Sociala investeringar – ett nyttsynsätt?
Stefan Ackerby SKL
Sociala investeringar
EU-sammanhang: insatser för att underlättaanpassning till samhällsförändringar och undvikautanförskap
I svenska kommuner: förebyggande insatser för attförhindra framtida sociala problem
Vad är sociala investeringar?
Syfte: att reservera resurser till förebyggandeinsatser som är långsiktigt ”lönsamma” förkommunen, offentliga sektorn och samhället
Tillfälliga insatser vid sidan av ordinarieverksamhet
Kunskapsutveckling
Samverkan mellan flera aktörer/förvaltningar
Ett nytt förhållningssätt?
Binda samman det som görs idag medkonsekvenser i framtiden
Relatera den egna verksamheten till helaoffentliga sektorn och till samhället
Kalkyler => kostnader och intäkter
Kommunpolitikens roll
Långsiktigt samhällsansvar
Ansvar för dagenskommunmedborgares service ochvälfärd
Redovisningsmässiga konsekvenser
Utgifter för insatser finansierade avreserverade medel blir en kostnad när deinträffar
=> kommunens resultat belastas det årinsatserna äger rum
ingen avskrivning
Balanskravet
Om det finns reserverade medel
=> kan användas som skäl att budgeteraunderskott
=> kan motivera att inte återställa eget kapitalom underskott uppkommer
Varför görs inte det som är långsiktigt bra församhället? 
C:\Users\sta\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\8QQI5NZS\MC900333174[1].wmf
C:\Users\sta\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\8QQI5NZS\MC900333174[1].wmf
Hinder 1: Vi vet inte vilka insatser som fungerar?
Hinder 2: Planeringen är alltför kortsiktig
C:\Users\sta\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\8QQI5NZS\MC900333174[1].wmf
Hinder 3: Fler aktörer är involverade
Att välja rätt insatser
En fråga för experter på socialt arbete?
Val mellan universella och riktade insatser?
-Liten effekt för många eller stor effekt för få
-Risk att tappa några eller risk för insatser i onödan
-Orättvisa att uppmärksamma några
Krav på evidens eller risktagande
-”Säkra” insatser baserade på forskning
-Pröva sig fram och vinna ny evidens
Långsiktig planering
Kalkylöverväganden
Kostnaden för insatser
Jämförelsegrupp
Effekter
-Hur många av de som får del av insatsen påverkas ipositiv riktning
-Hur många skulle klarat sig ändå
Hur osäkra är de positiva effekterna – diskonteringsräntan
Kalkylen är en ram för analys av insatserna
Uppföljning och utvärdering
Planera insatser så att de kan följas upp och utvärderas
Uppföljning: genomförs det som var planerat och för denavsedda gruppen?
Utvärdering: vilka effekter gav insatserna?
-På kort sikt (jämfört med om inga insatser gjorts)
-På lång sikt
-I de avseenden som avsågs?
-I andra avseenden?
Fk
Af
Krimv
Kommun
Landsting
Polis
Fk
Af
Kommun
Lt
Projekt
Projekt
Strategier för delat ansvar