Nationalräkenskaperna Kapitel 3

FörvaltningshögskolanMakroekonomiOsvaldo Salas

FÖRELÄSNING 1

Introduktion

BNP

Litteratur: kapitel 3, (F&J)

Varför beräknas BNP?

Jämförelser över tiden

– långsiktiga: levnadsstandard

– kortsiktiga: hög- eller lågkonjunktur

Jämförelser mellan länder

Det cirkulära flödet

Varor, tjänster

Faktortjänster

Realt flöde

Hushåll

Faktormarknad

Varumarknad

Företag

Inkomster (Y)

Konsumtions-utgifter (C)

Monetärt flöde

BNP =Y: tre mätmetoder: tre mätställen

Konsumtionsutgifter (C)

Investeringsutgifter (I+IL)

Offentliga utgifter (G)

Nettoexport (NX =X-IM)

Företag

3. Produktion = Y

Y = C + I + IL + G + (X-IM)

2. Inkomster = Y

1:Utgifter:

BNP - tre sätt att beräkna

1. Utgiftsmetoden (användningsmetoden)

–summa utgifter för nya, inhemska varor och tjänsterför slutlig användning

2. Inkomstmetoden

–summa faktorinkomster = löner (arbetsersättning) ochdriftsöverskott (kapitalersättning)

3. Produktionsmetoden

–summa förädlingsvärden

Principer är fastställda av FN medspecialbestämmelser i EU

Utgiftsmetoden

C = privat konsumtion (hushåll)

I = investeringar (företag)

IL = lagerinvesteringar (företag)

G = offentlig konsumtion och investeringar (offentlig sektor)

X = export (utlandet)

IM = Import (hushåll, företag och offentlig sektor)

BNP-identiteten: Y= BNP = utgifter

= (C-CIM) + (I-IIM) + (IL – IL,IM)+ (G –GIM) + (X- XIM)

= C + I + IL+ G + X - IM= C + I + IL + G + NX

BNP-identiteten, forts

BNP = utgifter om:

– endast utgifter för inhemsk produktion genomsubtraktion av import, IM

– endast utgifter för ny produktion

– endast utgifter för slutlig användning

– utgifter för osålda varor, lagerinvesteringar,inkluderas

Försörjningsbalansen:alternativ uppställning av BNP-identiteten

Försörjningsbalansen år 2008 i Sverige,miljarder kronor

Källa: SCB Nationalräkenskaper, kvartal, (ej slutlig).

Produktionsmetoden

Förädlingsvärde (value added)Försäljningsvärde minus kostnader förinsatsvaror.

Från ax till limpa. Alla BNP-metoder gersamma resultat

Utgifts-metoden

Produktions-metoden

Inkomst-metoden

Att jämföra BNP över tiden

Real BNPMått på den totala kvantiteten varor och tjänstersom produceras under ett år. Benämns också BNP ifasta priser.

Nominell BNPMått på den totala kvantiteten varor och tjänstersom produceras under ett år i löpande priser.Benämns också BNP i löpande priser.

BNP-deflatornGenomsnittlig prisnivå på samtliga varor ochtjänster som ingår i BNP relativt ett basår(referensår).

BNP-deflator = prisindex =

enhet: ingen (axelmarkering: Index 1990 =1, eller Index 1990 = 100)

Real BNP =

enhet: 1990-kronor (om prisindex = 1 år 1990)

Nominell BNP = BNP-deflator real BNP

enhet: kronor/år

Real och nominell BNP i Sverige1970-2010

Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1970-2010

Real BNP per capitaEtt mått på materiell levnadsstandard

Real BNP per capita =

Tillväxt i real BNP per capita =tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt

Läs appendix: Relativa förändringar

Att jämföra BNP mellan länder

BNP i dollar =

Exempel:

–Svensk BNP 2005: 2 673 miljarderkronor

–Faktisk växelkurskurs 2005: 7,50SEK/USD

Alltså: 2 673 miljarder SEK/7,50SEK/USD = 356 miljarder USD

Big Mac-indexHypotetisk växelkurs mot dollar som gör atten Big Mac kostar detsamma i dollar i USAoch det andra landet.

Big Mac-index =

enhet: SEK/USD

Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs)Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att envarukorg kostar detsamma i dollar i alla länder.

Köpkraftsjusterad växelkurs =

enhet: SEK/USD

Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP-justerad BNP)BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar.

Köpkraftsjusterad BNP i dollar =

Exempel:

–Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor

–PPP-växelkurs 2005: 9,06 SEK/USD

–Alltså: 2 673 miljarder SEK/9,06 SEK/USD = 295miljarder USD

BNP per capita i Sverige och USA i dollarenligt faktisk- och PPP-växelkurs 2007

BNP och BNI

Bruttonationalprodukten (BNP)Värdet av alla inkomster som genereras inomnationens gränser under en viss period.

Bruttonationalinkomsten (BNI)Värdet av alla inkomster som genereras av nationenspermanent bosatta befolkning under en viss period.

BNI = BNP + primära inkomster från utlandet,netto

–Primära inkomster från utlandet, nettoNettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

Nettonationalprodukten (NNP)BNP minus kapitalförslitning. Denlångsiktigt hållbara produktionsnivån.

NNP = BNP – kapitalförslitning

Nationalinkomsten (NI)

= BNI - kapitalförslitning

NNP och NI

Disponibel nationalinkomst (DNI)

= nationalinkomst + nettotransfereringar frånutlandet (U-hjälp m.m.)

Disponibel bruttonationalinkomst DBNI= BNI + nettotransfereringar från utlandet(U-hjälp m.m.)

Disponibelbegrepp

Från BNP till disponibel nationalinkomst iSverige år 2006, miljarder kronor

Bruttonationalprodukt: 2 901

Nettonationalprodukt: 2 547

Bruttonationalinkomst: 2 949

Nationalinkomst: 2 595

Disponibel nationalinkomst: 2 557

- Kapitalförslitning: 354

+ Primära inkomster frånutlandet, netto: 48

- Kapitalförslitning: 354

+ Nettotransfereringar frånutlandet: -38

Mäter BNP per capita levnadsstandard?

Tidsserieperspektivet. Hur mycket rikareeller fattigare är ett visst land idag än undertidigare perioder?

Tvärsnittsperspektivet. Hur mycket rikareeller fattigare är ett visst land än andraländer.

Systematiska fel av samma relativa storlekspelar ingen roll.

Mäter BNP per capita levnadsstandard?Produktion underskattas:

Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljäramarknaden

–Svart sektor: nu c:a 5 % av BNP

–Ilegal sektor: öka BNP 0,15 procent

–Hemarbete: öka BNP 100 procent

Produktivitetsutvecklingen i den offentligasektorn = 0% (underskattning elleröverskattning)

Mäter BNP per capita levnadsstandard?

Problem

Lösning

Aktiviteter utanför reguljärmarknad

BNP per sysselsatt

Fritid

BNP/timme

Inkomstfördelning

Gini-koefficient

Miljöförstöring

Grön NNP

Ändliga resurser

Grön NNP

Icke-materiella levnadsbetingelser

HDI o liknande, Lyckomått