RUS logga

$C:\Users\710413-001\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\Z81Z98K7\bild.JPG$

Välkomna till Nobelmötet 2013!

Dag 1: Tema uppföljning/

utvärdering & kommunikation

Dag 2: Tema åtgärdsarbetet &

generationsmålet

Nu kör vi!

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

$C:\Users\710413-001\Desktop\Nobelmötet 2013\RUS%20arbetsgrupp.jpg$

Thanks for all!

R.I.P.

Nobelmötet 2013

Uppföljning/utvärdering

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

Prel. VP 2014 – Uppföljning och utvärdering

Medverka i det gemensamma samordnat av NV:

•Årlig Uppföljning - 2013 regionalt avsnitt, 2014 ÅU del av FU 2015

•Indikatoruppdateringar - i vår som vanligt, i höst översyn genomförd?

•Målmanualer/indikatoröversyn – remissrunda samordnad av RUS i vinter(mellan version 2, dec, och 3, mars, manualerna fastställs i maj)

•MÖ-revideringen - underlätta kopplingarna till MMU

•FU 2015 – Lst-rapportering, RUS ev. analys, medverkan möten/grupper

•Miljöinformationsförsörjning – medverkan, inom ramen för MIT

Utvecklingsinsatser med RUS-medel:

- Pågående och nya efter behov som uppstår, ofta i samverkan mednationell nivå (luft, miljömålsenkäten, uppföljning friluftsliv m.fl.)

- Ta hänsyn till behov i målmanualarbetet.

- Samverka med enskilda län/hämta in förslag (då sökbar pott tagits bort)?

Målmanualerna

Syfte: Miljömålsuppföljning på gemensam grund (mellan länen, mellan län ochnationell nivå), omfattar även indikatoröversyn

•Tas fram för varje miljökvalitetsmål, inkl. varje precisering

•Första utkast föreligger (aug), ska fastställas maj 2014

•Tas fram av nationellt målansvarig, RUS första ingång regionalt

Innehåll i målmanualerna:

•Mått och nivåer (förtydliga preciseringarnas innebörd) – tillstånd & åtg.

•Uppföljning, som kan tillämpas idag & utvecklingsbehov – tillstånd & åtgärder

•Regionalt:

–Vad av det nationella som också är relevant regionalt

–Vilka nationella mått/nivåer som behöver anpassas regionalt

–Vilken uppföljning som ska ske regionalt: indikatorer m.m.

Projekt vt 2013, miljömålsmedelLänsstyrelseprojekt

•Klimat, hälso- och miljölöftet. Webbplats, -Lst Västerbotten

•Indikator för åkerlandskapets variation ochförekomst av småbiotoper – Lst Örebro

•Hur har miljökvalitetsnormer för luft integreratsi planer - Lst Stockholm

•Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer sommiljömålsindikatorer – Lst Jönköping

Projekt vt 2013, miljömålsmedelLänsstyrelseprojekt

•Metodutveckling för analys av åtgärdsprogram- Lst Halland

•Naturens kalender, en regional biologiskklimatsmålsindikator – Lst Jönköping

•Indikatorer för effektiv avloppshantering– Lst Östergötland

Projekt vt 2013, miljömålsmedelKommuner och organisationer

•Mobility management i externhandelsområde(resvanor)

•Mindre kommuners mijlöarbete påaffärsmässiga villkor (gröna näringar)

•Miljömålsmodellen i näringslivet (kemikalier)

•Utveckling av metodik för uppföljning avmiljömål i landsting och regioner (femnyckeltal)

•KliMatR1 – verktyg för uppföljning av matensklimatpåverkan

Projekt vt 2013, miljömålsmedelCentrala myndigheter

•Objektiv automatiserad hudpricksbestämningsom indikator för barns UV-exponering

Läs mer om de olika projekten påhttp://miljomal.se/sv/Publikationer-och-bilder/Rapporter/Malansvariga-myndigheter/Miljomalsmedel/

Utvecklingsområden:Vatten och Miljögifter

Kontakt för:

•Ingen övergödning

•Hav i balans samt levande kust och skärgård

•Levande sjöar och vattendrag

•Grundvatten av god kvalitet

•Giftfri miljö

Emilie Vejlens

Utvecklingsområde skog

Info från Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen

•Miljömålsberedningens arbete med markanvändningsstrategi –slutbetänkande juni 2014 med bl.a. grön infrastruktur

•Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänstertill våren

•Dialog om miljöhänsyn – rapport om målbilder för god miljöhänsyn –ska implementeras dels inom skogsbruket men även Skogsstyrelsenoch andra berörda myndigheter under 2014

•Satsning för att minska skador på forn- och kulturlämningar i skogenplaneras i samverkan med RAÄ och Lst

Utvecklingsområde skog

•En dörr in - regeringen vill gå vidare med förslag frånuppgiftslämnarutredningen och målet är en enkel tjänst på internetunder första halvåret 2015. På servicetjänsten ska det finnas attgöra-listor för varje företag, så att företagen får överblick över vilkauppgifter de ska lämna, och när. Servicetjänsten ska vara koppladtill företagsregistret, för att företagen inte ska behöva upprepagrundläggande uppgifter.

•Förstudie om nationellt skogsprogram är nu ute på remiss – föreslåsomfatta såväl hållbart skogsbruk som skogens roll i utvecklingenmot ett hållbart samhälle. Tvärsektoriell ansats. Kan ge ökad kraft igenomförandet av skogs- och miljöpolitiken inkl. generationsmåletoch miljökvalitetsmålen

Utvecklingsområdena luft och transporter

Birgit Nielsen, Västra Götaland

Medverkan årlig uppdatering av luftdata (nationella emissionsdatabasen,Airviro) och uttag statistik körsträckor

Beställning till SMHI/SMED för utveckling av luftdata (216 000 kr):

•Framtagning av metodik för indelning av geografiskt fördelade utsläpp ihandlande och icke handlande sektorer.

•Framtagning av metodik för att förbättra underlaget för geografiskfördelning av utsläpp inom sektorn ”Energiproduktion inom el- värmeverksamt inom industrin”. (I syfte att minska sekretessen)

Insatser med koppling till regional transportplanering

•Lync-kurser remisser länstransportplaner (VTI)

•Projektet: Det går framåt! Undersökning om det enkelt går att visa hurinvesteringarna länstransportplanerna fördelas (VTI, 60 000 kr)

Ex på liknande indikator framtagen i O-län: Andel nyinvesteringar ikollektiv-, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan.

Beslutade åtgärder jämfört med klimatmål

Utvecklingsområdena samhällsplanering och avfall

Magnus Eriksson, Dalarna

Samhällsplanering

•Arbetsgrupp God bebyggd miljö med Boverket. Omorganisation Boverketmiljömålsarbete.

•Fördjupad studie om miljömålsmålsenkäten 2010-2013 pågår (RUS 100000 kr). Ny enkät i vår troligen. Enkät och kartor på www.boverket.se

•Studie om tillämpningen av miljömålen i mark- och miljödomstolarnas ochmiljööverdomstolens domar i mål enligt PBL (WSP). WS 11/11.

•Uppdrag till SCB om hur markanvändningsstatistiken kan användas imiljömålsuppföljningen/målmanualer på gång (100 000 kr)

•ÖP-resan

Avfall

Medverkan i NV:s arbete med avfallsförebyggande strategi

”Länsstyrelser: Samla och samordna kommuner och näringsliv i länen föratt arbeta avfallsförebyggande”

Vad är markanvändningsstatistik?

•Markanvändningsstatistik handlar i vid mening om hur markenbrukas, ägs och används:

–Vad används marken till (skog, jordbruksmark, bebyggelse etc) samtmarkanvändningsförändringar över tid?

–Bebyggelsens och infrastrukturens markanspråk

–Befolkning, bebyggelsestruktur och grönstruktur i tätorter

–Geografisk fördelning av ekonomisk verksamhet och handel

–Bebyggelse- och exploateringstryck

–Markägande och markens värde

–Tillgänglighet (relation befolkning – markanvändning)

–Skyddad natur

•Beskriver förutsättningarna för och/eller det fysiska ochrumsliga resultatet av planeringspolitiken

Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald

Eva Mikaelsson, Västerbotten

•Samma som Skog - Miljömålsberedningens arbete medmarkanvändningsstrategi – slutbetänkande juni 2014 med bl.a. gröninfrastruktur

•Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänstertill våren

•Naturvårdsverkets uppdrag om att - öka förståelsen förekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället ,beskriva hur ett uppdrag rörande kommunikationsinsatser omekosystemtjänster fram till 2018 kan genomföras

•Strategi

Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald

•Uppdrag om att ta fram indikatorer till miljömålen Ett rikt växt och djurlivsamt Storslagen fjällmiljö – CERUM, BM och Naturgeografen Sthlm,Storslagen fjällmiljö – in till målmanualerna

•Nya och förbättrade indikatorer på våtmarker.

•MSP och torvtäkter, fler på g.

•Fenologiprojekt, ERV, BK, FL – beräkning nu för att ev. kunna presentera ivår

•Friluftslivsindikatorer – bra men många

Övriga utvecklingsområden i RUS

Energi, Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm:

Kulturmiljö och bebyggd miljö. Kristofer Sjöö, Halland

Kulturmiljö och landskap. Coco Dedering, Kalmar

Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap. Marie Vallin,Västerbotten

Nobelmötet 2013

MIT

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

Prel. VP 2014 – MIT

•RUS medverkar i MIT från 2013 (sedan länge del av RUS budget till MIT)

•Objekt Miljömål planeras nu i miljöfamiljen (utöver Natur, Vatten, Miljöskydd)

•Förvaltningsplan under första halvåret som beskriver befintligadataapplikationer och verksamhetsstöd (?) samt utvecklingsbehov.

•Koppling miljömålsuppföljning/miljöinformationsförsörjning – viktig fråga

Tänkbara applikationer i objektet Miljömål:

1. Miljömålswebb, dvs. internt verksamhetsstöd för miljömålsuppdraget (projekt igång)

2. Åtgärdsuppföljning, åtgärdsbank (projekt igång)

3. Energiområdet: a) Energiwebb utifrån EES data. b) Verktyg för användning av statistikenergi/klimat (projekt igång)

4. Lokala (regionala) miljöindikatorer som ej har annan plats? (projekt igång)

5. RUS är datavärd för viss statistik framför allt luftdata (dess plats i MIT?)

6. Miljöövervakning – övergripande strategiska områden här?

Miljömålsuppföljning

Miljöinformation/miljödata

Miljöövervakning (PS)

Miljöstatistik (DPSIR),Åtgärdsuppföljning (R)…

Miljömålens syfte:

- Strukturerat miljöarbete

- Systematisk uppföljning

- Styra mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen

Miljömålsuppföljning: Toppen avett isberg

Miljödata: Isberget under vattnet

MIT – några aktuella frågor för RUS/miljömål

1. Innebär MIT-samarbetet behov av förändringar av RUS organisation ochprioriteringar?

2. Vilka dataapplikationer (och frågor) bör finnas inom objektet Miljömål ochhur ska de utvecklas? Åtgärdsuppföljning m.m.

3. De ekonomiska frågorna. Finansiering av befintligt och nytt?

4. Hur bör RUS/miljömål medverka i det fortsatta arbetet med samordning avmiljöinformationsförsörjning?

Nobelmötet 2013

Organisationsfrågor

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

Miljömålssystemets samordnare– närmaste administratörer & eldsjälar!

Staten:

•Miljömålssamordnare länsstyrelserna (64 personer på RUS kontaktlista)

•Regionala miljömålssamordnare Skogsstyrelsen (21 personer)

•RUS styrgrupp (8 personer), RUS arbetsgrupp (11 personer)

•Naturvårdsverkets samverkansfunktion (7 personer)

•Nationellt målansvariga (16 personer)

•NV samverkangrupp (25 myndigheter, SKL, näringsliv, miljöorg, ca 40 pers)

Regeringskansliet:

Miljödepartementet och Miljömålsberedningens kansli (knappt 10 personer?)

Kommunala miljösamordnare/strateger (290 personer?)

Regional utveckling och samverkani miljömålssystemet

•Länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berördaparter, inkl. nationella myndigheter och kommuner

•Uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såvälmiljömålsuppföljning/utvärdering som stöd i åtgärdarbetet

•Stödjer/samordnar framför allt länsstyrelsernas miljömålssamordnare,men riktar sig även till andra inom länsstyrelserna

•Finansieras av anslag via NV

•Förankring lg6 (Anna-Lena Österborg, miljömålslänsråd), miljönätverket

•Medverkar för länsstyrelserna i NV-grupper för miljömålsuppdraget

Maria Norrfalk, miljömålslandshövding, ett länsråd i MMB

RUS styrgrupp, dec. 2013

Länsstyrelserna:

Stig Hammarsten, ordförande, Gävleborg

Märet Engström, Miljönätverket, Värmland

Elisabet Weber, Forum för hållbart samhällbyggande, Skåne

Jeanette Joelsson, Länsantikvarierna, Västerbotten

Magnus Eriksson, verksamhetsledare, Dalarna

Manuela Notter, NV

Bo Hultgren, Skogsstyrelsen

Mats Svensson, HaV

Kerstin Blom Bokliden, SKL

Adj. Jonas Rodhe, NV:s samordningsfunktion miljömål

RUS arbetsgrupp, dec. 2013

Magnus Eriksson, Dalarna: verksamhetsledare. God bebyggd miljö ochGenerationsmålet. Samhällsplanering, avfall.Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Begränsad klimatpåverkan. Energi

Birgit Nielsen, Västra Götaland: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft ochBara naturlig försurning. Luft, transporter.

Emilie Vejlens, Gotland: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar ochvattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kustoch skärgård. Vatten samt gifter/kemikalier.Kristofer Sjöö, Halland: Kulturmiljö och bebyggd miljö.

Coco Dedering, Kalmar: Kulturmiljö och landskap.

Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen: Levande skogar. Skogliga området.

Eva Mikaelsson, Västerbotten: Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö ochEtt rikt växt- och djurliv. Naturmiljö/ biologisk mångfald.

Marie Vallin, Västerbotten: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt,Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Hälsorelaterat, strålmiljö/radon,odlingslandskap.Jens Mattsson, Jönköping: information

Monika Puch, Skåne: indikatorsamordning, information

Stefan Jendteg, Skåne, samhällsekonomisk analys

Prel. VP 2014 – Organisation, dialog, förankring

• Fortsätta utveckla bra samarbete mellan och med de regionala samordnarna (Lstoch Sks)

• Dito med NV:s samordning och nationella myndigheter.

• Fortsätta bygga god samverkan/koppling till länsstyrelsernas övriga organisation(länsråd, Miljönätverket, LEKS, MIT m.fl.)

• Fortsätta RUS organisation med styr- och arbetsgrupp

RUS styrgrupp september 2013:

Vi kan behöva jobba på andra sätt för att komma fram med miljömålen i olikalinjeverksamheter, ex. samhällsplaneringen. Översynerna i organisering avlänsstyrelsenätverken som pågår kanske kan underlätta?

Idé att ordna ett gemensamt seminarium nästa höst om hur miljömålen integrerasbättre i vårt arbete? Då har även Statskontoret lämnat sin utredning (31 mars).

Frågor vid träff med länsråden 9 april 2013:

1. På vilka sätt kan miljöarbetet ge utvecklingsmöjligheter i länen?

2. Energi- och klimatarbetet kan användas som en hävstång för annatmiljöarbete, men det finns också en risk att jakten på förnybar energi ger skadorpå miljön… Hur hantera dessa potentiella konflikter?

3. Om vi utgår från fokusområdena i FU 2012.

a) Hur kan vi tillämpa uppdrag/styrmedel så att de bidrar mer till miljömålen?

b) Hur kan vi arbeta mer med hållbar konsumtion?

c) Hur kan vi kommunicera och samverka bättre med olika aktörer/sektorer?

4. Hur blir miljömålsuppdraget en del av länsstyrelsernas strategiska arbete?Finns resurser för att klara uppföljningen och samtidigt inrikta mer mot åtgärder?

5. Grön ekonomi är ett modeord, men vad betyder det egentligen?

6. Kan ökad kunskap om ekosystemtjänster leda till bättre beslut?

7. Hur bör vi agera visavi regionerna och de regionala utvecklingsstrategierna?

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

RUS verksamhet 2013

Budget 2013

Kommentar

Löner RUS

2 700 000

Huvuddelen utbetalas i slutet av året.

Resor m.m. RUS

200 000

Dito

Arrangemang

150 000

Miljömålsdagar Umeå ca 110’, därtilltillkommer främst Nobelmötet

Information/kommunikation

300 000

Miljökommunikationskursen ca 120’,Miljömålswebben 100’, andrainfokostnader

Projekt åtgärdsarbete

1 400 000

Kulturmiljö 100’, transporter 130’,ekosystem drygt 100’, fastighetsinfo130’, samhällsekonomi 200’,kommunprojektet 350’,metodutveckling åtgärder 450’.

Projekt uppföljning

600 000

Räkna q 100’, Jönköping tätortsnäranatur 40’, körsträckor 25’, utvecklingluft 200’, fenologi 50’, Utvärderingmiljömålsenkäten 100’, SCBmarkstatistik 100’

Länsstyrelsernas databaser

1 100 000

Utbetalat

Övrigt, oförutsätt

25 000

Summa:

6 475 000

RUS verksamhet och budget2014?

Löner RUS samt resor m.m.

Arrangemang

Information/kommunikation

Projekt åtgärdsarbete

Projekt uppföljning

Länsstyrelsernas databaser

Summa:

5 200 000?

Information från Skogsstyrelsen, Jimmy Lundblad

•Skogsstyrelsen har i sin verksamhetsstrategi tagit upp behovet attfortsatt utveckling av samarbete/samverkan med länsstyrelserna

•Skogsstyrelsen går från fem till tre regioner från och med 2014-01-01 (antalet distrikt påverkas inte)

•Samverkan kring att utveckla och genomföra regionalaåtgärdsprogram viktigt – stor skillnad i arbetssätt och tidplanermellan olika län gör detta till en lite speciell utmaning

Nobelmötet 2013

Generationsmålet

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

»Vi ska till nästa generationlämna över ett samhälle därde stora miljöproblemen i Sverige är lösta,utan att orsaka ökademiljö- och hälsoproblemutanför Sveriges gränser.«

Riksdagsbeslut 1999 & 2010

Generationsmålet

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

Att miljöpolitiken (2020) ska inriktas mot att:

1. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg attåterhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt genereraekosystemtjänster är säkrad.

2. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljönbevaras, främjas och nyttjas hållbart.

3. Människors hälsa utsätts för minimal negativmiljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan påmänniskors hälsa främjas.

4. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligtfria från farliga ämnen.

5. En god hushållning sker med naturresurserna.

6. Andelen förnybar energi ökar och attenergianvändningen är effektiv med minimal påverkan påmiljön.

7. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar såsmå miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Generationsmålets strecksatser (2010)

Generationsmålet - hur vi ska lösa de storamiljöproblemen inom en generation

Generationsmålet summerar miljökvalitetsmålen

men lyfter också nya perspektiv:

• internationell miljö- och hälsopåverkan

• konsumtionsmönster

• hushållning med naturresurser

• ekosystemtjänster

Medan miljökvalitetsmålen har miljötillståndet i fokus, handlargenerationsmålet om den samhällsomställning som behöverske. Hur vi bättre integrerar miljömålen i hela samhället?

•Tillgodose dagens behov utan att äventyra kommandegenerationers möjligheter att tillgodose sina behov

•Miljömålen tydliggör den miljömässiga dimensionen

… ska förenas med den sociala och ekonomiska.

•rättighetsperspektiv: människors rättigheter skall utgöragrund för de åtgärder som vidtas för en hållbar utvecklingSveriges politik för global utveckling, PGU (2003)

Hållbar utveckling

Bedömning FU 2012: Vi når inte generationsmålet

För att nå eller närma oss målet mer behövs:

- Kraftfullare ”hållbarhets”-politik (inte bara miljö)

- Ändrade beteenden & värderingar

1.Bryt sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning

2.Sätt tydligt pris på miljöpåverkan

3.Helhetsperspektiv i den fysiska planeringen

4.Samverkan mellan näringsliv, myndigheter ochmedborgare behövs

5.Svensk miljöpåverkan utomlands bör tydliggöras

6.Värna ekosystemen

7.Bättre märkning och hantering av kemikalier

8.Mer forskning och kunskap

9.Nyckelaktörer måste gå före

Områden där insatser krävs

Hur kan generationsmålet bidra tillmiljöarbetet i Västerbotten/Gotand?

Utifrån betoningen

• Samhällsomställning

• Internationellt perspektiv

…och utifrån strecksatserna:

1.Ekosystem

2.Natur- och kulturmiljö

3.Hälsa

4.Kretslopp

5.God hushållning med naturresurser

6.Energi

7.Konsumtion

Gör det enklare attkommuniceramiljömålen!

Målets betoning vid samhällsomställning

•Miljömålsintegrera mer i verksamheter, uppdrag och sektorer… ökasamverkan Behov att öka kunskapen om miljöarbetet ochsamhällets aktörer (för uppföljning och genomförande)

•Mer proaktiv åtgärdsinriktad roll på länsstyrelse/kommun Behovav kunskap om effektiva åtgärder, bl.a. samhällsekonomisk analys.

•Stimulera synergier, hantera målkonflikter (mellan social, ekonomiskoch miljömässig dimension - agenda 21-tänk)

•Grön utveckling/tillväxt! Miljömål och regionala utvecklingsstrategi

Generationsmålets internationella del

•Tänk (mer) globalt, handla (där så är möjligt) lokalt!

•Sprid kunskap regionalt/lokalt om internationella samband, bl.a. omvår miljö- och hälsopåverkan i andra länder

•Ta fram kunskap om vår internationella påverkan och följa upp denna(framför allt uppgift för nationell nivå att utveckla)

Strecksatserna

Ekosystem

•Använd ekosystemansats/tjänster/landskapsperspektiv som verktyg iarbetet, samhällsplanering, regionala utv. frågor

Biologiska mångfalden/natur- och kulturmiljön

•Koppla kulturmiljö- och naturvård

•Kulturmiljö del av miljömålsarbetet

•Stärk som faktor i regionala utv. frågor

Människors hälsa

•Se hälsofrämjande som faktor för hållbar utveckling

Strecksatserna

Kretsloppen är resurseffektiva

•Lyft fram kemikaliefrågan mer (Giftfri vardag)

God hushållning av naturresurserna

•Arbeta regionalt med avfallsförebyggande: matsvinn, textilier,bygg, elektronik

•Lyft naturresursfrågan – god hushållning – i planering m.m.

Energi

•Klimatfrågan central och nu regional genom nya uppdrag

•Mer konsumtionsperspektiv – matens klimatpåverkan

Strecksatserna

Konsumtionsmönstren

•Mer fokus på konsumtionsmönstren regionalt och lokalt – privatoch offentlig konsumtion

•Stimulera folkbildning

•Arbeta mer med upphandling

•Kommunernas informationsroll

•Samverkan med handelssektorn

•Utveckla uppföljning av konsumtionen (främst nationell uppgift)

Prel. VP 2014 – Åtgärder för att uppnå målen

Som led i ökat fokus på generationsmålet:

Projekt hälsofrämjande: Hur arbeta medhälsofrämjande/sociala dimensionen i miljömålsarbetet

Projekt konsumtion: Identifiera vad man kan göraregionalt och lokalt samt kunskap/kartläggning/uppföljning

Främja hälsa – en nyckel tillhållbar utveckling

Johan Hallberg

johan.hallberg@ltdalarna.se

www.ltdalarna.se/landmarken

Avdelning för hälsofrämjande

Landstinget Dalarna

Hälsofrämjande:

”…den process som germänniskor möjligheter attöka kontrollen över sin hälsaoch förbättra den”.

Ottawadeklarationen 1986, WHO

Hållbar utveckling:

”...en utveckling somtillgodoser våra behov idagutan att äventyra kommandegenerationers möjligheter atttillgodose sina”

Brundtland-kommissionen, 1987, FN.

I båda fallen behandlas

mänskliga basala behov

Välmående ekonomi

Framtidstro och

god hushållning

med resurser

Livgivande miljö

med friska ekosystem

och hälsosam livsmiljö

Dynamiskt och

jämlikt samhälle

där de mänskliga

behoven tillgodoses

Levnads-

vanor som

främjar

hälsa

Stödjande

miljöer

Psykosociala

faktorer som

skyddar mot

stress

Hälsa

När hälsa främjas genomflera olika strategier..

Känsla av

sammanhang

..uppstår hållbarhets-

effekter i omgivningen

Sexton miljömål+ elvafolkhälsomål

Mer kroppsrörelse i vardagen

Grönare mat på tallriken

Plats för föräldraskapet

Plats för mänskliga möten

Balansera stressen

Närhet till naturen

Närhet till kulturen

Sju landmärken förhälsa och hållbarutveckling

•För analys av befintlig verksamhet

•För inventering av utvecklingsområden

•Kommunikationsverktyg för att underlätta

Ledarskap Samverkan Delaktighet

Sju landmärken

för hälsa och hållbar utveckling

Landmärkesmodellen i Dalarnas miljömål

Hälsofrämjande i sju sektorsdialoger

• Samhällsplanering

• Besöksnäring

• Naturvård och kulturmiljö

• Jordbruk och odlingslandskap

• Skogsbruk

• Handel och konsumtion

• Transportsystem

Projekt

•Del 1. Teoretisk grund (kunskapssammanställning) tillhälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling inklusivepresentation av modellen Sju landmärken för hälsa ochhållbar utveckling.

•Del 2. Handledning för kommuner, länsstyrelser och andrakring att föra in hälsofrämjande som strategi imiljömålsarbetet. Belyser därtill synergierna med social ochekonomisk hållbarhet och exempel på hurLandmärkesmodellen kan användas. Handledningens syfteär att bredda basen av aktörer i arbetet för samhälletshållbarhetsmål med betoning på miljömålen (ochsamhällsplanering).

Prel. VP 2014 – Projekt konsumtion

Motiv: Central miljöfråga, generarationsmålets tillägg, FU 2012 & 2015. Merarbete nationellt/internationellt (ex. avfallsförebyggande, FN:s tioåriga ramverk)- Miljömålsuppdraget har en roll.

Idén är att ta fram en utredning som:

•Vad man regionalt/lokalt kan göra för åtgärder (privat/offentlig konsumtion),särskilt studera vad länsstyrelserna och andra offentliga kan göra

•Hur man kan kommunicera konsumtionsfrågan

•Kunskap om konsumtion och möjlig uppföljning

•Att omsätta och göra känt nationella/internationella ambitioner. Bidra tillkontakt mellan nationell och regional nivå

Utöver studien dialog med länsstyrelser och andra regionalt/lokalt, förförankring och tillämpning, länsstyrelsegemensamt seminarium?

Prel. VP 2014 – Projekt konsumtion

Projektlän? Alla län medverkande men 1-2 projektlän. Förankring med Dalarnaom samarbete. Dalarnas ÅGP rymmer åtgärd med liknande intention. I Dalarnanyttjas dialog inom avfallsförebyggande, handelsdialog, serviceprogram ochkommunernas miljöstrateger. Ett län till som projektlän?

Konsult? För studien tror vi att vi också behöver anlita extern hjälp, forskareeller konsult med kunskap i frågan. Vem?

Därtill medverkan från och samarbete med nationella myndigheter, främst NV.Hur?

Kostnader: Några hundratusen kr av RUS medel? Samarbete kring projektetdiskuteras också med LEKS.

Möte har också hållits med Omställningsrörelsen.

Vid nästa styrgruppsmöte ska ett mer konkret förslag föreligga.

Konsumtion nationellt

-Internationellt: FN Rio+20 = tioårigt ramverk hållbar konsumtion &produktion; även mer konsumtionsfokus i EU, Nordiska ministerrådet

-EEA:s årsrapport 2014: tema konsumtionens globala miljöpåverkan

-NV: avfallsförebyggande program, fastställs december

-Fördjupad utvärdering 2015, fokusområden bl.a. konsumtion

-NV:s miljöforskningsråd utlysning 2013, ta fram kunskap om svenskkonsumtions miljöpåverkan

-Naturvårdsverket: Tänkebok för generationsmålet (red Lars J Lundgren).Forskarantologi, klar till årsskiftet

Nobelmötet 2013

Åtgärdsarbetet

$C:\Users\710413-001\Desktop\vinjett-bilaga04.gif$

$C:\Users\710413-001\Desktop\lst_topplogo.bmp$

Prel. VP 2014 – Åtgärder för att uppnå målen

• Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder (påbörjat 2013)

• Fortsatt satsning på stöd i samhällsekonomisk analys (påbörjat 2013)

• Miljömålsstöd kommuner: handbok och indikatorer (påbörjas 2013)Konferens med SKL till hösten?

• Metodutveckling viktigare åtgärdsområden: ÖP-resan, transport,ekosystem, kulturmiljö (pågående), Nytt Regional tillväxt? (med LEKS ochnationella myndigheter)

• Ökat fokus på generationsmålet Projekt konsumtion, hälsofrämjande)

•Följa Miljömålsberedningens arbete (hållbar markanvändning,vattenpolitik m.m.)

Prel. VP 2014 – Miljömål

•Utgå från gemensamma rekommendationer (från 2012)

•Förmedla aktuell kunskap om nationella miljömål….

•Aktuellt läge i länen (regionala mål och åtgärdsprogram) inhämtas tillNobelmötet.

•Regionalisering kommer in i målmanualarbetet – regionalisering av mål,men också mått/nivåer

•Bidra till etappmålens regionala användning och uppföljning – hur?

Projekt metodutveckling åtgärder/ÅGP

Bidra till mer gemensamma synsätt och ökad systematik i arbetet medåtgärdsprogram/åtgärder, inklusive samlad presentation och exempel

Delprojekt och deras genomförande

a)Generell vägledning åtgärdsprogram

b)Tillgängliggande av goda exempel på genomfört arbete

c)Samhällsekonomisk analys

d)Åtgärdsuppföljning

e)Processer och metoder i planering och genomförande avåtgärder/åtgärdsprogram

f)Åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer – spetsat uttag slutsatserFU2012

g)Effektiva åtgärder och åtgärdsbank

h)Hur finansiera åtgärdsarbetet

Delprojekt åtgärdsuppföljning

Förstudie om webbapplikation för åtgärdsuppföljning. Vad ska utredas?

Omfattning:

- Åtgärdsformulering, koppling till olika åtgärdsprogram, ordinarie verksamhetm.m., ansvariga genomförare, genomförandegrad och miljöeffekt.

Uppdelad länsvis, men man ska kunna jämföra mellan län och summeraeffekter av flera län.

- Effektbedömda åtgärder i en åtgärdsbank. Ska lätt hittas av alla och varagemensam.

Applikationen ska kunna visas externt, vara publik.

Inmatning av externa aktörer bör vara möjlig utöver länsstyrelsen. Ex. skakommuner kunna mata in sina åtgärder.

Delprojekt åtgärdsuppföljning

Kopplingarna med interna miljömålswebbens åtgärdsdel måste synka.Antingen samma databas eller kompatibel.

Sannolikt behöver det bli en applikation på länsstyrelsernas webb dåMiljömålsportalen inte kommer härbärgera åtgärder. Kommunikation behöverdock ske med MMP utveckling.

Lingon/hjortonwebbens åtgärdsuppföljningsdel – nyttja, bygga vidare utifrån,göra mer flashig (likt ex. Miljöbarometern som flera kommuner använder).

Linjeverksamheters åtgärdsuppföljning som utvecklas (vattenförvaltning först)måste beaktas och kopplingarna bli bra till den applikation som ska tas fram.

RUS och LEKS åtgärdsuppföljningsapplikation bör kunna utvecklas samlat

Applikation ska möjliggöra flexibel användning, alla ska inte behöva nyttja allt.

Nu dialog med Lst IT om en förstudie (innan mars utgång)

Ska förstudien utföras av Lst IT eller extern konsult eller en kombination?

ÖP-resan

Projektets syfte och mål

•Att skapa en kunskapsuppbyggnad för hur översiktsplanen kan samordnasmed miljömålen.

•Att följa upp och sammanställa tidigare och pågående projekt med kopplingtill detta projekt.

•Att följa upp hur kopplingen mellan målet God bebyggd miljö ochöversiktsplaneringen kan göras enligt PBL och ge exempel på hur ÖP kansamordnas med målet

•Att utveckla metoder för länsstyrelsernas plangranskning vad avsermiljömålens genomslag och för att ge råd och stöd till planhandläggare pålänsstyrelserna så att de kan medverka till att det kommunalabeslutsunderlaget (förslag till översiktsplan) bidrar till hållbar utveckling

•Att utveckla metoder för planhandläggare i kommunerna som utvecklarkommunernas planhandlingar avseende miljömålet God bebyggd miljö isyfte att kommunernas översiktsplanering ska sträva mot hållbar utveckling.

ÖP-resan

Styrgrupp: 3 länsarkitekter, RUS och Boverket. Projektledning: Lst Skåneoch Boverket. Finansiering: Boverket och RUS

Samtal med kommuner och länsstyrelser under 2013:

1. Intervjuserie med utvalda kommuner och deras tillhörande Länsstyrelser varför sig (Enköping, Åtvidaberg, Östersund, Arvidsjaur, Halmstad, Karlshamn,Malmö, Luleå, Bollnäs och Rättvik. Norrbotten, Uppsala, Östergötland,Blekinge, Halland, Dalarna, Gävleborg, Kalmar och Skåne.)

2. Möte via LYNC, där samtliga Länsstyrelser erbjöds möjlighet att medverkavia Forum för hållbart samhällsbyggande

3. Samlade återträffar med de intervjuade kommunerna och länsstyrelserna,samt med andra kommuner och länsstyrelser i regionen. Mötena hölls på treplatser i landet, Älvsbyn, Gävle och Alvesta

Slutrapport och större slutseminarium i vår.

ÖP-resan

Några resultat

•Behov på kommunal nivå att få ett stöd i hanteringen av regionalt/nationelltövergripande frågor.

•Planhandläggarna på Länsstyrelserna har svårt att se nyttan medlänsstyrelsernas miljömålshandläggare i det dagliga arbetet.

•Stöd från målansvariga myndigheter saknas och efterfrågas, för att kunnarådge i textmålkonflikter.

•Konsensussträvan skapar stor abstraktionsnivå och planmonopolet gör attdet inte går att generalisera - GBM är platsspecifikt.

•GBM som koncept fungerar bättre i helhet, när det börjar brytas ned är intelängre summan av delarna lika med helheten. Detta beror på att det är ettdisparat mål med interna målkonflikter. Vidare innehåller måletsvårdefinierade resonemang och platsspecifika förutsättningar det är svårtatt mäta olika lika.

$\\lansstyrelsen.se\kal\home\710304-001\My Documents\dokument\RUS-uppdrag\Nobelmotet2012\Nobel_karta_regmål.jpg$

2012Nobelmötet

$\\lansstyrelsen.se\kal\home\710304-001\My Documents\dokument\RUS-uppdrag\Nobel2013\RegMål2013.jpg$

Regionala miljömål

2013

Nobelmötet

$\\lansstyrelsen.se\kal\home\710304-001\My Documents\dokument\RUS-uppdrag\Nobelmotet2012\Nobel_karta_åtgärdsprogram.jpg$

2012Nobelmötet

$\\lansstyrelsen.se\kal\home\710304-001\My Documents\dokument\RUS-uppdrag\Nobel2013\ÅtgÅrgm2013.jpg$

2013

Nobelmötet

Regionala åtgärdsprogram

Några kommentarer…

•En hel del har hänt sen ifjol - Nästan alla har antagit nya regionalamiljömål och ÅGP eller är på gång. Några nystart i arbetet. Några försmå resurser för att orka

Målen:

•Flera har bestämt att nationella målen ska gälla regionalt, en del hargjort några regionala tillägg, flertalet anpassat BK, några mer egnamål (Kronoberg)

•Flera har mål och ÅGP i skilda dokument. Underlättarkomplettering/uppdateringar

•Frågan hur kommunicerar ni målen? Dalarna för aktivt utdokumentet till planupprättare, VU, tillsynsmyndigheter

Några kommentarer…

ÅGP:

•Olika struktur/indelning i olika län: Flertalet miljöteman/utmaningar(Blekinge, Skåne m.fl.). Någon efter MKM (delvis Kalmar). Någonefter sektorer/sektorsövergripande (Dalarna).

•Flertalet målövergripande ÅGP. Några teman (Jönköping, Sthlm)

•Flera hänvisar till och kopplar till andra ÅGP, ex EKS.

•Framtandet har skett i samråd/samarbete med Sks, kommuner ochandra aktörer i varierande grad. Remiss det gängse.

•Vem åtgärder främst riktar sig till varierar (egen verksamhet,externas eller bådadera)

Några kommentarer…

ÅGP:

•Uppföljning av ÅGP? Flera avvaktar gemensamt arbete… En delföljer upp eller planerar följa upp enligt olika modeller.

•Genomförandet? En del jobbar med ÖK och löften

•En del arbetar mycket med interna processen, tydlig koppling tillÅR/VP och ÅU (Skåne)

Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas i detfortsatta regionala miljöarbetet:

• Resurstillgången i miljöarbetet behöver generellt öka om målenska kunna nås.

• Samordningsresurserna för miljömålsuppdraget behöverbibehållas på minst nuvarande nivå och i vissa län förstärkas.

• Myndighetsutövningen genom tillsyn och tillståndsgivning behöverskärpas och utvecklas så att den i större utsträckning bidrar till att nåmiljömålen.

• Mer metodutveckling och samverkan mellan länsstyrelser och mednationella myndigheter behövs för att integrera miljömålen i olikauppdrag och verksamheter.

• Miljökommunikationen behöver förbättras.

• Särskilda nationellt initierade åtgärdssatsningar och liknandebehövs inom vissa områden.

Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas idet fortsatta regionala miljöarbetet:

• Regionala uppdrag där samstämmighet med miljömålen råderbehöver ha tillräckligt med resurser, men i vissa fall kompletteras,t.ex. med mer strategisk planering.

• I regionala uppdrag där fler samhällsmål finns behövermiljömålsintegreringen stärkas i hela kedjan, med mer planering,samverkan och i vissa fall skarpare styrmedel.

• Miljömålsuppdraget kan i större utsträckning bidra till sektorernasmiljöarbete, men kraften ska läggas på sektorer där detta görmest nytta.

• Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer och samverkanmellan kommunerna behöver öka.

• Samverkan med regionförbunden behöver fortsätta utvecklas.

• Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar visst engagemangfrån länsstyrelserna, vilket kan ske genom stöd till och samverkanmed bl.a. föreningar och folkbildningen.