Bildning eller bara utbildning?
Ingrid Carlgren,
ingrid.carlgren@inca.su.se
Fram- ellerbaklängespedagogik
?
Kunskap ochkunskapssyn
MålstyrningensJanus-ansikte
Genvägs-pedagogik
Synligt lärandeoch formativbedömning
Sammanfattning
•Bildning är viktigt – både för demokratin och PISA-resultaten!
•Bildning förutsätter pedagogisk frihet
•Bildning går inte att förena med kontroll och detaljstyrning
•Bildning förutsätter pedagogiska omvägar – hindras av denkunskapskravsstyrda genvägspedagogiken
Bildning – gammalt begrepp i en ny tid
•Kunskap formar människor
Bildning innebär att inlärningen (av vissa kunskaper) förutsättsforma, utveckla och förädla personligheten
•Bildningens två-sidighet
Genom bildning relaterar individen sitt eget liv till det allmäntmänskliga, representerat av kulturtraditionerna.
Harmoniskföreningav själensförmögen-heter
sinne,tänkandekänsla, fantasi
Den fria och skapandemänniskan
Då blir bildning det skeende i vilken minkunskap formas, från livets början tilldess slut. Kunskapen bildas i skärningenmellan min livsvandring och de traditionerjag möter, går in i, föds in i – däravkunskapens på en gång individuella ochkollektiva karaktär.
(Gunnar Bergendahl, 1985)
Bildning - utbildning
Sven-Eric Liedman:
•Bildning – utan början och slut
•Utbildning – har en början och ett slut vilketger upphov till mätningar och jämförelser
En skola för bildning?
•En skola för bildning är en skola därmätningar och jämförelser inte störbildningsprocessen
•Är bildning målet för skolan idag – eller harmätningarna och jämförelserna blivit målet?
Bildning och Kunskap
•Bildning kräver ett vidare kunskapsbegrepp somgör det möjligt att omfatta bildningens formande,personlighetsutvecklande och djupakunskapstillägnande
•Vi måste säga nej till treenigheten ”kunskaper,färdigheter, attityder” och lägga in bådefärdigheter och föreställningar (däribland attityderoch värderingar) i vårt kunskapsbegrepp”(Bergendahl, 1985)
Vad har räknats som kunskap i skolan?
Formell kunskap/
Teoretisk kunskap
•Formulerad
•Formaliserad
•I böcker
Genom utbildning
Kontextuell kunskap/
Praktisk kunskap
•I situationen
•Personlig
•Ej formulerad
Genom erfarenhet
Exempel: Att samla och pressa växter
•Kunskaper : Växtnamn, växtdelar, familjer, Arter, Linnéssystem
•Förmågor: Identifiera växter, Analysera växter, Använda enflora, Klassificera växter, Identifiera släktskap
•Förhållningssätt: en disposition att vilja veta namnet, viljaanalysera
Kunskapsuppdraget i läroplanerna:
Från kunskaper till förmågor
Skola för bildning
Ett kunskapsbegrepp som omfattar knytningen avkunskapstillägnandet till individens ochmedvetandets utveckling
” Att erövra kunskaper i djupare mening är att lära sig se, att erfaravärlden på sätt som annars inte vore möjliga och på så sätt vidga sittmedvetande. Olika ämnen bidrar på olika sätt till detta genom desärskilda kunskapskvaliteter de omfattar.
Man läser inte ämnen i första hand för att lära sig särskilda fakta ochbegrepp utan för att lära sig uppfatta saker och använda begrepp påsärskilda sätt.
Genom de olika ämnena erövrar man de särskilda sätt att erfaraoch förhålla sig till världen som utvecklats inom dekunskapstraditioner som enskilda ämnen eller ämnesgrupperrepresenterar” (Grundskola för bildning, s 6)
Vad räknas som kunskap iskolan idag?
•Att nå målen?
•Att nå/uppfylla kunskapskrav?
Vilken kunskapssyn?
Hur stämmer en sådan kunskapssynmed bildningstanken?
Mål- och resultatstyrningens Janusansikte
(Bildningsmål) (Utbildningsmål)
SträvansmålUppnåendemål
Mål som förmågor Kunskapskrav
Undervisning Bedömning
Formativbedömning
Kunskapskraven + elevens ansvar för sitt lärande+ synligt lärande och formativ bedömningbaklängespedagogik
•Kunskapskraven blir utgångspunkt för och innehåll iundervisningen
•Eleven får sitt eget kunnande som mål/objekt iställetför det kunnandet gäller
•Eleverna tränar på att ”visa sitt kunnande” genom attvisa upp ’tecken på kunnande’
•Imitation av kunnighet = att låtsas kunna
•Kunskaper har ersatts av tecken på kunskap
Förmågor eller kompetenser
•Förmågor (capabilities) handlar om vad människor är istånd att göra och vara.
Förmågor har ett egenvärde och representerar frihet ochmöjlighet att välja. Att förorda utvecklingen av vissaförmågor innebär inte ett förordande av att personerna skafungera på vissa sätt. Därför är “capabilities, notfunctionings, appropriate political goals, because room isthereby left for the exercise of human freedom” (MarthaNussbaum, 2011, s.25).
•Kompetenser handlar om att kunna utföra uppgifter –dvs.att kunna fungera på vissa sätt
Assessment and evaluation rely on observableevidence but these evidences are not the object ofthe teaching enterprise (Hirst, 1974)
”… anything that she does that aims directly atproducing that set of behaviors deprives thestudent of the opportunity to learn the conceptitself .” (Warfield 2014)
Bildning eller bara utbildning?
•Å ena sidan – läroplanernas fokus på förmågor är förenligt meden bildningsambition
•Å andra sidan – kunskapskraven inverkar menligt påundervisningen och riskerar att motverka bildning.
Ytligheten i dagens skola:
Fokus på synligt lärande och genvägspedagogik där kunskaperersatts av ’tecken på kunskaper’, där kunskapskraven blir liktydigtmed det som ska kunnas är avbildande
Bildning: att vinna frihet genom kunskaper vilket i sin tur förutsätterett tillägnande av olika kunskapstraditioner och kulturarv.
En pedagogik för bildning erbjuder eleverna olika kunskapsrum attvistas i – där det osynliga lärandet är lika viktit som det synliga