grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      1
Bild- och dosoptimeringav direktdigitaladetektorer i praktiken
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      2
Arbetssätt och metoder
Erfarenheter och fallgropar
Praktiska exempel
Nyinstallerad utrustning av nyttfabrikat
Barnbäcken
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      3
Historik och Utveckling
growing-flower
Från film till bildplattor:
Bildplattegrupp startades 1996, då första bildplatte-systemet installerades.
Från bildplattor till direktdigital detektor (DiDi):
2004 installerades de första DiDi-systemen (Philips).
2007 alla konventionella röntgenlab i Eskilstunadirektdigitala (samma fabrikat).
Ny typ av direktdigitalt genomlysningsystem
2009 installerades skelett/genomlysningslab AXIOMLuminos drf (Siemens)
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      4
Bevaka i samband medupphandling
Utrustningensbildoptimeringsmöjligheter
Köp bildoptimeringsutbildning avleverantören
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      5
Bildprocessgruppen
Röntgensjuksköterska
Radiolog
Ingenjör
Sjukhusfysiker
Meeting
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      6
Inför ett optimeringsprojekt
Se över metodboken
Standardisera bildtagningen!
reducera antalet bilder?
Finns särskilda problemprojektioner?
Läs på om det nya systemet
­Bilddetektion
­Bildprocessning
Dokumentera före-situationen
­Exponeringsparametrar, geometri
­Ta referensbilder av anatomiska fantom ochbildkvalitetsfantom samt mät stråldoser
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      7
Fantommätning
Brusmätning, Stråldosmätning
Förändring av exponeringsparametrar?
Utvärdering med radiolog
Philips DigitalDiagnost
SiemensLuminos
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      8
Kliniskajämförelsebilder
Bilder med patologi,patienter>50 år tillfrågas,dokumentation i RIS.Projektionerna ska vara lika.
Bilder tagna med ny teknikjämförs med gammal”standard”.
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      9
Bildprocessen…
Läkare vill ”känna igen sig” på bilderna…
Omprocessning av bilderna på flera sättoch radiologen får ”blindtest”
Lägg ner tid – det lönar sig!
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      10
Implementering
Överföring av nyaexponeringsinställningar tillövriga liknande lab – se till attalla ändringar blir lika.
Ny standarddosmätning
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      11
Uppföljning säkerställerkvaliteten
Tulip_single
Kommunikation medradiologer, feedback avseendebildkvalitet ochundersökningarnas kvalitet
Kontroll av exponeringsindexoch stråldoser med hjälp avstatistik från PACS
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      12
PPS-utbildning(Patologi-Projektion-Strålskydd)
Arbetsteknikutbildning
Kontinuerlig utbildning säkerställeroptimeringsarbetets effekt
chain%201
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      13
Teknikermöten(kvalitetsmöten med kliniken)
Varannan månad går vi igenom:
Driftsproblem
Underhåll på utrustningen
Utbildningsbehov
Strålskyddsfrågor
meeting
RaLF
Kvalitetsansvrtgssk
Med.Ing
RIS/PACSsystemförv
Sjh.fysiker
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      14
DSC00472%20Haga%20GBG%20%20-%20Becky
Erfarenheter och fallgropar
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      15
SiemensLuminos
SiemensLuminos
”Golden Standard”
-inte alltid bra att ha!
-Om man har kravet att motsvarandebilder på olika utrustningar (av olikafabrikat) måste ha sammabildåtergivning, kan det bli stora problem.
-Det kan vara så att det inte går att få tilldet hur man än processar om bilden…
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      16
Bildprocessen…
Bildprocessen sätts efter enstandardiseradbildtagning, rättcentrerad och välinbländad!
Om vi slarvar medinbländningen ochcentreringen kommerhistogrammet få felutseende ochbildprocessningen kanmisslyckas
Extra viktigt att centreraoch blända in korrekt närman har direktdigitalutrustning!
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      17
Både bildkvaliteten och stråldosen tillpatienten påverkas om vi centrerar ochbländar in på fel sätt
Ett klassiskt exempel är när man tarmed för mycket bröst och mage på enlungsida…
Då kan bilden felprocessas, lungparenkymet blir som engrå massa och ganska strukturlös
Om (kvinno-)bröst finns med i bilden (=blir utsatt förprimärstrålning) då kan stråldosen till bröstkörtlarna blii klass med en mammografi…  - helt i onödan, för ingenvill se dem när man diagnosticerar lungan!
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      18
Ser bilden inte ut som duförväntade dig?
Kolla mAs och exponeringsindex.
Vad var det som gick snett?
Går det att förebygga?
bilden behöver inte nödvändigtvis tasom
berätta om samma sak händer fleragånger, det kanske finns en förklaringoch åtgärd...
suspicious2
Reagera!Reflektera!
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      19
Praktiskt exempel 1 Optimering på Luminoslabetstart feb 2009 (pågår än…)
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      20
AXIOM Luminos drf
Första Luminos installerades i feb 2009 iKatrineholm och nästa i maj i Eskilstuna.
CsI-detektor, 148µm pixelstrl, 2840 x 2880 matris
Kombination gml och skelett-us
Smidigt, lätthanterligt och intuitivt system idet dagliga arbetet, bra arbetsflöde
Låga stråldoser
Kort gml innan exponering → bra möjl tillkontroll över bildtagning och till total dossänkn/us
Careposition
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      21
Hur beror bildens gråskalapå stråldosen tilldetektorn?
Med olika bildprocessmjukvarafår vi olika gråskala i bildenberoende på detektordosen
Philips Digital Diagnost:samma gråskala i bildenoavsett mAs
Luminos:ökad totalsvärtning medökad mAs.
mAs
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      22
Och exponeringsindex beräknas olika
Önskad detektordos för”400-speed”
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      23
Optimeringen
Vi har främst arbetat medbildprocessparametrarna:
Med och utan Diamond View
LUT
Amplification
Edge Gain och Edge Kernel
Fönstringen
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      24
Många skelettundersökningarblev fort klara
Bäcken var vi nöjda med som de var!
Ländryggar och bröstryggar
Det räckte med att vidga fönsterbredden.
Knän och Protesknän
blev bra med flackare LUT-kurva ochmindre kantförstärkning
Diamond View fungerar bra på allt störreskelett
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      25
Urografier
Kändes generellt ”flacka och artificiella”
Brantare LUT
Minskad Ampl
Vi startade med att lägga på DiamondView (DV) (även om Siemensdefaultprocess var utan DV på urografier)men vi blev motbevisade – urografiernablev faktiskt bättre när vi tog bort DV. -med DV fick vi se mycket ben och luft!
doserna på DiDi och Luminos ligger  nu isamma nivå trots Ampl 1,4 istället för 2.
C:a 2 mSv/us
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      26
Fluoro - hypofarynx
Ökade direkt framerate från 7,5 b/s till 15 b/ssom behövs för den snabba sväljningsakten
Problem med brusiga bilder och eftersläp(trippelkonturer)
Ökade dosraten 12% och minskad k-faktor(högre k-faktor – mer överlagring)
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      27
Fluoro på barn
”Paediatrics”
relativt hög kV (c:a 73-77)
hög filtrering (0,3 mm Cu)
brusiga bilder
med dålig stuns
”Litho”
lägre kV (c:a 63-66)
 0,2 mm Cu
bra bilder
låga doser
Mer än dubbla
Paediatrics-dosen
C:a10-20%
högre dos än
Paediatrics
”Litho”
lägre kV (c:a 63-66)
 0,3 mm Cu
bra bilder
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      28
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      29
Praktiskt exempel 2Optimering av barnbäcken -våren 2009
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      30
Barnbäcken
Innan optimering
Barn kördes på samma program som vuxna:AEC, 77 kV och raster.
När gonadskydd användes kunde AEC-dominanten råkatäckas  överexponering och för hög patientstråldos
Allmän rekommendation var därför:
använd ej gonadskydd på små barn p.g.a. stor riskför omtag
Typiska värden:
Barn upp till 10 kg: c:a 1,6 mAs och  2,6 µSv
Barn 10-20 kg: c:a 3 mAs och 4 µSv
Barn 20-30 kg: c:a 7 mAs och 7 µSv
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      31
Önskemål om gonadskydd
Barnbäckenprogram skapades
kV sänktes
automatiken slopades och fria tider enligtviktklassning infördes på små barn upp till 30kg.
Vi ville åstadkomma en dossänkning - sårastret togs bort på de allra minsta barnen(många röster i landet talade för att raster intebehövs på barn under 20kg)
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      32
Trots perfekt centrering ochinbländnig kunde bilderna ibland fådålig bildkvalitet
Bilderna kunde upplevas brusiga och grå…
För att få bättre återgivning avskelettstrukturen sänktes kV ytterligarepå de allra minsta barnen.
För att komma runt problemet medbrusiga bilder ökade vi mAs:en.
Men utan raster blev bildkvaliteten aldriglika bra som tidigare…
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      33
Så rastret lades in igen:
först på barn 10-20kg
sedan även på de allra minsta barnen 0-10 kg
 – ökad mAs med 25% för kompensation  förrasterabsorption.
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      34
Översikt
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      35
Slutlig Exponeringstabell
Bäcken
Gonad-skydd
raster
kV
AEC/mAs
Typiskapat.doser
Barn 0-10kg
Nej
Ja
70
2,5 mAs
µSv
Barn 10-20kg
Ja
Ja
73
2,5 mAs
2,5 µSv
Barn 20-30kg
Ja
Ja
73
4 mAs
µSv
Barn över 30 kg
Ja
Ja
77
AEC
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      36
Slutresultat
Bibehållen bildkvalitet
Sänkta stråldoser, trots raster
Gonadskydd - nu på säkrare sätt
grafiskt_element_t_powerpoint
landstinget_logo
Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker
Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska
2009-11-24                                      37
Tackför oss!