Carina Sjöholm, Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003)
•material: frågelistor handböcker, rådgivningslitteratur, tidskrifter (både bransch- och populärpress),utredningar
•under 1950-talet ca 2500 biografer
80 miljoner biobesök (1956) – 40 miljoner (1963), televisionens intåg
•kompetens/media literacy – hur gå på bio, hur se på film, hur överhuvudtaget leva i en ny, modern tid
•formerandet av en kollektiv (ungdoms)identitet/individuell identitet
hur film/bio påverkade det sociala livet – inte i första hand hur budskap i filmen påverkade mottagaren
hur en kommunikationsteknologi strukturerar tid och rum
•spelet med flera identiteter, mer eller mindre medvetet jagskapande, uppbrottet från och uppfattningenatt man inte hade någon tradition att luta sig mot inför den nya framtiden
•biobesöket var delaktigt i åtminstone två moderniseringsprocesser:
1. den som symboliserades av att man uppsökte ett nytt massmedium och i samband med det anslöt sigtill en ”modern” ny livsstil
2. den som illustrerades, förnekades eller bejakades av den fiktion som utgjorde föremål biobesöket, dvsfilmen
•vänder upp och ned på begreppen privat och offentlig
privat umgänge/gemenskap, privat ingång till konsumtionskulturen
kvinnors tillträde till en offentlighet som de tidigare inte varit en del av
”inklusiv” kultur – tillät blandning mellan kön, klasser och folk på ett nytt sätt
•filmhistoria kan inte skrivas utan socialhistoria – men även det omvända är sant
•Multimedialt: filmprogrambladen; böcker/följetonger i tidskrifternabaserade på filmerna; bok blir film blir ny upplaga av boken med bilderfrån filmen; skildringar av filmvärlden i fiktionsform, en egen litterär genre;klippdockor; filmstjärnelexikon; idolbilder, med eller utan autografer;”filmisar”, m.m.
•Interaktivt: filmblad/tidningar i korrespondens med läsarna – frågespalter,insändarspalter, pristävlingar, korrespondensklubbar, autograftjänst;läsarbrev med foton (för dem som närde drömmar om att komma in vidfilmen), m.m.
•Socialt påverkande: klädmönster med ”filmmode”-kläder; rådgivning öht itidskrifterna; engelskkunskaper; rum för experimenterande (klädstil,poser, beteende); rum för social kontroll; formandet av nya kollektiv –unga människor kommer samman och gör saker tillsammans; urholkandetav föräldraauktoriteten; känsloträning – i alla fall att uttrycka känslor;imitation och initiation; stadsrummets användande/utseende;kroppsmedvetenheten; kroppsfixeringen, skönhetstipsen; erotiseringen;bion som arena för (att etablera) intima relationer; filmnördarna;cyklandet (jfr Ekström), etc
•”upplevelseindustri”
viktig typ av forskning –
balanserar ohistorisk och alltförteknikorienterad förståelse av vår tids”sociala medier”
påminner oss om vidden av de socialaförskjutningar som följt i spåren avbetydligt äldre kommunikations-teknologier.
•Försök göra jämförelser med ditt eget biogående– hur skiljer det sig? Finns å andra sidan elementsom är ”50-talsmässiga”, och i så fall varför då(inbyggda i själva kommunikationsteknologin,kulturellt styrda, etc)?
•Ett centralt tema är hur bion bidrog tillformerandet av en kollektiv ungdomsidentitet.Om nu bion förlorade denna funktion, vad kanman tänka sig för andra och senare medialtdrivna motsvarigheter?
•Biogåendet, menar Sjöholm, utgjorde ett rum förexperimenterande men också för social kontroll.Förklara! Och försök dra paralleller med vår tidssociala medier!
Att fundera över inför 18 april (då du läserLull)
Lulls artikel handlar om användning av enmedieform som resurs för att uppnå socialamål. Ge exempel på andra användningar ochsociala mål! Försök även tillämpa kategoriernastrukturella (structural) respektive relationella(relational) användningar. Tag gärna dig självsom exempel.
Artikeln publicerade 1980. Tror du enmotsvarande undersökning idag skulle kommatill andra resultat? I så fall: vilka och varför då?