Ulf Fredriksson
22 oktober, 2010
Bergendal, Sollentuna
Igår:
En kort historik över lärarutbildning i Sverige
Idag
Lärarutbildningsreformen – översikt
Vilka är de viktigaste förändringarna?
Imorgon:
Kommer det fler reformer?
Vad behöver en lärare kunna?
Vad är en bra lärarutbildning?
Några slutsatser
2
Förskollärarutbildning (förskola)
Klasslärarutbildning (småskolan ochfolkskolan, låg- och mellanstadiet)
Ämneslärarutbildning (läroverk, högstadiet,gymnasiet)
Integrerad lärarutbildning (ämnen ochpedagogik/didaktik/metodik läsestillsammans)
Uppdelad lärarutbildning (först ämnena ochsedan pedagogik/didaktik/metodik)
3
När skolplikt genomfördes 1842 var detkommunernas uppgift att rekrytera lärare.
Staten hade uppgiften att förse kommunernamed lärare. Ett antal lärarseminarierstartades.
Regler för lärarutbildning uppställdes avstaten 1862 och antalet lärarseminarierexpanderade.
4
Förskollärare: Förskoleseminarier (integreradlärarutbildning)
Klasslärare: Småskollärarinneseminarier ochfolkskollärarseminarier (integreradlärarutbildning)
Ämneslärare: Universitetsutbildning(uppdelad lärarutbildning)
5
Förskollärare: Förskoleseminarier
Låg- och mellanstadielärare: Lärarhögskolor
Ämneslärare: Universitet + lärarhögskola
6
Integrering av lärarhögskolor i universitetet ochhögskolor
Skapandet av en enhetlig lärarutbildning medinriktningar mot förskola, fritidshem,grundskolans tidigare år, grundskolans senareår, gymnasium
Lärare för grundskolans senare år ochgymnasiet kunde läsa en sammanhållenutbildning
Lärare för grundskolans tidigare år fick enämnesfördjupning och läste inte alla ämnensom undervisas i grundskolan
7
Generell uppläggning: Allmäntutbildningsområde, inriktning, specialisering
Stor frihet för universitet och högskolor atterbjuda olika kurser
Alla universitetet och högskolor somorganiserade lärarutbildning måste ha enlärarutbildningsnämnd
8
Lärarna fick grunda eller inga kunskaper iviktiga ämnesområden.
Riktad mot för breda åldersintervall.
Kritiken mot lärarutbildningen en del av enallmän kritik mot skolan.
9
Fyra examina med olika inriktningar:
Förskollärarexamen
(210 högskolepoäng, 3,5 år)
Grundlärarexamen – tre inriktningar
-Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (240 högskolepoäng, 4 år)
-Grundskolans årskurs 4-6 (240högskolepoäng, 4 år)
-Fritidshem (180 högskolepoäng, 3 år)
10
Fyra examina med olika inriktningar:
Ämneslärarexamen (med fastaämneskombinationer)
-Grundskolans årskurs 7-9 (270högskolepoäng, 4,5 år)
-Gymnasiet (300/330 högskolepoäng, 5/5,5år)
Yrkeslärarexamen
(90 högskolepoäng, 1,5 år)
11
tre byggstenar:
ämnesstudier
verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
en utbildningsvetenskaplig kärna
Gemensamt för samtliga inriktningar:
-60 hp utbildningsvetenskaplig kärna(generella lärarkunskaper)
-30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU läses som separata kurser
12
Ämneslärare för grundskolan: tre ämnen
För ämneslärare i grundskolans 7-9 gäller att ettämne ska omfatta minst 90 hp (1,5 år) och tvåämnen minst 45 hp (0,75 år) vardera. Ämnenasvenska, samhällskunskap och musik måste alltidomfatta 90 hp (1,5 år)
Ämneslärare för gymnasieskolan: två ämnen
För gymnasieskolan ska det ena ämnet omfattaminst 120 hp (2 år) och det andra 90 hp (1,5 år)
Endast vissa ämnen får kombineras i utbildningentill ämneslärare i grund- eller gymnasieskolan
Lärare i praktiska och estetiska ämnen räknas somämneslärare och kan undervisa i hela skolsystemet
13
Yrkeslärarutbildningen förkortas till tre terminermed krav på tidigare utbildning ocharbetslivserfarenhet
Yrkeslärarutbildningen innehållerutbildningsvetenskap och VFU (90hp , 1,5 år)
Grundlärare läser många ämnen och får en bredareinriktning i sin utbildning, men blir behöriga för ettsnävare åldersspann. Utbildningen för demförlängs till fyra år
Inriktningen mot fritidshem kortas med en termintill 3 år
Universitetet/högskolor behöver inte ha en särskildlärarutbildningsnämnd
14
Ökad styrning av lärarutbildningens innehåll.
Minskad styrning av lärarutbildningensorganisering.
Tydligare examina och inriktningar.
Lärarutbildningen mot yngre åldrar igrundskolan går ifrån ett ämneslärarliknandesystem åter till klasslärarsystem.
Striktare regler för hur ämnen fårkombineras.
Ämnen betonas mer än i tidigarelärarutbildning.
15
Integrering av ämnesteori,pedagogik/didaktik/metodik och praktik?
Forskningsanknytningen?
16
Takten för reformer inom lärarutbildningenoch utbildningssystemet som helhet har ökat.
Kommer den nya lärarutbildningen leda tillhögre kvalité i utbildningssystemet?
Hur kan vi veta vilken effekt somlärarutbildningen har på utbildningenskvalité?
Finns ingen plan för hur lärarutbildnings-reformen ska utvärderas.
17
Utveckling mot en mer integreradlärarutbildning
”Akademisering”
Forskning
Praktik
18
Kunskaper inom relevanta ämnesområden;
Pedagogiska färdigheter, bl.a förmåga attkunna använda olika typer avundervisningsstrategier;
Reflektion och förmåga till självkritik;
Empati, och en respekt för andra människor;
Organisatoriska färdigheter
19
OECD “Quality in Teaching” (1994)
“…most teacher educators will agree thatmastering the subject matter, having theskills to teach it, and receiving some form ofguidance, while teaching (during preparationand beginning stages of teaching) are allcritical components for developing theknowledge, dispositions and skills of a highlyqualified teacher” (Tamir, 2009).
20
Lärarutbildning
Ämneskunskaper – kunskaper i de ämnensom läraren ska undervisa i
Pedagogik/didaktik/metodik – kunskaper omlärande, kunskaper om hur man undervisar ide ämnen som man ska undervisa i
Praktik – praktisk erfarenhet av lärararbetemed stöd av en erfaren lärare
21
a clear vision of good teaching that is apparent in allcoursework and clinical experiences;
curriculum grounded in substantial knowledge of child andadolescent development, learning theory, cognition,motivation, and subject matter pedagogy, taught in thecontext of practice;
extended clinical experiences (at least 30 weeks) which arecarefully chosen to support the ideas and practices presentedin simultaneous, closely interwoven coursework;
well-defined standards of practice and performance that areused to guide and evaluate coursework and clinical work;
strong relationships, common knowledge, and shared beliefsamong school- and university-based faculty,
extensive use of case study methods, teacher research,performance assessment, and portfolio evaluation to ensurethat learning is applied to real problems of service (Darling-Hammond, 1997, p. 30).
22
Hur förenas detta till en helhet?
23
Vad ska läras ut?
Varför ska det läras ut?
Hur ska det läras ut?
För vem ska det läras ut?
När ska det läras ut?
24
Hur lärande organiseras
Vad läraren skall tänka på vid undervisning,dess mål och medel samt sambandet dememellan
Didaktisk design (design för lärande) ochmultimodala perspektiv påkunskapsutveckling och lärande - hurkunskap representeras och iscensätts på olikaarenor (design för lärande)
25
Läroplansteori
Ämnens struktur
Bedömning, utvärdering, betygsättning
26
Det är inte självklart att den nya lärarutbildningenkommer att bli så mycket bättre än den gamla.
Lärarutbildningen är en akademisk yrkesutbildning.
Helheten är viktig.
Den forskning som finns kring lärarutbildning visarpå vikten av en gemensam syn kring vad som ärbra undervisning.
Stora vinster om ämnesteori, ämnesdidaktik ochpraktik kan integreras.
Hur kommer lärarutbildningen att bli merforskningsanknuten?
28
ulf.fredriksson@isd.su.se