HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Hjärtljud
Praktisk övning av olika hjärtljud
Sammanställt av
Fredrik Brolund, BMA
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Innehåll
Stetoskopet
Var och hur lyssnar man?
Hur ser ljudet ut? - Fonokardiogram
Hur uppstår ljuden du kan höra?
Exempel på hjärtljud
Exempel på lungljud
Egna övningar
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Stetoskopet
Från 1819till 2009
Frånsvarvatträrör till
elektronikför 7tkr
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Stetoskopet
2 sidor och 2 behov av att kunna höra
Stetoskopets membran passar tilllyssnandet av högfrekvent ljud (50-1000Hz) och trattdelen till lågfrekventljud (50-100Hz).
Vanligtvis används membransidan
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Var och hur lyssnar man?
Placering av stetoskopet
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Hur ser ljudet ut? - Fonokardiogram
Fonokardiogram – en mikrofon somregistrerar ljuden. Är idag till stor delersatt av ultraljud (ekokardiografi ochDoppler)
Normalt hjärtljud– 1:a och 2:a ton
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Hur uppstår ljuden du kan höra?
3 vanligaste orsakerna:
Acceleration – deceleration av organeller vätska. Exv klaffar och tal
Friktionsfenomen vid perikardit, i lederoch lungsäcksljud
Turbulent flöde av gas eller vätska. T exandning, och blåsljud i hjärtat
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Hur uppstår ljuden du kan höra?
Normalahjärtljud
1:a ton
2:a ton
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Hur uppstår ljuden du kan höra?
Aortastenos –förträngning vidAortaklaffen
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på hjärtljud
Normalt hjärtljud
Klicka på bilden för att höraljudet
Första tonen uppstår huvudsakligen genom AV-klaffarnas slutning med sammanhängandevibrationer i klaffar och chordae tendinae. P.m.(punctum maximum) vanligen över apex..
Första hjärttonen kan uppdelas i åtminstone tvåkomponenter med ett kort intervall mellan dessa.Frekvensområde c:a 30-150Hz.
Andra tonen uppstår vid stängningen avsemilunarklaffarna. P.m. vanligen över I2 dx ochI2 sin. Klyvning av andra tonen förekommernormalt p g a att pulmonalisklaffen stängs någotsenare än aortaklaffen. Den fysiologiskaklyvningen uppgår till 0.02 – 0.07 sekunder ochden varierar med andningen på ett sådant sätt attseparationen av aorta- ochpulmonaliskomponenterna blir mest uttaladeunder inandningsfasen (ökning av högerkammares slagvolym under inandning medåtföljande förlängning av ejektionsfasen).Frekvensområde: c:a 25 – 400Hz.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på hjärtljud
Aortastenos
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen är oftast normal. Andratonens aortakomponent kan vid uttaladstenosering infalla efterpulmonaliskomponenten vilket ger enparadoxal klyvning under andning. ettsystoliskt, högfrekvent biljud som täcker sågott som hela systole registreras med p.m.över I2 dx eller I4 sin. Biljudet är ruter-ess-format med ett sent infallande maximumvid höggradig stenosering.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på hjärtljud
Aortainsufficiens
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen kan vara normal liksomandra tonen. Ett högfrekvent, diastolisktbiljud omedelbart efter andra tonenregistreras. P.m. I2 dx eller I3 sin. Även viden ren aortainsufficiens registreras överaortaklaffen oftast ett ejektionsbiljud medmaximal amplitud i början av systole.Detta betingas av den stora slagvolymensekundärt till aortainsufficiensen.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på hjärtljud
Mitralisstenos
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen kan vara förstärkt. Andratonens pulmonaliskomponent kan varaförstärkt om det föreligger tryckstegring ililla kretsloppet. Opening snap registreras ide flesta fall. Infaller den tidigt tyder det påett högt tryck i vänster förmak (uttaladstenos). Biljudet har sitt p.m. över apex ochhörs och registreras bäst med patienten ivänster sidoläge. Det är ett lågfrekvent,tidig-mittdiastoliskt biljud. Vid en merhöggradig stenos registreras biljudetgenom hela diastole med en presystoliskaccentuering om sinusrytm föreligger(ökad flödeshastighet över den stenoseradeklaffen under förmaks-kontraktionen
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på lungljud
Normaltlungljud
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på lungljud
Lungljud – ronki
Vid exempelvislunginflammationeller hjärtsvikt
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Exempel på lungljud
Friktionsbiljudvid exempelvisvätska i lungorna(perikardit)
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Egna övningar
Tänk på följande:
Värm upp stetoskopet (i handen) innandu placerar det på patienten!
Med ena handen palperar du pulsen. Dåvet du när du har systole – mellan 1:aoch andra tonen!
Ibland hör man bättre om man blundar…
Be patienten ”hålla andan”….”ochandas”! Och inte prata.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Egna övningar
Läs artiklarna om Stetoskopet och Attauskultera och mäta blodtryck
Är du intresserad kan du försöka lösa endel av uppgifterna
Använd KTC där du kan låna utrusningoch öva fritt!
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Slut!
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Praktisk övning av olika hjärtljud
Mitralisinsufficiens
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen är normal eller något svag.Pulmonaliskomponenten i andra tonen kanvara accentuerad vid ökat tryck i lillakretsloppet. Oftast registreras en tydligtredje ton över apex (ökad mängd blodtömmer sig under snabba fyllnadsfasen ivänster kammare). Biljudet är ettpansystoliskt, högfrekvent ljud somsträcker sig ända fram till andra tonensaortakomponent. P.m. över apex, oftafortledning till vänster axill.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Praktisk övning av olika hjärtljud
VSD-Ventrikelseptumdeffekt
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen är normal eller svag. Andratonens pulmonaliskomponent kan varaförstärkt. Biljudet är som regelpansystoliskt och högfrekvent med p.m.över I3 – I4 sin. Dålig relation föreliggermellan biljudets intensitet och shuntenshemodynamiska betydelse.
HT 2009
Avd för klinisk fysiologi, KarolinskaInstitutet, Huddinge universitetssjh.
Praktisk övning av olika hjärtljud
ASD – förmaksseptumdeffekt
Klicka på bilden för atthöra ljudet.
Första tonen är vanligen normal. Andratonen är markerat kluven beroende påförlängt systole för höger kammare (störreslagvolym). Klyvningen varierar ej medandningen. en tredje ton registreras oftaöver I4 sin eller apex (ökad fyllnad avhöger kammare). Shuntningen av blodgenom septumdefekten ger ej upphov tillbiljud. Däremot erhålles ett förstärktströmningsbiljud från pulmonalisklaffen.Biljudet börjar omedelbart efter förstatonen, är spolformat och täcker som regelej hela systole. Det är medelfrekvent medp.m. över I2 sin.
