Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med
Arthrogryposis Multiplex Congenita
Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström
Leg. ortopedingenjör Leg. sjukgymnast, med.dr.
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Mitt mål:
Att göra en deskriptiv studie av gången
hos barn med AMC som hade
involvering av nedre extremiteterna
Kontrakturer
• congenitala kontrakturer, ex PEVA
• multipla congenitala kontrakturer, AMC
Förekomst mellan 1/3000 – 1/5100 nyfödda
AMC definieras som kontrakturer i minst två
leder i flera kroppsdelar vid födelsen
(Hall 1997)
Bakgrund
I Sverige föds 5 barn/år
Det finns 350 personer med AMC i Sverige
Sällsynta diagnoser
Ett tillstånd som finns hos högst 100
personer / miljon invånare
www.sallsyntadiagnoser.se
”The Club Foot”
Målning av Ribera 1642
Louvren
Orsak till stor del okänd antas vara multifaktoriell
Minskade aktiva fosterrörelser
- Förändringar i nervsystemet, muskelstrukturen eller bindväven
- Försämrad cirkulation
- Sjukdom hos modern
Korrelation mellan tidigt inträde av fetal akinesi och
hur svåra kontrakturerna blir
(Hall 1997)
Klassifikation:
Grupp 1 i huvudsak armar och ben; ex amyoplasi och
distal arthrogryposis typ1
Grupp 2 armar och ben tillsammans med andra
kroppsorgan; ex Larsens syndrom och multipelt
Pterygium syndrom
Grupp 3 armar och ben samt skada i centrala
nervsystemet (hög dödlighet i nyföddhetsperioden)
(Hall 1997)
Ortoser används för att uppnå eller underlätta
gångförmåga beroende på kontrakturer och
muskelsvaghet
(Staheli 1998, Hoffer et al1983)
En artikel från 1977, ett försök att beskriva ortoserna
till denna grupp
(Florence 1977)
Ingen studie har dock hittats som studerat hur barnen går
barfota och om någon effekt kan ses med gående med
ortoser
Med avseende på barn med AMC har 4 barn ingått i enstudie som jämfört två olika ortostyper (Bartonek et al 2007)
Syftet med denna studie var därför att
jämföra gångmönstret barfota och med
ortoser hos barn och ungdomar med AMC
Träffade 17 barn med AMC som hade involvering av nedre extremiteterna
och hade funktionell gångförmåga, ålder 4-18 år,
14 barn använde ortoser för gåendet
Av dessa 14 barn kunde 8 barn även gå utan ortos
Magisterstudie:
6 barn som gick med ortos och var villiga att gå även utan ortos
Deltagare och metod:
• 6 barn (3 pojkar och 3 flickor)
• medelålder 9.6 år (±4.76)
• ortoser
• förekomst av ortopedisk kirurgi
• klinisk undersökning (ledrörlighet, muskelstyrka och deformiteter)
• funktionell gångförmåga (mod. metod av Hoffers indelning)
• frågeformulär
• 3-D gånganalys
Deltagare
Kön
Ålder (år)
Längd (m)
Vikt (kg)
Ortos
Ortopedisk
kirurgi
1
Pojke
4.5
1.05
17.5
AFO
-
2
Flicka
6.5
1.31
27.6
KAFO
-
3
Flicka
7.4
1.19
21.9
AFO
Fot unilat,
höft bilat
4
Pojke
9.2
1.36
28.8
AFO
Fot bilat
5
Flicka
12.3
1.55
37.1
AFO
Fot bilat
6
Pojke
17.7
1.70
55.8
AFO
Fot bilat
Deltagare
Deltagare
Ledrörlighet vä/hö (°)
Muskelstyrka vä/hö
Knä
extension¹
Fotdorsal-flexion²
Fotplantar-flexion
Knä
flexion
Fot dorsal-flexion
Fotplantar-flexion
1
+15/+10
-15/-20
15/20
2-3/2-3
0³/3
0/3
2
+20/+20
0/10
25/25
4/5
4/4
4/5
3
+15/+15
0/0
25/25
4/4
4/4
3/4-5
4
+10/+10
15/20
0/0
4/4
4/4
3/3
5
-10/+10
-20/5
20/20
4/4+
0/4
-/3-4
6
0/0
-20/0
20/0
5/5
4/4
4/4
¹ (-)= inskränkt rörlighet från neutral ledposition, (+)= hyperextension,
² mätt med rak knäled, fotled (–)= inskränkt rörlighet från neutralledposition, ³spasticitet.
Klinisk undersökning
Ortoser
5 barn hade AFO varav
• 1 oledad
• 2 ledade
• 2 karbonfjäder ”Spring”
1 barn hade KAFO med karbonfjäder ”Spring”
Gånganalys 3-D
Vicon Motion Systems
Helkroppsmodell (34 markörer)
Nedre extremiteter beräknades enligt Newingtons modell
(Davis et al 1991)
Övre kropp beräknades som thorax, överarm, underarm,
hand och huvud enligt Plug In Gait, Vicon
Dataanalys
Kinematiska variabler som analyserades:
Sagitalplan:
Bålen och bäckenets lutning ant/post
Höft- och knäledens flexion/extension
Fotledens dorsal och plantarflexion
Frontalplan:
Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add
Transversalplan:
Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation
Dataanalys
Kinematiska variabler som analyserades:
Sagitalplan:
Bålen och bäckenets lutning ant/post
Höft- och knäledens flexion/extension
Fotledens dorsal och plantarflexion
Frontalplan:
Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add
Transversalplan:
Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation
Tid och distansparametrar:
Stegfrekvens, gånghastighet, steglängd, dubbelsteglängd samt
dubbel stödfas
Statistisk analys
Tvåvägs ANOVA (SPSS Version 16.0) användes för att analysera
skillnad mellan
• höger och vänster ben
• gång barfota och med ortos
Signifikansnivå p≤ 0.05
Resultat:
Signifikant skillnad i höftledens rörelseomfång p=0.026
Barfota 43.88° (±10.44)
Med ortos 45.14° (±8.34)
Ökningen dock ej klinisk relevant
Signifikant skillnad i dubbel stödfas p=0.021
Barfota 0.192 (±0.047) sek
Med ortos 0.188 (±0.036) sek
Ej klinisk relevant skillnad
Förbättringar kunde dock ses på individnivå vid
gång med ortos vid jämförelse med gång barfota
– utan ortos
-- med ortos
– utan ortos
-- med ortos
Förbättringar med ortos:
• stegfrekvens minskade hos alla deltagare
• steglängd och dubbelsteglängd ökade hos alla deltagare
Gånghastighet
• ökade hos tre deltagare
• oförändrad hos en deltagare
• minskade hos två deltagare
Begränsningar
• få deltagare
• ortosens konstruktion tas ej med
• heterogen grupp
• gånganalys som instrument ej tillräckligt känslig
• laboratoriemiljö med kort gångsträcka
• behövs kompletterande instrument
Konklusion
Grupp
Små skillnader kunde ses i gångmönster, dock ej av klinisk relevans
Individ
Kontroll av knä översträckning i stödfas
Förbättrad knä extension i stödfas
Förbättrad stegavveckling
Alla deltagare var funktionella gångare i vardagen
Alla utom en deltagare använde sina ortoser under hela dagen
Andra kompletterande instrument som mäter ortosens nytta
Ortosers olika uppgifter
•Stabilisera leder
•Begränsa ledrörelse
•Förbättra funktion
•Förenkla kontrollen över kroppens leder
•Utöva viss töjning på muskler
•Förebygga utveckling av ledkontrakturer
till en viss del korrigera felställningar
•Skydda instabila leder
Bartonek och Eriksson 2005
Tack