Bild 1

Den nordiske kompas

Lektorkonferanse i Göteborg

14. – 16. mai 2009

Anna Helga Hannesdóttir och Gitte Mose

TemaNord 2003:507

http://www.norden.org/kultur/bidrag/sk/norden-undervisning.asp?lang=1

Undervisning i Nordens språk

och litteratur vid universitet och

högskolor i Norden

København

1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk och 1 svensk lektor, norsk timlärare somdelas med RUC.

Århus

1 norsk och 1 svensk lektor. Finskan nedlagd.

Kolding

skickar sina studenter till Lysebu och till Hanaholmen.

Odense

1 norsk timlärare, delar timlärare i svenska med RUC. Inom ramenför religionsvetenskap ges kurs i medeltidsisländska.

Roskilde

delar svensk timlärare med Odense och norsk timlärare medKøbenhavns universitet.

Ålborg

timlärare i svenska, lärarutbyte med Universitetet i Agder.

Summa:

1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk, 1 norsk och 2 svenska lektorer

Universitet i Danmark

Helsingfors

1 dansk, 1 isländsk, 1 norsk och 1 sverigesvensk lektor.

Joensuu

1 sverigesvensk lektor som anlitas som timlärare i norska.

Jyväskylä

1 dansk lektor som också undervisar i svenska.

Tammerfors

1 sverigesvensk lektor, besök från Danmark och Norge?

Vasa

1 norsk lektor, besök av isländsk timlärare när det finns tillräckligtintresse bland studenterna.

Åbo

samarbetar om 1 dansk och 1 norsk lektor. Kurser i fornisländskamed egna krafter, isländsk timlärare ibland.

Uleåborg

1 svensk lektor, lånar dansk lärare från Jyväskylä, norsk lärare frånTromsø och ibland också isländsk lärare från Göteborg

Summa:

3 danska, 1 isländsk och 3 norska lärare. Dessutom lärare i svenska.

Universitet i Finland

Háskóli Íslands:

4 danska lektorer, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor

Summa: 4 danska, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor

Oslo

1 dansk lektor och 1 svensk lektor.

Bergen

1 isländsk lektor som för tillfället är absorberad av andra arbets-uppgifter. Isländskan sköts under tiden huvudsakligen av timlärare.Professor II (20 %) i danska och dito i svenska.

NTNU

lånar svensk lektor från Oslo, danska integreras i kurser i norska.

Tromsø

2 finska lektorer, professor II i svenska (20 %). Danska integreras ikurser i norska.

Agder

byter lärare med Ålborg.

Hamar

byter lärare med Högskolan Väst.

Finnmark

1 finsk lektor.

Stavanger

danska och svenska integreras i kurser i norska.

Summa:

1 dansk, 1 svensk och 3 finska lärare, 1 passiv tjänst i isländska, 1professor 2 i danska och 2 i svenska.

Universitet i Norge

Göteborg

1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, timlärare i norska för kurser inomlärarutbildningen. Lärarstudenter erbjuds kursresa till Voksenåsenoch Schæffergården.

Lund

1 dansk lektor, 1 dansk timlärare, 1 norsk timlärare. Tungrottsamarbete med Köpenhamn om finska och isländska.

Stockholm

1 norsk lektor, 1 dansk lektor (t.o.m. vt 09), 2 lektorer och 1professor i finska. Timlärare i fornisländska.

Uppsala

1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, 1 finsk lektor. Tjänstledig norsklektor, lånar under tiden Stockholms norska lektor.

Umeå

1 finsk lektor, timlärare i norska, danska och isländska.

Mälardalen

1 finsk lektor, 1 finsk professor. Inom lärarutbildningen integrerasdanska och norska i kursen ”Det mångspråkiga samhället”.

Universitet i Sverige

Karlstad

Skickar lärarstudenter till Voksenåsen.

Linköping

Inom lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Detmångspråkiga samhället”.

Mittuniv.

”Ambitiös textläsning” på danska och norska.

Växjö

Planerar samarbete om lärarutbyte med Vordingborg. Gästlärare(från högskolan i Kalmar) i isländska.

Örebro

I lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Detflerspråkiga Sverige”, texter om danska och norska.

Summa

4 danska, 6 finska lektorer och 2 professorer, 2 isländska och 2norska lektorer (varav en tjänstledig)

Universitet i Sverige (forts.)

Gävle

Grannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska.Tidigare gästlärare i norska, danska och isländska, inte längremöjligt av ekonomiska skäl. Önskar tydligare direktiv fråndepartementet.

Halmstad

Tidigare danska i samarbete med Göteborg, nedlagt sedan 2004.Varken norska eller danska inom ramen för lärarutbildningen.

Kalmar

Inga kurser i danska och norska, ett litet moment om grannspråk.

Luleå tekn.

Tidigare gästlärare från Umeå i norska och Uppsala i danska.Nedlagt av ekonomiska skäl.

Skövde

Inget nu, tidigare samarbete med Göteborg.

Svensklärarutbildning vid de svenskahögskolorna

Malmö

Grannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska ochen del kurslitteratur på danska och norska. Stoffträngsel.

Borås

Texter om grannspråken.

Högsk. väst

Timlärare i danska, lärarutbyte med Høgskolen i Halden.

Svensklärarutbildning vid de svenskahögskolorna (forts.)

Av en enkätundersökning som svenska Lärarutbild-ningskonventet genomförde bland de lärosäten somutbildar svensklärare framgår följande:

• Grannspråksinslagen har minskat över åren

• Grannspråksinslaget består i många fall av att

studenterna läser texter OM de nordiska språken

• Lärar- och studentutbyten förekommer men

inte i någon större utsträckning

• Röster från lärosätena våren 2009:

• ”Ledningsbeslut om att ta bort grannspråken ur

lärarutbildningen. Borde kunna omprövas.” (Malmö)

• Vore tacksam för tydligare direktiv krav uppifrån!(Högskolan i Gävle)

• ”Tillståndet är bedrövligt! Grannspråken är

utträngda av retorik.” (Högskolan i Halmstad)

Lärarsituationen i Danmark

lektorer

timlärare

2002

2009

2002

2009

finska

färöiska

isländska

norska

svenska

studieresa: Kolding (Norge och Sverige) & Ålborg (Norge)

Lärarsituationen i Finland

lektorer

timlärare

2002

2009

2002

2009

danska

isländska

norska

svenska

svenska: lärarsituationen varierar – från stora miljöer med

19 anställda till små med en ensam lektor

Lärarsituationen på Island

lektorer

timlärare

2002

2009

2002

2009

danska

finska

norska

svenska

Lärarsituationen i Norge

lektorer & prof.

timlärare & prof. II

2002

2009

2002

2009

danska

finska

isländska

(1)

svenska

studieresa: Agder reser till Ålborg

lärarutbyte: Hamar växlar lärare med Högskolan Väst

Lärarsituationen i Sverige

lektorer & prof.

timlärare

2002

2009

2002

2009

danska

finska

isländska

norska

Starka finska miljöer (Mälardalen och Stockholm)

Lund och Göteborg: ingen norsk lektor sedan ’02 resp. ’08.

Studieresor: Göteborg (Norge och Danmark) Karlstad (Norge)

Lärarutbyte: Högskolan Väst med Hamar

Susanne Haugen: post doc vid Umeå universitet,undervisar i isländska i Umeå och Vasa

Hans Jørgen Boe: dansk lektor vid universitetet iJyväskylä undervisar där också i svenska. Lånas ut tilldanska i Uleåborg

Anders Nilsson: doktorand vid Lunds universitet,timlärare i svenska vid Roskilde och Syddanskuniversitet

Sammanfattning antal aktiva lektorer &professorer

2002

2009

danska

finska*

färöiska

isländska

norska

svenska**

* Sverige inte medräknat

** Finland inte medräknat

Deklaration om nordisk språkpolitik(2006)

utgår ifrån alla Nordbors rätt att bl.a.

”tillägna sig förståelse av och kunskaper i ettskandinaviskt språk och förståelse av de övrigaskandinaviska språken, så att de kan ta del i dennordiska språkgemenskapen.”

(undertecknad av de nordiska utbildnings-/kulturministrarna)

Ett av språkdeklarationens mål är

”att alla nordbor kan kommunicera

med varandra, i första hand på ett

skandinaviskt språk”

För att uppnå målen ”bör grannspråks-

undervisningen i skolan förstärkas”

Grundskolan i Danmark

Övergripande målsättning:

”Undervisningen skal give eleverne adgang til de skandinaviskesprog og det nordiske kulturfællesskab … Lytte til og læse norskog svensk med forståelse”

Detaljerade mål formuleras för de olika åldersgrupperna:

1.–2. klassetrin

”undervisningen omfatter småtekster på norsk og svensk”

3.–4. klassetrin

”høre norsk og svensk sprog og samtale om ligheder og forskelle ibetydning og udtale … læse lette svenske og norske tekster”

osv.

Grundskolan i Norge

Kompetansemål etter 7. årstrinn:

”eleven skal kunne lese enkle litterære tekster på svenskog dansk og gjengi innholdet”

etter 10. årstrinn:

”lese og gjengi innholdet i et utvalg tekster på svensk ogdansk”

Grundskolan i Sverige

Övergripande anges att eleven ska ha:

”möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att mötaskönlitteratur och författarskap från olika tider och i skildaformer från Sverige, Norden och andra delar av världen,

erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samten orientering om det samiska språket och övrigaminoritetsspråk i Sverige”

mål efter skolår 9:

”kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige,Norden och från andra länder … kunna återge innehålletsammanhängande samt kunna reflektera över det”

Gymnasieskolan i Danmark

Stx. 2.2.9

”Svenske og norske tekster skal læses påoriginalsproget”

HF 2.2.5

”i forbindelse med et eller flere av de trestofområder arbejdes med svenske og norsketekster på originalsproget”

Gymnasieskolan i Norge & Sverige

NO: kompetansemål: eleven skal kunne lese et utvalgsentrale norske tekster fra middeladeren fram til 1870i original språkdrakt og reflektere over språk oginnhold … og gjøre rede for et utvalg nordiske tekster ioversettelse og i original.

SE: eleven får möjlighet att utveckla en beläsenhet icentrala svenska, nordiska och internationella verk ...

uppövar sin förmåga att förstå talad och skriven norskaoch danska och får kännedom om litteratur, språk ochspråksituation i hela Norden inkl. minoritetsspråken

Den danska lärarutbildningen

Bekendtgørelsen for dansk indeholdersyv mål, bl.a.:

Kendskab til nordiske nabosprog ognabosprogsdidaktik.

Det som gör den unik är den politiska viljan attupprätthålla denna språkgemenskap

Den politiska viljan realiseras på tre plan:

Det nordiska planet: genom nordiska överenskommelseroch policydokument

Det nationella planet: genom styrdokumenten förutbildningsväsendet

Det lokala planet: i vårt fall på universitet och högskolor

Den unika nordiska språkgemenskapen

• Nu finns tydliga direktiv från nordisk håll

• Nu finns en tydlig nordisk organisation

• Nu ligger ansvaret hos utbildningsministrarna

Framtiden för språksamarbetet

”Fremover skal indsatsen på sprogområdet iNordisk Ministerråd rettes mod målgruppenbørn og unge og styrkelsen af deressprogforståelse. En langsigtet indsatsoverfor/med denne målgruppe skal givebedre effektivitet af – og i – arbejdet.”

(Notat: Organiseringen af sprogområdet i NMR gäller från1.1.2009)

Expertgruppen (jfr Guðrún Kvaran):

Rådgiver om, hvordan nabosprogsforståelsen iNorden kan styrkes primært blandt børn ogunge, også unge under uddannelse.

Anbefalte tiltag på nationalt niveau, der kanstyrke opfølgningen af sprogdeklarationen.

Koordinatorfunktion (jfr Pia Jarvad)

Foretage opsøgende virksomhed for atinformere brugere (skoler, gymnasier,erhvervsuddannelser, læreruddannelser,universiteter) om aktiviteterne somforegår i Netværket for Sprognævnene iNorden og Program for sprogkurser.

Koordinatorfunktionen forts.:

Fra 2009 skal en del af aftalte netværksaktiviteterrettes mod børn og unge og deres nabosprogsfor-ståelse, fx ved at mindst én af de årlige konferencersom afholdes skal have en bred og udadvendtmålgruppe hvor børn, unge og deres nabosprogs-forståelse indgår som tema eller ved at målgruppenbørn og unge i skolen berøres i relevant materiale.