BEGREPPSANALYSMindfulness/medveten närvaro 
Är bra för allt?
Lösningen på alla problem?
Fungerar för alla?  Individuell lösning ?
Vilka övningar är medvetennärvaroövningar?
Medveten närvaro i kroppen
Förutsätter medveten närvaro kroppslignärvaro?
Kan mindfulness bidra tillfrånvaro/splittring?
Kroppen är själva kriget
Kroppen för traumatiseradepersoner är själva kriget
Det kan vara mycket påfrestande att riktauppmärksamheten mot kroppen kan leda tillobehagliga upplevelser och återupplevande avtrauman
Den traumatiserade har ofta en längtan efter attkunna uppmärksamma kroppen mer
Vår uppgift att dosera kroppslig närvaro närkroppen är i krig genom vår egna kroppsliganärvaro
Syfte
Att analysera begreppet mindfulness/medvetennärvaro för att belysa den kroppsligaförankringen.
 
Genom analysen belysa om mindfulness/medveten närvaro bidrar till ökad närvaro ikroppen eller om det också kan leda till att ökafrånvaro och splittring
Buddhistiskt/religiöst
Psykoterapeutiskt
Fysioterapeutiskt
Olika perspektiv
Definierade kännetecken
Att vara i nuet
Att observera
Riktad uppmärksamhet på andning, kroppen ochomvärlden
Medkännande, accepterande, icke värderande
Praktisk övning, intuitiv upplevelse
Ömsesidigt beroende
Förutsättningar/konsekvenser
För att lära ut behövs praktisk träning
Relativt trygg förankring i kroppen
Ger förmåga att observera sig själv, sina tankaroch känslor utan att identifiera sig med dem
Anpassa efter olika människors förutsättningar
Hur reagerar vi på stressPolyvagalateorin
Autonoma nervsystemet
 Parasympatikus  vagusnerven 2 grenar
 1) ventral myeliniserad står för lugn ro, socialtorienterad
2) dorsal del omyeliniserad frystillstånd, kollaps”spela död”
 Sympaticus  kamp/flykt
                       Porges
Försvarstillstånd
Somatiska och visceralasymtom
Autonom aktivitet
Upplevelser/
emotioner
Trygghet
(Safety, contrast)
Avspänd, livligt ochöppet ansiktsuttryck,Puls 60-80
Ventrala parasympaticus(vagal broms)sympaticus varierar
Socialt engagerad,pendlar från lugn tillaktiv, kan lugna sig självoch söka stöd
Frys/vaken/stillhet
(Freeze-alert, stillness)
Spända muskler, fixeradblick, återhållen andning,ökad puls
Ventrala parasympaticusminskar, sympaticus ökar
Alarmberedskap, på sinvakt, uppmärksam påomgivningen, beredd attfly
Flykt (aktiv)
Benen rör sig, vänder,backar. Minskadmatsmältning, snabbandning, puls >100
Starkt sympaticus påslag
Rädsla/panik, orolig.Impuls att springa, varnaandra. Kalla händer
Kamp (aktiv)
Spända armar axlar,
Vasokonstriktion, snabbandning, puls  >100
Stark sympaticus påslag
Ilska, ångest, impuls attsparka, slå, skrika, varmahänder
Frys/skräck
(Freeze-fright,immobilering)
Stilla, immobiliserad,fixerad blick, spändmage, snabb ytligandning bultande hjärta,puls~100
Dorsala parasympaticusoch sympaticus
Rädsla/skräck,uppmärksam, vaken menkänner sig paralyserad,omöjligt att röra sig,separerad från känslansig själv
Kollaps (immobilisering)
Slapp, immobiliserad,glansartad blick, låg puls<60 ytlig långsamandning, svimning
Mycket minskadsympaticus stark dorsalparasympaticus
Uppgiven skamfylld,frånkopplad, avdomnad
D. Baldwin 2013
Känna igen autonoma reaktionersympatikus
I bakgrunden
Kroppen är redo förhandling ökat blodflöde tillmuskler, minskat blodflödetill hjärnan. Adrenalin,glukos frigörs för attförbereda kamp/flykt,kortisol för att skyddaimmunsystemet
Matsmältning saktar ned,sphinkter stängs,blodtrycket stiger
Det som märks
Snabb och ytlig andning,ev hyperventilation, hjärtatbultar slår snabbt,musklerna spänns, kallahänder och fötter, spändanackar och skuldror, ont ibröstet, svettningar, torrmun, vidgade pupiller
Känna igen autonoma reaktionerparasympaticus dorsala vagus
I bakgrunden
Hjärnan immobiliserar,minskad muskeltonus,kraftigt dämpadhjärtfrekvens,kraftigt sänktblodtryck, bronkerna drasihop, andningen dämpas,ökad aktivitet igastrointestinala områden,minskad kontroll överrektal sphinkter
Det som märks
Illamående, yrsel,andningssvårigheter,svimningskänsla, starktrötthet, suddig blick ellertunnelseende, luddigatankar förvirring, svårt atttala, obehaglig känsla ihjärtat, extrem varm/kall,handsvett, tinnitus,synrubbningar, nervositet,magont
B Bragée
Dysreglerat nervsystem
Då människan utsätts för långvarig påfrestning påverkasnervsystemet och fungerar sämre
Konstant kamp/flykt ger besvär i form av bl.a. ilska,irritabilitet, minnes-koncentrationsproblem, muskelvärk,huvudvärk, långvarig smärta, ångest, sömnstörningar,IBS(orolig mage) ...
Konstant uppgivenhet ger besvär i form av depression,förvirring, tomhet, uttröttning, kroniskt trötthetssyndrom,passivitet, smärttillstånd...
Vad sker i kroppsjagsfunktionernavid de olika stresstillstånden
Relation till underlag
Balanslinje
Centrering/koordination
Andning
Flöde
Medveten närvaro
Relaterande/avgränsning
Splittrat medvetande/Dissociation
Dissociativa symtom är en störning av devanligtvis integrerade funktionerna förmedvetande, minne, identitet eller perception avomgivningen.
Oförmåga att minnas personliga händelser
Depersonalisation, avskild från sig själv
Dissociativ identitetsstörning flerapersonlighetstillstånd existerar sida vid sida
Psyko-neuro-immunologiskt försvar
För att förstå och behandla traumarelateradesymtom behövs förståelse för de biopsykologiskareaktionerna.
Överlevnadsvärde att kapsla in traumatiskaminnen (både fysiologiskt och psykologiskt)
Nuvarande diagnostiseringen fokuserar på aktivapsykologiska försvar, missar immobiliserandefysiologiska försvar
 D. Baldwin 2013
Fysioterapeutens roll
Kunna bedöma i vilken grad patienten ärförankrad i kroppen
Medvetet välja övningar med syfte att vila isig själv eller från sig själv
Undvika att omedvetet vila från sig själv,dissociation