Dissociation hos barn och ungdomar

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Föreläsning i Stockholm EMDR- föreningens årsmöte 15/4 2005

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•”Trauma,Memory and Dissociation” - Ed.J. Douglas Bremner & Charles A.Marmar,1998.

•”Dissociation in Children and Adolescents- a developemental perspective – FrankW. Putnam, 1997

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•”Through the Eyes of a Child” – Robert H.Tinker & Sandra A. Wilson, 1999.

•”The Developing Mind” – Daniel J.Siegel,1999.

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissociation –definition enl. DSM IV

•En störning av (”avbrott i”) devanligtvis integrerade funktionerna avmedvetande, minne, identitet ellerperception av omgivningen.

•(Det kursiverade är min egen översättning !)

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissociation som försvarsmekanism

•Automatisering av beteendet inför någotpsykologiskt övermäktigt.

•Avskiljande av smärtsamma minnen o känslor(”vattentäta skott”).

•Ett slags avlägsnande från självet inför hotet omtillintetgörelse/ upplösning av självet.

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Av-spjälkning kan ske till en eller flerapsykologiska delar

eller

till olika kroppsliga funktioner

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissosiativa symtom hos barn

•Minns inte eller förnekar traumatiska ellersmärtsamma händelser man vet har hänt.

•”Försvinner bort”

•Snabba skiftningar i sin personlighet (exblyg- utåtriktad, maskulin-feminin)

•Ovanligt glömskt eller förvirrat om sakerdet borde veta (ex namn på viktigapersoner, tappar saker, går lätt vilse)

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•Dålig tidsuppfattning, kan t.ex. tro att detär morgon när det är eftermiddag, bliförvirrad över vilken dag det är eller närnågot hände.

•Starkt växlande kunskaper, färdighetereller preferenser för t.ex. mat från dag tilldag eller timme för timme.

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•Plötslig regression från åldersadekvatbeteende.

•”Svårfostrat” – ljuger, påverkas inte avförklaringar eller normal uppfostran.

•Talar om sig själv i tredje person ellerkräver att bli kallad ett annat namn

•Snabbt skiftande kroppsliga klagomål

•Ovanligt sexuellt försigkommet

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•Drabbas av oförklarliga skador el skadarsig självt.

•Hör röster som talar till honom/henne.

•Mycket levande låtsaskamrat

•Intensiva utbrott av ilska utan synbar orsak

•Går ofta i sömnen

•Ovanliga nattliga upplevelser, trasigaleksaker mm som barnet inte kanredogöra för

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•Barnet talar hela tiden med sig själv ellerhar en annan röst eller grälar med sig själv

•Barnet har två eller flera tydliga ochåtskilda personlighet som tar kontrollenöver barnets beteende.

•Upprepande, icke bearbetande ,lek (ocksåi PTSD)

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissosiativa symtom hos ungdomar

•Starka känslor de inte upplever som sinaegna.

•Luckor i tiden

•Röster i huvudet

•Overklighetskänslor

•Känner inte igen sig själv i spegeln

•Kan få fysisk smärta att försvinna

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•Vet inte om saker verkligen hänt eller omde bara ”drömt”.

•Gör saker de vet är fel fast de eg. inte vill.

•Beter sig ibland som om de var en annanperson.

•”Väggar inuti mitt huvud”.

•”Relationerna till min familj och vännerändras plötsligt utan att jag förstår varför”

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

•”Min kropp känns som den inte tillhör mig”

•Mycket växlande färdigheter ochprestationer.

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Differentialdiagnostik

•ADHD

•Beteendestörning

•Snabb-växlande bipolär störning

•Schizofreni eller annan psykos

•Krampsjukdomar

•Borderlinestörning

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

OBS!

•EMDR i behandlingen tycks vara ettkraftfullt verktyg med pat. Som trots allthar tillräcklig jagstyrka

•Säkerheten mycket viktig! Möjlighet till in-läggning, akutvård och medicinering vidbehov!!

•Familjen behöver stöd! Viktig som del avsäkerhetssystemet, men sätts också understark press.

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog,leg.psykoterapeut, 9 april 2005