KONFLIKT-HANTERING
Relations-konflikter
System -
konflikter
Individuella
konflikter
Kriser
Sammandrabbningar
Smågroll
Vinna - Vinna -Förlora Vinna
(Ingela Thylefors)
Konfliktstrategier inom olika verksamheter
Rätts-PolisYrkes-SocialHälso Familje-väsendeinsp.Tjänstvård rådg.
Tillfredställa egna behov
Tillfredställa andras behov
Jag vinner hälften,
Du vinner hälften
Jag vinner,
Du förlorar
Jag vinner,
Du vinner
Jag förlorar,
Du vinner
Jag förlorar,
Du förlorar
Vad krävs av individen för att hantera en konfliktutifrån ett “vinna -vinna perspektiv”
Inse att alla inte är som jag själv
Att ha tillgång till sina känslor (och kunna förståbåde egnas och andras känslor). Ta andrasperspektiv
Kunna förstå kroppsspråk
Att tala så andra förstår
Att lyssna så jag förstår andra
Att kunna skilja på person och problem
Stark och positiv självbild
Det är ok att inte alla andra tänkersom jag. Jag har inte alltid rätt!!Eller alltid fel!!
Att lära sig att uttrycka
sin aggressivitet,
konstruktivt, mot rätt person,
vid rätt tillfälle
och med adekvat styrka
SKILJEDOM
Konflikt avgörs av tredje person. Viktigt attsnabbt få den avklarad.
Efteråt:
Förlorarna:Skiljedomaren inkompetentoch partisk
Gruppledarens statusförsvagas
VinnarnaSkiljedomaren mycketkunnig och kompetent
Gruppledarens statusförbättras
Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighetoch misstro skapas. Även minskad kommunikation.
FörlorareGruppen fortsätter att kämpainbördes
Splittring
Spänning
Gruppen letar syndabock
Dålig självkänsla
Aggressionsnivån höjs
VinnareSamhörighet
Ledaren blir hjälte
Spänningsutlösning
Isolerar sig i självbelåtenhet
Användande av domare innebär också attmin egen status/trovärdighet minskar
SOPA UNDER MATTAN
- Illojalt att ta upp motsättningar öppet
- Överslätande/man låtsas att de inte finns
Konsekvenser:Uppdämdaaggressioner
Ilska
Avundsjuka
Skvaller
Allmänt missnöje
MAKTSTRID
Vinna - förlora strid
- Sammanhållningen inom grupperna ökar
- Mindre eftertanke - mer handling
- Kritik inom gruppen upphör
- Medlemmarnas beteende likriktas
- Man ser bara den egna grupppens bästa och denandra gruppen sämsta
- Ökad auktoritär ledning och kontroll
KONFRONTATION/SAMARBETE
Vinna - vinna (gemensamt bekymmer)
- Analysera orsaker/bearbeta
- De inblandade får möjlighet att sätta sig in ihur den andre upplever situationen
- Öppen kommunikation
- Inlärning till nästa gång
MEDLING (RCCP)
Tredje neutral part underlättarkommunikationen mellan de konfliktandeparterna. Inte lämpligt då det gällertillrättavisning där den vuxne sätter stopp föroönskat beteende. Svår vid bristande mognad.
Möjliggör:
Att identifiera och uttrycka känslor och behov
Att ta del av den andres känslor och behov
Att skapa möjligheter
Att komma överens om framtidsvägar
Att utvärdera utvecklingen framöver
Är inte:
Att ta reda på vems felet är
Att skuldbelägga
Att avgöra vad som borde gjorts tidigare
RCCP Resolving Conflict Creatively program
Medling kräver mognad
För de mindre barnen mer träning kringuttryckande av känslor och skapa fleraperspektiv
Akvarium
1. Välj ett problem eller en konflikt.
2. Utse ngn till problemets “ägare”
3. Intervju i akvariet. Alla andra sitter utanföroch kan inte kommuicera med de som befiner sigi akvariet. Intervjun ska skapa en beskriving avsituationen. Inga varför-frågor, ingalösningsförslag, inga utvärderingar
4. Fri diskussion. Nu är “problemägaren” och“intervjuaren” helt tysta och lyssnar när övrigadiskuterar hur man kan göra med problemet.Syftet är att försöka undvika försvar genom attman bara lyssnar.
5. Eftertanke. Problemägare och intervjuarekommer åter till tals för att ge synpunkter på detman hört.
Förhandling
Kräver mindre mognad:
Och starkare vuxenledning
Samtal:1. Analys
2. Informations ochperspektivbyte
3. Förhandling
4. Ev lösning (seger för enaparten, kompromiss, vinna -vinna lösningar, ingenöverenskommelse nås)
Svårigheter i konflikthantering:
Tiden
Mängden konflikter
Okända barn/tonåringar
För många inblandade
Gammal varböld
Bristande mognad hos inblandade
Problemlösande samtals-strategi:
Time out!!!!!
Att skapa icke-dömandeatmosfär
Tydliggör att samtalet intehandlar om att leta rätt och fel
Att inte ta över problemetutan hjälpa de inblandade atthitta sin egen lösning.
Förtroendekapital; målmed samtalet, hopp omförsoning
Struktur i samtalet, måsteledas
Samtalsledare med empatioch distans
Omformuleringar
En fråga i taget
Aktivt lyssnande, Använd öppnafrågor
Använd processfrågor
Undvik varför-frågorna
En fråga i taget
Sociala berättelser
Egen vinning
Framgångsfrågor; Finns detnågon gång då ni inte bråkar. Vadskiljer de gångerna från de där detblir bråk
Om-frågor; Om du hade gjortså här istället; vad hade hänt då?
Undvik trianguleringar
Skapa MGN
Mirakelfråga: Om det vore såbra som möjligt; hur skulle detvara då???
1. Överenskommelse om medling
Gör en överenskommelse att parterna vill försökalösa problemet. Gå igenom spelregler t.ex. inteanvända glåpord eller nedsättande beteende motvarandra, låta var och prata färdigt, vara ärliga,låta det som pratas om i samtalet stanna i rummet.
2. Parternas berättelser. Vad hände? Vad kännerdu?
3. Söka lösningar. (brainstorm) Vad vill du skahända?
4. Vad är möjligt att göra? Hjälpa parterna atthitta en lösning som är godtagbar för samtliga.Alla förslag i fas tre är förmodligen inte acceptablaför alla.
5. Bestäm tid och plats för uppföljning!
Hantera försvar utan att gå ikrig.
Låt barnet/tonåringen beskrivakonflikten ur den andres perspektiv(byta roller)
Rollspel, ev med foruminriktning
Spelregler: allas versioner hörs.Var och en har rätt till sinupplevelse (inte att göra vad somhelst), respektera känslan, att fågottgöra (göra förlåt - inte prataförlåt)
Delmål
JAG-BUDSKAPBeskriva mina egnakänslor. Lägger tyngdpunktenpå vad som hände. Intefördömande av den andre
DU-BUDSKAPAnsvaret för både händelser ochmina egna känslor läggs på denandre personen. Förvärras dådet också innehåller fördömandeoch moraliserande.
Leder till sänkningar
Ex: “Du gör mig galen!!”“Du gör mig arg då du intekommer i tid”
Du budskap skapar mer försvar och låsningar.
UNDVIK DUBBLA BUDSKAP
Förebyggande arbete för att minska konflikter:
Utveckling av självkännedom/positiv självbild
Förmåga till empati
Förmåga till eget ansvarstagande
Konstruktiv kommunikation
Förmåga att uppskjuta behovstillfredställelse
Förebyggande strategier för gruppen
Skapa gott gruppklimat
Trygghet
Acceptans för olikheter
Normsystem
Rollstrukturen
Kommunikationssystem som fungerar(hur säger jag svåra saker, feed-back)
Övningar för att stärka gruppen:Individerna blir tydligare försig själv.Bli medveten om egnavärderingarKänna igen sina känslorUppleva hur de skiljer sig frånandraAtt kunna se synpunkter frånolika håll
Språk för att sätta ord påupplevelser och erfarenheter. (Inreresonerande = öka självkontrollen).Förstå sina egna känslor för att förståandras.
Träna genom att hjälpabarnet sätta ord på sinakänslor. Inte bara arg – glad.
Träna perspektiv:
Utifrån böcker, bilder, filmer,tidningar i vardagslivet:
- Hur tror du han känner sig?
- Vad tror du hon tänker?
- Hur skulle du tänka??
- Har du varit med om någotliknande?
- Hur ser man att någon ärledsen/arg/besviken???
- Hur ser jag utnär………????
Träning i tänkandet!!!
Se andra perspektiv.
• Tydliggöra signalsystem/ träna barnetförstå signalsystem:
• Kommunikationsträing:T.ex. träna i konkreta situationerpå giraffspråk och vargspråk
Giraff och vargspråk
Rosenberg
Giraff; ungefär som jag budskap, inteskuldbelägga, överblick, stort hjärta,beskriva utan att värdera, Beskriverhur jag känner det, Önskemål intekrav
Varg gå till anfall,
Träna positiv självbild. Måsteupp.
Inte bara genom orden.
Ge ansvarsuppgifter som fårbarnet att växa.
Självbilden absolut nödvändig.
”Man måste älska sig själv föratt älska andra”Nödvändigt förempati och impulskontroll
Kommunikation som stänger:Kommunikation som stänger:
DirektivDirektiv
Förmana, HotaFörmana, Hota
TillrättavisaTillrättavisa
Ge färdigalösningarGe färdigalösningar
DömaDöma
Sluta upp att skrika!Sluta upp att skrika!
Sluta skrika annars ..Sluta skrika annars ..
Avbryt aldrig enperson som ….Avbryt aldrig enperson som ….
Du borde verkligenveta bättreDu borde verkligenveta bättre
Gör så här istället...Gör så här istället...
FörlöjligaFörlöjliga
TjataTjata
Du beter dig som enbortskämdbarnungeDu beter dig som enbortskämdbarnunge
Du vill bara hauppmärksamhetDu vill bara hauppmärksamhet
Jag har ju sagt tiller hur mångagånger som helstJag har ju sagt tiller hur mångagånger som helst
Det är inte fint attavbryta någonDet är inte fint attavbryta någon
Du slutar genastmed det där!!!Du slutar genastmed det där!!!
TolkaTolka
VärderandeundervisningVärderandeundervisning
Du-budskapDu-budskap
Underlättar!!!!Underlättar!!!!
Beskrivning/bedömningBeskrivning/bedömning
Öppen kritik lättare att ta än doldkritik = tydlighet i kommunikationenÖppen kritik lättare att ta än doldkritik = tydlighet i kommunikationen
Omformulera så mottagaren kan taemotOmformulera så mottagaren kan taemot
Jag-budskap i stället för du-budskapJag-budskap i stället för du-budskap
Om möjligt time-out och samtal kringdet inträffade utan publikOm möjligt time-out och samtal kringdet inträffade utan publik
Undvik sänkningarnaUndvik sänkningarna
Tydlig gränsTydlig gräns
Ge eleven möjlighet att ta sig ut urhistorien med ansiktet i behållGe eleven möjlighet att ta sig ut urhistorien med ansiktet i behåll
Tänk att du aldrigkan hålla tyst!!Tänk att du aldrigkan hålla tyst!!
Tiita på dinaklasskamrater ; dearbetar och ärtystaTiita på dinaklasskamrater ; dearbetar och ärtysta
Va inte alltid såhimla störandeVa inte alltid såhimla störande
Nu har du struntati hemläxan igen.Varför kan dualdrig göra denNu har du struntati hemläxan igen.Varför kan dualdrig göra den
Jag märker att duinte är tyst. Finnsdet ngt du kangöra för att intestöra.Jag märker att duinte är tyst. Finnsdet ngt du kangöra för att intestöra.
Jag ser att du intearbetar. Vad ärproblemet?Jag ser att du intearbetar. Vad ärproblemet?
Du har inte gjortditt hemarbete.Vad har hindratdig?Du har inte gjortditt hemarbete.Vad har hindratdig?
Bedömning/beskrivningBedömning/beskrivning
Beskrivande tillrättavisningarskapar större möjlighet att förståpositiva och negativakonsekvenser av ett handlande +risken för sänkning/tappatansikte inför andra är mindreBeskrivande tillrättavisningarskapar större möjlighet att förståpositiva och negativakonsekvenser av ett handlande +risken för sänkning/tappatansikte inför andra är mindre
Dåligakommunikationsmönster
1. Indirekta budskap
2. Dubbla budskap
3. Diskvalificering
4. Språkliga/Icke språkliga signalerstämmer inte överens
?????
Att arbeta med värderingar förgott gruppklimat och träning ikonflikthantering:
Fyra-hörn metoden:
Ge gruppen fyra valmöjligheterutifrån en given situation ellerfrågeställning. Samtal/diskussionutifrån de olika valen.Ex. Vad skulle du göra om enelev blev mobbad i klassen?1. Prata med mobbaren2. Försvara den mobbade3. Prata med läraren4. Öppet hörnEx Hur avskyr du att blibehandlad? m.m.
Linjen:
Kan varieras i det oändliga.
Ställ upp hela gruppen längs enaväggen i rummet. Markera på denmotsatta väggen tre alternativaställningstagande t.ex.
JaVet ejNej
Ett sätt att få fram ställningstagandesnabbt för att sedan diskutera medgruppen. Också ett sätt att bygganormsystem.
Heta stolen:
Be deltagarna sätta sig i en ring(utan bord i mitten). Alla deltagareska ha varsin stol. En extra tom stolfinns med i ringen. Ledaren sitterhela tiden kvar på sin plats i ringen.
Ledaren läser upp påståenden somdeltagarna får värdera. De somhåller med flyttar sig till en tomplats. De som inte håller med ellerär tveksamma sitter kvar på sinplats.
Kan också göras tvärtom.
Fördel: Man måste fysiskt visa sinståndpunkt. Lättare än attverbalisera!!!!!!!!
Rollspel:
Deltagarna får olika roller t.ex. i enkonfliktsituation som de spelar upp.
För in en ny dimension. Lättare att taandras perspektiv när man försatts idennes situation.
Enklare variant: Två och två medryggen mot varandra. Kan gälla ettsamtal.
Forumspel mer avancerad variantmed frysning och omtagningar.
Dilemmaövningar
Berättelser med olika bottnar ochsom försätter deltagarna iproblemlösning. Deltagarnas uppgiftblir att ta ställning till olika agerandeoch handlingar för att etiskt granskadetta.
Kan ta sin ursprung även i verkligahändelser men är ofta merprovocerande. Ofta bättre att drasådana paralleller i samtalet efteråt.
Brainstorm:
Ledaren ställer en fråga ochgruppen får associera fritt. Allaförslag skrivs upp påblädderblock/tavla.
Ingen får kommentera de andrasförslag förrän allt är uppskrivet.
Spelregler:
Kreativt (alla idéer välkomna)
Aktivt (stanna inte upp ochdiskutera förrän efteråt)
Tempo (ska gå rätt fort utan förmycket tankearbete)
Tokigt är ok
Efteråt samtal om alla förslagen
Listningsövning:
Snabb listning av aktuella ord tillbearbetning. T.ex egenskaper,rädslor, frustrationer, positivt,negativt.
Reduktionsövning:
Ofta efter en brainstorm ellerlistning.
Vad bör inte vara med på listan(t.ex. vad kan vi göra för att alla skakänna sig trygga i skolan? Förslagsom i den efterföljande diskussionvisar sig mindre bra tas bort)
Rangordning:
Vilket ska vi börja med. Plopparkan användas som underlag
Lappmetoden:
1. Formulera problemet. T.ex.Eleverna ger varandra öknamn ochblir ledsna för det. Vad finns det förhinder att göra ngt åt detta?
2. Eleverna arbetar två och två.Skriver ner så många hinder de kankomma på på Post-it-lappar.
3. Sätt upp Post-it-lapparna välsynligt för alla
4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla,Grupptryck, Vana, Övrigt
5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta.Vad kan var och en göra? Vad kanpersonalen göra? Vad börjar vi med?
Tvärtomövningar:
Hur kan vi skapa mer mobbning i denhär klassen? Hur kan vi göraklassrummet till en otrygg plats attvara på?
- Brainstorm
- Sortera och prioritera de tre fyramest tänkbara sakerna.
- Vänd på dem igen! Hur ska varje”hemsk” sak förvandlas till ngt sominte ska hända.
- Konkretisera;
Vem gör vad, hur och när?
Vad gör vi individuellt?
Vad gör vi gemensamt?
Värderingsövning:
Genom att ta ställning till fiktivasituationer får deltagarna bryta sinavärderingar gentemot andra deltagaresvärderingar. Ställer grundvärderingarpå sin spets som vi inte alltid ärmedvetna om.
Konsekvensmetoden
Ett sätt att hantera destruktivastrategier. T.ex. ”Vi tycker det bara ärroligt med öknamn, eller att retas”
Arbeta två och två. Lista allakonsekvenser det innebär att retningoch öknamn är ok. Redovisa parvis. Ettsätt att skapa grupptryck. Låta demognare komma fram.
Levande statyer:
Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex.mobbning i smågrupper, altdramatisera
Simulationsövningar:
Detta händer. Beskriv målande ensituation. Vad gör du?? Samtal kringolika reaktioner, känslor, strategier,beteenden.
Video/filmer
Dagstidningar/Böcker
Hur hanteraskonflikter hos oss idag?
Vilka känns positiva?
Vilka upplevsnegativa?
Inventering
Konflikter mot bakgrund av olikaorganisationskulturer:
Intresse för
människorna
i organisationen
Intresse för arbetsuppgifterna
Rel
- Kompromisser
- Ta hänsyn till varandra
- Överordnare = medlare
- Konfrontationer undvikes. Kan leda tillobalans och irritation
Uppgifter
Uppgift
Rel
- Konflikter bagatelliseras och dämpas
- Gott förhållande mellan människorprioriteras: samförståndsanda
- Kritik undvikes
- Skvaller och kvirr en säkerhetsventil
Uppgifter
Uppgift
Rel
- Strävan att undvika konflikter ochkonfrontationer
- Problem undvikes
- Undvik situationer som väcker oro
- Passiviteten som en kontrollfunktion
- Leva med svårigheterna, snarare än attgöra någonting åt dem
Uppgifter
Uppgift
Rel
- Stor risk för konflikter
- Rivalitet och intressekonflikter
- Personliga motsättningar
- Rätt och fel
- Domare
- Vinnare - förlorare
- Konflikter undertrycks genom regler ochbestraffningar
Uppgifter
Uppgift
Rel
- Konflikter och oenighet en naturlig delav vardagen
- Olikheter en tillgång
- Konflikthantering sker genomkonfrontation, utan utomstående domare
- Öppen kommunikation
Uppgifter
Uppgift
Tre alternativakonflikthanteringsstilar
Anfallande
Undvikande
Problemlösande
Konfliktstilar
Enskild uppgift
Instruktion
Formuläret är avsett att ge dig en grovbedömning av ditt sätt att hanterakonflikter.På följande sidor finns ettantal meningar som beskriver möjligabeteenden i konfliktsituationer. Gåigenom samtliga och markera A eller B ivarje meningspar.Välj det alternativ somdu tycker bäst stämmer in på hur duoftast beter dig. Även om du tycker detär svårt att välja mellan A och B,eftersom de ligger nära varandra, försökändå välja det alternativ du tyckerstämmer bäst in på ditt sätt att handla.
Konflikthanteringsstilar
Tomas Kilman
5 olika stilar att hantera konflikter.Ingen av dem är ”den enda rätta”
5 Undvikande
5 Anpassning
5 Kompromiss
5 Konkurrens
5 Problemlösning
Undvikande:
L Inblandade i konflikten undvikervarandra eller håller tillbaka sinakänslor och uppfattningar.
T.ex genom att skjuta upp ochtackla konflikten vid ett senaretillfälle eller att helt enkelt dra sigtillbaka från en hotande situation
Anpassning:
LAnpassning är motsatsen tillkonkurrens d.v.s. att vara med-görlig. Man suddar ut olikheter iuppfattningar som finns medanman betonar gemensammaintressen.
LOlikheterna erkänns inte öppet.Vid anpassning förnekar den enaparten sina behov för att tillgodoseden andra partens. Det finns ettdrag av självuppoffring i detta sätt.Anpassning kan ta formen avosjälvisk generositet, att ge efterför andras synpunkter eller attuppfylla andras behov när manegentligen skulle föredra att integöra det.
Kompromiss:
L Försöka finna en lämplig,ömsesidig acceptabel lösning somdelvis kan tillfredställa båda parter.
L Varje part måste ge uppnågonting samtidigt som den fårnågra mål eller behov tillfredställda.Ingen ”förlorar”, ingen ”vinner”.
L Kompromiss betyder att mötas påhalva vägen, att låta eftergift kvittasmot eftergift eller attsnabbt söka gemensamståndpunkt.
Konkurrens:
M Konkurrens innebär att man ärpådrivande d.v.s. Man driver sin egenlinje på den andres bekostnad. Dettaär ett maktorienterat sätt där mananvänder de medel man ansernödvändiga för att vinna sin sak.
M Man använder sin förmåga attargumentera, sin rang eller ställning,man håller inne favörer
M Vid lösningar som innebärmaktkamp framstår denena parten som klar”vinnare” och den andresom klar ”förlorare”
Problemlösande:
L Att lösa problem är ett ”vinna-vinna” sätt vid konflikthantering.
L Ett försök att arbetatillsammans med en annan part såatt man hittar en lösning somtillfredställer båda.
L Båda tar lika ansvar för attidentifiera de underliggandebehoven för båda parter och attfinna alternativ som tillfredställerdessa.
L Att lösa problem kan tasig uttryck i att mandrar fram oenigheter för att lärasig något av de andras ståndpunkt
Olika konflikter kan krävaolika konflikthanteringsstilar
När ”Undvikande” behövs:
När ett problem är mindre viktigteller när ännu viktigare problempockar på uppmärksamhet.
För att låta människor lugna nersig, dämpa spänningen, ge perspektivpå problemen.
När jag behöver mer informationför att hantera konflikten.
När andra är mer lämpade atthantera konflikten.
När ”Anpassning” behövs:
När du inser att du har fel. För attvisa att du är mottaglig för argument.
När det är viktigare att skapatrivsam stämning och undvikasplittring.
När frågorna är viktigare för denandre parten än för dig själv. För attbehålla bra samarbetsrelation.
När fortsatt konkurrerande bara ärtill skada för dig själv.
När ”Kompromiss” behövs:
När två lika starka parter anser sigha lika viktiga mål.
Att få till stånd en användbarlösning under tidspress.
När problemlösnings-strategimisslyckas.
När det är bättre att få en del avdina behov tillfredsställda än inga alls.
När det är möjligt att kompromissautan att några grundläggande värdenförloras
När ”Konkurrens” behövs:
När snabba beslut är avavgörande betydelse t.ex. i ennödsituation.
När betydande problem kräverimpopulära åtgärder t.ex.genomförande av impopulära regler.
För att skydda sig själv mot desom drar nytta av ett beteende somär icke-konkurrerande.
När ”Problemlösning” behövs:
För att hitta en fullständig lösningnär båda parters intressen är förviktiga för att kompromissa om.
För att lära sig att förstå andrassynpunkter. Testa sina egnaantaganden och utbyta erfarenhetermed individer som har andraperspektiv.
Genom att förutsättningslöstdiskutera allas synpunkter får manengagemang för ett enhälligt beslut.
För att bearbeta känslor som kanha stört samarbetet i en grupp
ART
Aggression
Replacement
Training
Aggressivitet
Inlärt beteende
Naturlig, biologisk grunddrift
Lära om
Avreagera, Träna alternativasätt att uttrycka agressivitet
Att lära sig att uttrycka
sin aggressivitet,
konstruktivt, mot rätt person,
vid rätt tillfälle
och med adekvat styrka
Vanligaste ”åtgärden” vidaggressivitet bestraffning.
Hur gör vi i våraförskolor/skolor?
Tre delar i ART:
Färdighetsträning (socialträning)
Ilskekontrollträning
Träning i moralisktresonerande
1. FÄRDIGHETSTRÄNING
(social träning)
1. Modellering; låta barnet se lyckade
exempel på beteenden.
2. Rollspel
3. Återkoppling (hur väl lyckas barnet
matcha förebilderna i sitt rollspel)
4. Överföringsträning (aktiviteter i
vardagslivet för att träna överförandet
av färdigheten i vardagen
50 olika sociala färdigheter kan tränas
i ART-program.
Val av färdigheter utifrånchecklistor: Personal, föräldrar ochbarn fyller i.
Utifrån dessa skattningar väljertränarna ut de färdigheter som ART-träningen ska fokusera på.
Träningssteg för färdighets-träningen:
1. Diskussion kring färdigheten: t.ex.tillgivenhet. Vad är det? Alla barn får varamed och beskriva hur de tänker kring”färdigheten”
2. Tränarna visar färdigheten. Kortdramatisering. ”Modellering”
3. Låt barnen beskriva var, när, med vemde kan använda den färdighet tränarnavisat.
4. Rollspel: Vem deltar denna gång. Väljrollspel utifrån ngn vardagsituation sombarnen plockar fram.
5 Återkoppling och diskussion kringrollspelet.
6. Hemläxa för varje barn (Överföring)
2. ILSKEKONTROLLTRÄNING
Två syften:
Se till så att ilska uppstår mersällan
Ge redskap för att lära sigsjälvkontroll
10 - veckorsprogram därstruljournaler används som ettunderlag
Ilskans S-B-K steg
S = Vad utlöste problemet? Vadledde fram till situationen?
B = Vad gjorde du (din reaktionpå S)
K = Vad blev konsekvenserna fördig och den andra/de andra?
3. MORALTRÄNING
ART bygger på Kohlbergsteorier om moralutveckling hosunga.
Fyra stadier som följer påvarandra:
1. Makt ”Den starke har rätt” :Man ska göra det som storaeller mäktiga människor sägeratt man ska göra.
(mekanisk lydnad, förstår intede orsaker som ligger bakomregler, förstår inteömsesidighet, hot om upptäcktoch konsekvenser styr)
2. Människors handlande ses mersom ett utbyte av tjänster. Om jaghjälper dig ska du hjälpa mig.Svårigheter att förstå ömsesidighet.
3. Ömsesidighet. Intresse även i denandres välmående. ”Gör mot andrasom du vill att de ska göra mot dig”
Relationen är värdefull i sig.
4. Systemtänkande: Tankar omömsesidigt beroende och samarbeteför det gemensammas bästa.Handlandet i en situation styrs inteav fastslagna regler utan en tankeom övergripande principer;människors rättigheter, lika värde
Moralutveckling genomställningstagande och diskussionkring olika tänkta problem-situationer.
Ledaren sammanställer deltagarnasställningstagande. Diskussion därledaren försöker skapa nyaperspektiv.
Ledaren försöker få gruppen attfatta ett konsensusbeslut kring”rätt” sätt att hantera dilemmat.Vid omogna moraliskaställningstagande försöker ledarenfå deltagarna att se negativakonsekvenser av beteendet.
Tankemässig omstrukturering:
Syfte: Att skapa tankemönster somär mer anpassade till verkligheten.
Utagerande barn och ungdomarhar ofta orealistiska eller felaktigatankemönster som leder tilloönskade beteenden.
Utgångspunkt: Barn och ungdomarär utagerande och begår brott föratt de tycker det är befogat i en visssituation.
Tankerapporter (S - T - K)
Tränaren ger en kort situations-beskrivning. Barnet skriver nertankar och känslor denna situationväcker
Barnet behöver hjälp genom samtalatt analysera tankar och känslor ensituation väcker
Situation Tankar Känslor
Skalor används. T.ex. Ilskeskala
Fallbeskrivningar,problemsituationer och moraliskadilemman används också för attskapa nya tankemönster.
Brister:
Ren teknik
Missar förhållningssätt ochrelationens betydelse.
Grunden i barnetskänslomässiga utvecklingsaknas.
Syn på aggressivitet förenkladoch mekanisk
Fördelar:
Strukturerad
Enkel
Tydlig