Det är en påtaglig skillnad i det sätt som poliser talar om kvinnor som offerför mäns våld i nära relationer
Viktimisering
Våldet mot kvinnan, det ursprungliga traumat leder till fysiska och psykologiskaföljdverkningar, en primär viktimisering
Om brottsoffret inte får adekvat hjälp och stöd och/eller skadas genom attbehandlas illa kan en sekundär viktimisering uppstå
Den förorsakas ofta genom
- attityden ”offret får skylla sig själv”
- att professionella saknar empati och kunskap
Poliser, advokater, åklagare, domare, socialarbetare, media, psykiatrin … är deprofessioner som oftast möter våldsutsatta kvinnor.
Deras bemötande och attityder gentemot brottsoffret är avgörande
När våld är en omständighet
Var och en av oss kan verka för att minska eller stoppa våldet:
Använd rätt benämning – våld är våld
Använd rätt ansvarsfördelning – våldet är mannens/utövarensval och därmed hans ansvar
Välj perspektiv – utelämna inte våldet när ärenden hanterasexempelvis vid umgängesfrågor.
Barnperspektiv eller pappaperspektiv?