Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008
Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55
Socialstyrelsens slutsatser
•Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånaremed hemsjukvård ökar
•Ökad tillgång till behandlingar
•Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet
•Läkemedelshantering läggs i mindre utsträckningöver till egenvård/anhöriga
•Perspektivet förflyttas från vårdcentralensöppettider till vårdtagarens behov över dygnet,veckans alla dagar
Källa: Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008
Kommunaliserad hemsjukvårdSOU 2011:55
Bakgrund
•Ädelreformen
• Lagförslag om kommunaliserad hemsjukvård(Äldrevårdsutredningen (SOU 2004:68 ochSocialdepartementet 2006)
•SKL betonade frivillighet i remissvar
•Socialstyrelsens rapporter 2008 förespråkadekommunal hemsjukvård
Uppdraget
Stödja kommuner och landsting i processen attöverföra ansvaret för hemsjukvården från landstingtill kommunerna.
Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalthuvudmannaskap för den kommunala hälso- ochsjukvården och hemsjukvård i landet.
Samordna, inte utreda, kommunalisering avhemsjukvården!
Län som har kommunaliserathemsjukvården
•Jämtland
•Kronoberg
•Västra Götaland
•Värmland
•Örebro
• Uppsala
• Halland
• Kalmar
• Skåne
• Södermanland
Även Gotlands kommunhar överfört ansvar frånHSN till SN
163 kommuner har idagansvar för hemsjukvården
Län som ännu ej kommunaliserathemsjukvården
•Stockholm – påbörjatdiskussioner
•Östergötland siktar på2014
•Jönköpings län siktar på2013
•Gävleborgs län siktar på2013 (flyttat fram ett år)
•Västmanland förhandlarom att kommunalisera2012
Dessutom ser Hallandslandsting övernuvarandeansvarsfördelning
•Dalarnas län siktar på2013
•Västernorrlands län haråterupptagit diskussioner
•Västerbottens län harbeslutat ta upp fråganigen
•Norrbottens län siktar på2013
•Blekinge förefaller varaenda länet (som ejkommunaliserat) där detf.n. inte pågårdiskussioner
Erfarenheter från län som utrettfrågan men ej beslutat
•Blekinge – Ronneby gick inte med påuppgörelsen
•Västmanland – kom inte överens omhemsjukvårdens kostnader
•Norrbotten – samma som Västmanland
•Västernorrland – regionfrågan satte stopp
•Västerbotten – kommunerna kom inte överensom ett mellankommunalt utjämningssystem
Problemområden av huvudsakligenekonomisk art kan vara
1.Skatteväxlingsnivån
2.Den mellankommunala utjämningen
3.Tidigare skatteväxlingar
4.Bristen på statistik ang. kostnaderna
5.Enskilda kommuner kan stoppakommunaliseringen
6.Oro för kraftig kostnadsökning
Om avtalen
•Alla bygger på tröskelprincipen
•Några avtal har tillägget ”längre vårdbehov”
•De flesta avtal omfattar endast primärvårdsanslutenhemsjukvård
•Två avtal har vidgat begreppet hemsjukvård – allhemsjukvård avsett diagnos och ålder från förstadagen
•I ungefär hälften av avtalen anges att barn omfattasav den kommunala hemsjukvården
•Som goda exempel ses överenskommelserna iSörmland och Kalmar
Om tjänsteköp och lagligheten iavtal med kommuner omhemsjukvård
•Upphandling krävs förmodligen idag
•Utredningen framhåller att landstingens köp avhälso- och sjukvårdstjänster från kommunernainte torde vara förenligt med LOU ochkommunallagen
Förslag för hemsjukvården – intebara primärvårdsbaserad
•Utredningen föreslår att kommunerna ges envidgad befogenhet att tillhandahållahemsjukvård som är ansluten till somatiskslutenvård och psykiatrisk slutenvård
•Argumenten
–Primärvårdsnivån är inte längre en lämpligavgränsning
–Den medicinska utvecklingen har gått och gårframåt
–Alla former av hälso- och sjukvård ska kunna gesupp till läkares nivå
Förslag – inga kommunalaläkare
•Utredningen föreslår att kommunerna inteska ges rätt att anställa läkare
•Motiven är främst
–Brist på läkare – ökad risk för rekryteringsproblem
–Oklara ansvarsgränser och begrepp
–Svårt kombinera kommunala läkare medvårdvalet
–Inget uttalat önskemål från kommunerna
•Bör endast bli aktuellt om man överförprimärvården till kommunerna
Patienter från andra länder och län
•Utredningen föreslår att kommunerna ska få rättatt få ersättning för vård av patienter från EES-länder m.fl.
•I övrigt hänvisas till avtal mellan parterna
Motiv – inte baraprimärvårdsbaserad hemsjukvård(sidan 29)
•”Vissa patientkategorier får hemsjukvård somomfattar både primärvård ochspecialiserad/avancerad hemsjukvård. Ur denenskildes perspektiv är det inte till fördel att flerahemsjukvårdsteam kommer hem till patientenendast beroende på att en viss insats är attbedöma som primärvård och en annan somspecialistvård”
Vad bör hemsjukvården innehålla?(Miniminivå)
•All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivåsom, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i denenskildes hem.
•Kommunen ansvarar för insatserna inom hemsjukvårdenfrån den dag behovet uppstår och samordnad vårdplanhar upprättats.
•Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser,inklusive insatser som erfordrar specialistsjuksköterska,samt basal rehabilitering och habilitering av sjukgymnastoch arbetsterapeut.
•Hemsjukvård utförs hela dygnet.
•Palliativ vård på primärvårdsnivå
•Hemsjukvården omfattar alla personer över 18 år.
Vad kan hemsjukvården innehålla?(maximinivån)
•All planerad hälso- och sjukvård på specialiseradsomatisk vårdnivå och inom specialiseradepsykiatrisk vårdnivå, som kan ske med bibehållenpatientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd avsjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.
•Hemsjukvård för alla personer, inkl. barn upp till 18år.
•Planerade eller oplanerade hembesök. Medoplanerade besök avses snabb insats frånsjuksköterska vid oförutsedda behov.
•Hjälpmedel till personer i ordinärt boende.
Instrument för den ekonomiskaregleringen
•Omfördelning av intäkter mellan landstingoch kommun
–Skatteväxling
•Kostnadsskillnader inomkommunkollektivet
–Kommunernas kostnadsutjämningssystem föräldreomsorgen
–Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)
Skatteväxlingsnivån
•Ska baseras på nuvarande faktiska kostnader föröverförda verksamheter
•Den framtida kostnadsutvecklingen bör inte beaktas(intäkterna från en skatteväxling ökar i samma taktsom medelskattekraften i riket)
•Omöjligt att fastställa en generell beräkningsformellför skatteväxlingsnivån
•I Äldrevårdsutredningens förslag beaktades inteinkomstutjämningen och tidigare skatteväxlingar föröverförd ”hemsjukvård” togs inte heller med
Utjämning mellan kommunerna
•Äldreomsorgsmodellen i kommunernaskostnadsutjämningssystem
–Inomkommunal utjämning (nollsummespel)
–7,2 mdkr omfördelas i delmodellen
–80 kommuner betalar en avgift och 210 får ett tillägg
•Standardkostnad för riket: 8 893 kr per invånare
•En kommunalisering av hemsjukvården ger ökade kostnader iäldreomsorgen och större omfördelning ikostnadsutjämningen
•I Jönköping är 3 kommuner avgiftskommuner (betalar) och10 kommuner bidragskommuner
Förslag – hemsjukvårdstillägg ikostnadsutjämningsmodellen
•Utredningen föreslår att ett hemsjukvårdstilläggpå 1,5 procent av standardkostnaden införs ikostnadsutjämningens äldreomsorgsmodell tillde kommuner som ansvarar för hemsjukvården
•Konsekvens blir minus 26 miljoner jämfört mednuvarande utfall för Jönköpings läns del.
•Dessutom föreslås att mellankommunalautjämningssystem endast får införas under enperiod av högst fem år
Sammanfattning av denekonomiska regleringen
•Kommuner med låg skattekraft får samma intäktper invånare som kommuner med högskattekraft
•Kommuner med hög andel äldre och ogynnsambebyggelsestruktur kompenseras genomkostnadsutjämningssystemet
•Framtida kostnadsutveckling mildras avmedelskattekraftens utveckling