Etiska värderingar Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola
Etiska värderingar - sex teman
1Min inställning till min samtid
2Människans värde
3Vad är rätt handling – hur tar vi ställning?
4Vad är ett gott och meningsfullt liv?
5Vilka etiska personegenskaper bör vi ha?
6Bemötande
1Min inställning till min samtid
Om våra moraliska reaktioner och våruppfattning om samhället och den tid vilever i.
Våra kärnvärderingar och uppfattningar avsamhällets utveckling och det moderna livet
Vad gör mig moraliskt upprörd? Hoppfull?
Etiska förändringar: Framsteg, förfall, pendelrörelse?
Förändringar i synen på barn, invandrare, personer medfunktionsnedsättning, äldre, kvinnor – män etc?
Värderingsförändringar:
Trygghet & stabilitet!
Frihet & självbestämmande!
Stå ut!
Var lycklig/ha kul! Ställ krav!
Sköt dig!
Utvecklas! Gör karriär! Bli entreprenör!
Ökad uppmärksamhet på etik, t ex frågor om värdegrund
och bemötande.
Frågor för eftertanke och samtal
1Hur tänker och talar jag om den tid och det samhällejag lever i?
2Nämn något som du uppfattar som en klar förbättringvad gäller värderingsförändringar och attityder isamhället. Finner du något som visar på en försämring– vad i så fall?
3Vad sprider jag för stämning omkring mig – livet och påmin arbetsplats?Optimism? Pessimism? Dysterhet? Misstänksamhet? Tillit?Medkänsla? Livsglädje? Entusiasm? …?
2Människans värde
Vilket värde har människan?
Människovärdesprincipen:
Människans värde är …
högt, lika,
obetingat/givet med livet &
överordnat djurens värde.
Ur Regeringsformen (RF 1 kap, 2 §):
Den offentliga makten skall utövas med respekt för
alla människors lika värde och
för den enskilda människans frihet och värdighet.
Ur FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, Art 1:
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
De är utrustade med förnuft och samvete
och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.
Ur LSS 5-7§§
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet ilevnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet ...
Verksamheten skall vara grundad på respekt för denenskildes självbestämmanderätt och integritet. Denenskilde skall i största möjliga utsträckning gesinflytande och medbestämmande över insatser somges. ..
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras godalevnadsvillkor. Insatserna skall … anpassas tillmottagarens individuella behov … och stärker derasförmåga att leva ett självständigt liv (min kursivering).
Människovärdesprincipen innebär inte att allahar exakt lika villkor eller att vi ska känna likastarkt för alla människor. Men i en professionellroll inom välfärdssektorn betyder det att vi skage lika uppmärksamhet, respekt och omsorg åtdem vi har ett ansvar för.Det betyder också att vi ska förhålla oss till våraarbetskamrater med en grundläggande respekt,uppmärksamhet, förväntan och vänlighet.Men det betyder naturligtvis inte att vi ska kännalika starkt för alla.
Fall för diskussion
Okänsliga anhörigaEmil är autistisk, har en grav utvecklingsstörning och ärsynskadad. Han har en bostad med särskild service enligt LSS.Emils mamma (som också är god man för Emil) och hans syskonbor på en annan ort och när de varannan vecka besöker Emil såbor de hos honom. Personalen bedömer att Emil far illa avbesöken av de anhöriga eftersom de inte tar hänsyn till honomutan ockuperar lägenheten och hänvisar Emil till sovrummet.Dessutom röker mamman inne i lägenheten, något som Emil störsmycket av. Verksamhetschefen har talat med mamman om dettamen någon förändring har inte skett.Kan/bör/ska verksamhetschefen sätta gränser för hurmamman ska förhålla sig när hon besöker Emil? Hur bör managera?
Lat brukare eller för krävande personal?Petter är lätt utvecklingsstörd, bor i en gruppbostad och deltar i endaglig verksamhet. Vid flera tillfällen har han kommit till den dagligaverksamheten och varit upprörd och ledsen och vid några tillfällen harhan gråtit och inte velat tala om vad som har hänt. En dag råkararbetsledaren höra ett samtal mellan Petter och en flicka, som ocksåhon bor i gruppbostaden, som handlar om att en i personalgruppen ”inteär snäll”, hon tjatar och skäller på de boende. Arbetsledaren lyckas lirkaur Petter vad som orsakar att han är ledsen ibland och får då veta att eni personalen på boendet skäller på honom om att han inte städar ochdiskar hemma hos sig. ”Hon blir aldrig nöjd”, säger Petter, ”och jag blirså ledsen”. Eftersom Petter varit ledsen vid flera tillfällen tararbetsledaren på den dagliga verksamheten upp frågan medarbetsledaren på gruppboendet, men får till svar att Petter bara är latoch inte vill städa och diska och att det inte är något att bry sig om. Arbetsledarens etiska dilemmaBör arbetsledaren på den dagliga verksamheten göra som personalenpå gruppboendet säger – inte bry sig om vad Petter säger? Vad börgöras?
Frågor för eftertanke och samtal
4Hur kan man resonera om man vill argumentera förmänniskovärdesprincipen?
5Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevsinom: Rättsväsendet? Sjukvården? Omsorg och serviceför personer med funktion-nedsättning? Grundskolan?Följer du själv den principen i ditt arbete?
6Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs pådin arbetsplats, vad gäller relationen till brukarna ochmellan medarbetarna? Kan något förbättras för attskapa ökad uppmärksamhet, respekt, vänlighet,jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet?Ta en särskild diskussion om just jämställdhet,tillgänglighet och delaktighet på din arbetsplats och hurni tar ansvar för detta.
3Vad är rätt handling –hur tar vi ställning?
Vad gör en handling/regel/praxis rätt?
Att denstämmer medmin/vårmoraliskaintuition
(i en konkretsituation)!
SITUATIONS-ETIK
Att den byggerpå giltiga etiskaprinciper ochnormer!
T ex värdighet,frihet-självbestämmande,tolerans,
rättvisa,
jämlikhet,jämställdhet,
humanitet,solidaritet,mänskligarättigheter,
människovärdesprin
PLIKTETIK
Att den(sannolikt)ger de bästakonsekvens-erna!
KONSE-KVENSETIK
Att den harsin grund igodaintentioner!
SINNELAGS-ETIK
Konsekvenser – för VEM/VILKA?
För ALLA
berörda –
största möjliga
antal!
UTILITARISMEN
Främst för personer som
är i eller riskerar ensärskilt
UTSATT SITUATION!
Skadeobservans,minimering
jmfr barnperspektivet
Och/eller en
närhets(ansvars)princip;
Värnande om minabrukare och arbets-kamrater i första hand!
Fall för diskussion
Förälskade ungdomar på elevhemInför höstterminen 2009 flyttade Bertil och Britta, båda 16 år, till sammaelevhem för att gå i gymnasiesärskola. På elevhemmet bor femungdomar, med varierande grad av begåvningshandikapp. De ärelevhemmet från måndag till fredag. Efter skolans slut åker de hem tillsina respektive föräldrar.Bertil och Britta kände inte varandra tidigare men nu blommar kärlekenoch de säger att de inte bara vill pussas och kramas också att ”ha sex”.Britta har berättat för sin mamma om Bertil och att hon är kär. Mammanär emot att de har samlag – de bör vänta tills de blir äldre. Britta vill hapreventivmedel vilket hennes mamma sagt ja till. Brittas mamma villdock att personalen skall hålla uppsikt så att ”inget händer”. Bertil harsagt att hans föräldrar tycker det är roligt att Bertil träffat en tjej som hanär kär i. Bertils föräldrar har sagt att han skall ”ta det lugnt”.Hur bör personalen agera?Bör skolan sätta upp regler som att eleverna ska sova i sinsäng i sitt rum och att kompisar inte får sova över?
Vad bör man göra för/med Nils?Nils är 59 år och har en medelsvår utvecklingsstörning. Han tillhör personkretsenligt LSS och bor på en gruppbostad. Han bodde hemma hos föräldrarna framtill deras död och ärvde då en stor summa pengar. Han har en förvaltare sompersonalen trots upprepade försök inte har lyckats träffa. Förvaltaren ser till attNils har stora summor pengar att disponera.Nils väger ca 130 kg, och hans stora intresse är han äter kopiösa mängder mat.Han kräver dubbla portioner på boendet och köper också själv mat.Personalen på boendet har försökt att påverka honom att gå till den dagligaverksamheten, som han helt slutat att gå till efter det att han fick ärva pengar.Han betraktar personalen som sina ”betjänter” och blir arg om han inte fårservice. Hans aggressiva beteende har gjort att han ryckt loss kylskåpet frånväggen och kastat det på personalen om han inte får mat när han vill. Efter sittarv har Nils kunnat köpa sig mängder av mat och vill gärna använda pengarnatill att åka på färjeturer och äta obegränsat av smörgåsbordet. Nils har sedanmånga år en diabetes typ II som kräver att han regelbundet tar insulin. Men hansköter inte sin diabetessjukdom och det uppstått många komplikationer, t exsårinfektioner och kronisk hjärtsvikt mm. Han har också varit mycket nära att fåbenen amputerade. En sköterska kommer varje dag för att ge honom insulinmen det vill han oftast inte ha. Detta har inneburit att han ibland har LPT-vårdats.Vad bör personalen göra?
Frågor för eftertanke och samtal
7Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?Vilka principer och normer har du tänkt på? Har dufrämst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sättatt handla? Har du funderat på konsekvenserna bådeför brukare, deras närstående och medarbetarna?Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olikametoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man äröverens att problemet bör lösas.
8Är det främst konsekvenserna vi ska fundera på när vitar ställning i olika fall?
9Hur ser du på närhetsansvarsprincipen i relation tillbrukarna och i relation till dina arbetskamrater?
4Vad är ett gott ochmeningsfullt liv?
Vad är ett gott och meningsfullt liv?Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad harinstrumentellt värde för att ge ett gott liv?
LYCKA!
Livsglädje
/lust/eufori
som enda
egenvärde.
HEDONISM
FLERA EGEN-
VÄRDEN! T ex:
Kärlek, livsglädje,
frihet, kunskap &
personlig-
existentiellidentitet
”OBJEKTIV
PLURALISM”
UPPFYLLDAÖNSKNINGAR!
… som endaegenvärde
(PREFERENS-UTILITARISM)
Fall för diskussion
Ommöblering?Ella är en 50-årig kvinna med en utvecklingsstörning med autistiska drag. Efteren ungdomspsykos fick hon också diagnosen schizofreni. Hon har problemmed talet, kan uttala vissa ord men inte riktigt formulera meningar. Hon svararenstavigt på tilltal och det går inte att ha en konversation med henne. När honhar fått hjälp med att borsta tänderna kan hon t ex säga: ”Jag ska borstatänderna nu.” Ella har inga anhöriga och hon har en förvaltare. När hennesföräldrar dog ärvde hon en ansenlig summa pengar. Hon bor i en egenlägenhet om 2 rum och kök. Hon har fyra personliga assistenter som arbetar påschema dygnet runt. Assistenterna har en säng i Ellas vardagsrum där deövernattar.Tre av assistenterna vill nu ”stajla” om Ellas hem som de tycker har för mycketomoderna möbler (från Ellas föräldrahem). De vill köpa en bäddsoffa, som dekan sova i och ta bort den gamla sängen, det gör rummet trivsammare, menarde. Några av assistenterna har tagit ner några av tavlorna från väggen ochbörjat möblera om. Förvaltaren har inga invändningar och förser assistenternamed pengar för inköp av nya möbler. Enligt en av assistenterna känner inteförvaltaren Ella som person. När en av assistenterna frågar Ella hur hon vill hadet, gråter hon och svarar: ”Jag kan inte säga.”Är det rätt att ”stajla” om Ellas hem när hon inte kan säga hur hon vill hadet? Är det kanske troligt att hon kommer att gilla förändringen när honväl ser den?
Bör en personlig assistent underlätta/medverka tillsexköp?En man vid ett LSS-boende vill åka på semesterresa till Danmarktillsammans med sin personliga assistent. Till personalen har hanuppgett att han har för avsikt att köpa sexuella tjänster i Danmark.Hur ska personalen förhålla sig till detta? Att köpa sexuellatjänster i Danmark är inte olagligt. Vad får/bör den personliga assistenten göra, t ex hjälpa mannenatt ”slå telefonnumret” men i övrigt inte vara involverade i detta?Hur bör man ställa sig till att medverka till en handling som ärstraffbar i det egna landet – som också finansierar resan?
Frågor för eftertanke och samtal
10Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?Vilka principer och normer har du tänkt på? Har dufrämst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sättatt handla? Har du funderat på konsekvenserna bådeför brukare, deras närstående och medarbetarna?Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olikametoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man äröverens att problemet bör lösas.
11Vad är din egen uppfattning om de tre olika alternativeninför frågan om vad ett gott och meningsfullt liv är?Påverkar din uppfattning i den frågan ditt sätt att arbetaoch förhålla dig till brukare och arbetskamrater?
5Vilka etiskapersonegenskaper bör viha?
Några klassiska ”dygdelistor”
Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista
Måttfull
Dumdristig
Feg
Modig
Omåttlig
Insensibel
Slösaktig
Snål
Frikostig
Vulgär
Lågprofilerad
Storslagen
Inbilsk
Försagd
Stolt
Karriärlysten
Lat
Ambitiös
Lättretlig/vresig
Andefattig
Tålmodig/godlynt
Skrytsam
Blygsam
Uppriktig
Pajasaktig
Tråkig
Spirituell
Inställsam
Gnällig
Vänlig
Avundsjuk
Skadeglad
Empatisk
Dygder enligt Paulus (d ca 65)
Kärlek, innerlig medkänsla, glädje,
frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet,
godhet, trofasthet, tålamod,
självbehärskning m fl
”Tro, hopp och kärlek … störst av dem ärkärleken.”
Benjamin Franklin 1706-90(från 1784:)
Måttlighet, tystlåtenhet, ordning,
beslutsamhet, sparsamhet,
arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa,
hovsamhet, snygghet, lugn, kyskhet,
ödmjukhet.
Franklins modell för moralisk självuppfostran
Dygd & dag
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
Måttlighet
Tystlåtenhet
Ordning
Beslutsamhet
Sparsamhet
Arbetsamhet
Uppriktighet
Rättvisa
Hovsamhet
Snygghet
Lugn
Kyskhet
Ödmjukhet
Etiska personegenskaper för socialarbetareUr Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare
• mod/civilkurage
• rättskänsla
• balanserat omdöme
• empati – lyhördhet
• vidsynthet & tolerans
• integritet
• respektfull, jämlik & vänlig grundhållning tillandra
Personegenskaper med en etisk dimensionUr Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare
• ansvarstagande
• kritisk självinsikt
• kreativitet
• samförståndsvilja & samarbetsförmåga
• självständighet
• saklighet & tydlighet
• social kompetens
• noggrannhet
• humor
Fall för diskussion
Ska personalen informeras om brukares hälsotillstånd?I en kommun finns ett antal gruppbostäder enligt LSS för personer medutvecklingsstörning. Under de senaste 2½ åren har enheternauppmuntras till att umgås med varandra genom att t ex fika och träffasför aktiviteter och fira högtider tillsammans, för att öka brukarnas socialasamvaro.På en av enheterna har en av brukarna, Gunnar, Hepatit B ochpersonalen på den enheten har fått vaccination mot detta, vilket intevikarierna har fått. Personalen på de andra enheterna (varav många ärundersköterskor) känner inte till att Gunnar har Hepatit B och enligtenhetschefen skulle de inte tveka att ingripa om han eller någon annanråkar ut för olyckor, med risk för att drabbas av blodsmitta.Enhetschefens etiska dilemmaEnhetschefen är orolig för att personalen kan komma att drabbas avblodsmitta om de ingriper vid någon akut händelse. Ska hon informerapersonalen vid de andra enheterna om att Gunnar bär på Hepatit B?
Inflytande för person som har LSS-insatserAnne 21 år har en lindrig utvecklingsstörning och bor i ett LSS-gruppboende. Hon hargod man förordnad. Nyligen har hon gift sig enligt islam med Sammi, som saknaruppehållstillstånd. Anne och Sammi vill bo ihop i Annes lägenhet. Enligt kommunensriktlinjer är detta dock inte möjligt eftersom det är en lägenhet avsedd för en person medLSS-insatser. Undantag kan dock göras från fall till fall, men LSS-handläggaren anserinte att Anne klarar ett serviceboende tillsammans med Sammi. Sammi sover dock oftaöver hos Anne – men de smyger med detta för att inte Anne ska vräkas.En annan hyresgäst i samma gruppboende har berättat för personalen att Anne blivitslagen av Sammi ”tills hon nästan svimmar” och att Sammi säljer droger som hanförvarar i Annes lägenhet. Det ledde till att ledningen för boendet polisanmälde Sammi.Anne informerades inte om detta. Några dagar senare greps Sammi. I samband medgripandet gjorde polisen en husrannsakan i Annes lägenhet medan hon var borta.Polisen lämnade lägenheten med ett par papperskassar.Ledningen för gruppbostaden har valt att inte informera Anne om polisanmälan i avsiktatt skydda henne och de andra hyresgästerna och för att skapa lugn och trygghet iboendet. Övrig personal står bakom ledningens agerande.Personalens dilemmaEn i personalgruppen, Klara, ifrågasätter dock ledningens agerande, och undrar om maninte bryter mot LSS och självbestämmanderätten. Hon undrar om man inte bordeinformera Anne om polisanmälan – och man borde inte alls gjort någon anmälan. Klaravill inte göra någon lex Sara anmälan – men vill veta om personalen och ledningenagerar rätt eller fel? Vad är din mening om dessa frågor?
Frågor för eftertanke och samtal
12Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?Vilka principer och normer har du tänkt på? Har dufrämst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sättatt handla? Har du funderat på konsekvenserna bådeför brukare, deras närstående och medarbetarna?Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olikametoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man äröverens att problemet bör lösas.
13Vilka egenskaper tycker du är särskilt viktiga om manarbetar med personer med funktionsnedsättning?
14Vilka egenskaper tycker du att du bör sträva efter vadgäller din relation till dina arbetskamrater och för attbidra till en bra arbetsplats?
6Bemötande
Ordet bemötande är belagt i svenska språket från1734, i betydelsen 'gå i svaromål’.Ordet bemötande i betydelsen 'uppträda motnågon’ förekommer första gången i en titel 1979 iuttrycket ”Vårdyrkesinriktat bemötande”.Sedan slutet av 1990-talet har just bemötandetblivit en nyckelfråga.Bemötande är en handling och den sägerockså något om vilket slags person man är.
Bemötandetsuttryck och sammanhang
• Språkbruk och tonfall
• Ansiktsuttryck och kroppsspråk
som framtoning och som beröring
• Tid – hur ofta och hur länge
• Sammanhang och situation
Bemötande – olika aspekter
Person-
bemötande
Organisations-
/verksamhets-
bemötande
Pedago-
giska
aspekter
Estetiska
aspekter
Etiska
aspekter
Nyckelord för bemötande att reflektera över
• Respekt: Artighet och hänsyn
• Empati som uppmärksamhet – intresse och lyhördhet
• Jämlikhet (trots att relationen är asymmetrisk i fråga om makt)
• Värdighet – stil och god smak
• Vänlighet
• Neutralitet och opartiskhet (likabehandling – i vissa avseenden)
• Saklighet, tydlighet och fasthet
• Kritik och konfrontation
• Stöd och uppmuntran
• Empati som medkänsla
• Tillit och inkludering
• Vänskaplighet
• Sympati
• Humor
Vilka nyckelord bör vi ta bort resp komplettera med?
Fall för diskussion
Bör personal medverka till att brukare medfunktionsnedsättning kan ha sex med sig själv?En personlig assistent är anställd hos en brukare och de båda hargemensamt och frivilligt för assistenten kommit fram till att denneunder arbetstid ska hjälpa brukaren med att kunna ha sex med sigsjälv, dvs. att onanera. Assistentens dilemma:Medverkar assistenten till att brukaren begår brott dvs. köper ensexuell handling, vilket är straffbart?Den personliga assistenten är anställd med lön från den statligaassistansersättningen. Får denna ersättning indirekt användas fördetta ändamål?I vilken utsträckning är överenskommelsen mellan assistenten ochbrukaren att betrakta som frivillig? Är den personliga assistenten ien beroendeställning i egenskap av anställd av brukaren?
Förskingrar släktingarna?Olof har en utvecklingsstörning som gör att han inte riktigt förstår vad som sker i hansomgivning och det blir ofta språkliga missförstånd. Han kan varken skriva eller läsa.Personal vid vuxenhabiliteringen har försökt att hjälpa honom med att förstå pengarsvärde och har ställt upp alla utgifter och tydliggjort dem med bilder. Eftersom Olof intekan hantera pengar har hans svägerska tagit hand om hans pengar och gett honomfickpengar veckovis. Personalen uppfattar dock inte att svägerskan ger Olof det stödhan behöver för att få inblick i sin ekonomi. Olof har ingen god man, och personalen harförsökt få till stånd ett godmanskap, men detta motarbetades av släkten som drev frågantill hovrätten vilken gick på släktens linje. Överförmyndaren har varit inkopplad ett pargånger. Olof skrev på ansökan om god man, men sedan fick släktingarna Olof att tatillbaka ansökan. Olof är mycket ensam, och släkten är viktigt för honom. Släktingarnahotar med att Olof inte får fira jul eller åka på semester med dem om han har en godman. Personalen har följt med Olof till banken för att få utdrag över hans ekonomi för attsammanställa en pengapärm. De uttag som gjorts på Olofs konto går långt utöver vadhan själv förbrukar. Personalen uppskattar att det är ca 2 000 kr i månaden somförsvinner från kontot utan att gå till Olof. Personalen har träffat de släktingar somhjälper Olof med ekonomin, men nu vägrar dessa att komma till fler träffar.Personalens etiska dilemmaPersonalen är orolig för att Olof kommer att bli av med sina pengar om inget görs.Personalen befarar att Olof kan minsta kontakten med sina släktingar om de driver påhårdare. Hur ska man göra för att det ska bli så bra som möjligt för Olof?
Frågor för eftertanke och samtal
15Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilkaprinciper och normer har du tänkt på? Har du främst funderatpå vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har dufunderat på konsekvenserna både för brukare, derasnärstående och medarbetarna?Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olikametoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man äröverens att problemet bör lösas.
16Vilka bemötandeuttryck tycker du är särskilt viktiga om manarbetar med personer med funktionsnedsättning?
17Vilket bemötande tycker du att du bör ha inför sinaarbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats somutmärks av jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet?
18Ta gärna upp andra fall eller diskussionsfrågor från kursensom bör diskuteras ytterligare – och ta gärna upp fall från ditteget arbete.
Fler fall för diskussionGå gärna in på www.socialstyrelsen.se och klicka på”Etik” för att se hur de olika fallen dels har bedömts urjuridisk synpunkt, dels hur etikrådet har diskuterat. Mankan också finna många andra fall inom LSS-områdetpå denna hemsida – och man kan vända sig tilletikrådet för att aktualisera egna fall.
Lättklädd i vinterkylanMonika är en 37 årig kvinna med lindrig utvecklingsstörning och autismoch hon bor i en gruppbostad. Hon vill inte delta i daglig verksamhet.Monika har utvecklat tvångsrutiner när det gäller mat, dryck ochtvättning. Vill helst vara ensam och tillåter inte besök i sitt rum. Honligger i en tältsäng med en liten barnmadrass och utan täcke. Hontillåter inte somatiska undersökningar och är inte möjlig att nå medmotivation, kommunikation eller övertalning; är extremt autonom ochviljestark. Monika är normalviktig och ser frisk ut.Varje morgon efter frukosten går hon ut från sin lägenhet oavsett vilketväder det är. Hon tar sig med buss till olika centrum och är där underdagen. Hon har blivit portad från flera butiker då de tror att hon stjäl.Flera gånger har hon hämtats av polis då hon uppträder avvikande ochfolk reagerar. Hon har också kommit hem med pengar och manmisstänker att hon kan ha utnyttjats sexuellt.Situationen blev mer akut i samband med den kalla vintern då honibland gick ut i ett nattlinne utan trosor i 20 minusgrader. Personalen harfått mycket kritik av andra personer som inte är insatta i ärendet.Vad kan och bör personalen göra?
Var ska Annie bo?Annie är en 61-årig kvinna som har MS och en frontallobsskada. Hon är gift ochhar en 16-årig dotter. Annie är mycket utagerande och saknar sjukdomsinsikt.Hon vistas sedan en tid på en psykiatrisk klinik för en kraftig krisreaktion somutlösts i samband med en brand i det hus hon och hennes familj bodde. Makenoch dottern har flyttat till en ny, tillfällig bostad i väntan på att lägenhetenrestaureras efter branden.Psykiatrin kan inte längre behålla Annie då hon enligt dem är utskrivningsklar.Vid den senaste vårdplaneringen med kommunens biståndshandläggareframgår att maken inte vill att hustrun flyttar hem då dottern är mycket rädd förmamman, som hon uppfattar som ”helt galen”. Annie tillhör personkrets enligtLSS och kommunen kan ordna ett boende med stöd och service. Annieförklarar dock att hon inte vill ha något bistånd från socialtjänsten. Hon vill flyttain hos sin make och dotter.Pappan förstår sin dotters rädsla för mamman och kan inte tänka sig attmamman kommer hem till honom och dottern. Han kommer då att skaffa enannan bostad för sig och dottern och låta Annie flytta hem till”ursprungslägenheten”. Annie kan inte klara sig själv, hon behöver mycket stödoch hjälp från hemtjänsten och hemsjukvården.Hur kan biståndshandläggaren resonera kring ärendet ochhur bör hon agera?