Var ska de nyanlända bo

Var ska de nyanlända bo?

Gunnar Myrberg

Institutet för bostads- ochurbanforskning (IBF)

Läget i omvärlden

•UNHCR beräknar att ungefär 45 miljoner människor ärpå flykt från sitt eget hem, varav ca 29 miljoner är såkallade internflyktingar

•Konflikter är den dominerande orsaken

•55 procent av alla flyktingar i världen kommer frånendast 5 länder: Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien ochSudan.

•De som har minst resurser tenderar att flytta dekortaste sträckorna

Syrien

•Enligt UNHCR är mer än 2 miljoner människor (varavhälften är barn) på flykt från Syrien och man räknarmed att det kommer att hinna bli 3 miljoner till årsskiftet

•Libanon med i vanliga fall ca 4 miljoner invånare harhittills tagit emot ca 750 000 flyktingar från Syrien

•Jordanien och Turkiet har tagit emot ca 500 000flyktingar vardera, Irak ca 200 000 och Egypten drygt100 000

•Flyktinglägret Zaatari i Jordanien är med sina 140 000flyktingar nu landets fjärde största stad

EU:s gränskontroller

•Under perioden 2011-2013 har EU-kommissionen lagt222 miljoner euro på stärkta gränskontroller ochåtgärder för flyktingars återvändande

•Under samma period har kommissionen lagt 20miljoner euro på den så kallade flyktingfonden, varssyfte är att underlätta mottagandet av flyktingar

EU:s gränskontroller

•Särskilt stora resurser har satsats på att stärkabevakningen av havs- och landgränserna mellanGrekland och Turkiet och man har bland annat byggtett 12,5 km långt stängsel för att försvåragränspassager

•EU:s satsningar på förstärkta gränskontroller i södraEuropa har hittills visat sig vara förvånansvärt effektiva

•En viktig anledning tros vara att en stor andel av desyriska flyktingarna utgörs av familjer med barn, vilkahar svårare att ta sig över gränser på irreguljär väg änensamma flyktingar

Sverige som mottagarland

•År 2012 tog Sverige emot 43 900 asylsökande

•Sverige placerar sig därmed på en fjärde plats blandOECD-länderna, efter USA, Tyskland och Frankrike

•Som jämförelse kan nämnas att Norge tog emot 9 800och Danmark 6 100 asylsökande under samma år

•Under perioden 2008-2012 tog Sverige emotsammanlagt 153 900 asylsökande (Norge 60 600,Danmark 21 100)

Sverige som mottagarland

•Sverige är det land som tar emot flestensamkommande flyktingbarn i Europa

•År 2012 tog Sverige emot 3 600 ensamkommandeflyktingbarn, vilket motsvarar 25 procent av de barnsom kom till Europa det året

•Sverige är också det land som tar emot flest så kalladekvotflyktingar i Europa

•År 2012 tog Sverige emot 1 900 kvotflyktingar, vilketmotsvarar 33 procent av EU:s totala mottagande

Vad händer när man kommer tillSverige för att söka asyl?

•Anläggningsboende (ABO) eller eget boende (EBO)under Migrationsverkets asylutredning

•Besked om uppehållstillstånd

–Om nej: Återvändande (frivilligt eller med tvång)

–Om ja: Anvisad plats för bosättning i kommun viaArbetsförmedlingen

•Etableringsplan

Utmaningar ibosättningsprocessen

•Att hantera variation (både uppåt och nedåt) i antaletasylsökande och andra nyanlända

–Beslut om uppehållstillstånd (Migrationsverket,Migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen)

–Samordning och planering av bosättning(Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen ochMigrationsverket)

–Mottagning och bostadsförsörjning (Kommunerna)

Från ABO/EBO tillanvisat boende

•Huvudproblem just nu: Antalet personer som beviljasuppehållstillstånd ökar väsentligt snabbare änkommunernas mottagningskapacitet

–Migrationsverkets prognos för behovet avkommunmottagande under 2013 är 35 700, vilketkan jämföras med de 16 000 som togs emot under2012

–Den sista juli 2013 väntade 7 980 personer medbeviljat uppehållstillstånd (varav 58 procent i ABO)på att få anvisad plats för bosättning viaArbetsförmedlingen (en fördubbling på ett år)

Problem med att människorfastnar hos Migrationsverket

•Försenad etablerings- eller återvändandeprocess

•Mänskligt lidande i form av väntan och osäkerhet omframtiden

•Risk för att ”rota sig” i den tillfälliga boendemiljön

•Merkostnader

Varför hängerkommunerna inte med?

•Enkätsvar från kommunala flyktingsamordnare:

–BOSTADSBRIST!

•Särskilt små hyreslägenheter, men också storahyreslägenheter vid anhöriginvandring

•Konkurrens om kommunala boendeplatser mellanolika grupper av behövande

–Glapp mellan ersättningsutbetalningar leder tillproblem för de nyanlända och till kostnader förkommunerna

–För låg statlig schablonersättning

Vad göra? Erfarenheter frånDanmark och Norge

•Från att ha haft en av världens mest öppna ochinkluderande lagstiftningar på migrations- ochintegrationsområdet under 1980-talet har Danmark frånoch med slutet av 1990-talet blivit ett av Europas mestrestriktiva länder

•Migrationspolitiken har skärpts till den grad att det harifrågasatts om Danmark faktiskt uppfyller deinternationella konventioner som landet har skrivitunder

Vad göra? Erfarenheter frånDanmark och Norge

•Den danska integrationspolitiken har kommit att få enstarkt assimilatorisk inriktning med språktest ochkunskapstest som obligatoriska delar av den mycketlånga vägen till danskt medborgarskap

•Bosättningen av nyanlända regleras i detalj av dendanska staten

•Därtill har kommunerna möjlighet att hindra nyanländafrån att bosätta sig i vissa bostadsområden

•Kommunerna har också möjlighet att begära lägenheterför nyanlända från de allmänna bostadssällskapen

Vad göra? Erfarenheter frånDanmark och Norge

•Danmark har i praktiken inga problem när det gällerbosättningen av nyanlända, vilket i huvudsak beror påatt det helt enkelt är så få personer medflyktingbakgrund som beviljas uppehållstillstånd

•I gengäld har Danmark kommit att betraktas som någotav en paria i internationella sammanhang som har attgöra med migrations- och integrationsfrågor och kanknappast betraktas som en förebild

Vad göra? Erfarenheter frånDanmark och Norge

•Norge brukar beskrivas som ett slags mellanting mellanSverige och Danmark både när det gäller migrations-och integrationspolitik

•När det gäller bosättningsprocessen utmärker sigNorge dock med en egen modell som ger kommunernabetydligt större förhandlingsutrymme i förhållande tillstaten än vad som är fallet i Danmark och Sverige

•Den statliga ersättningen för det kommunalaflyktingmottagandet har också ansetts vara mergenerös i Norge än i Sverige

Vad göra? Erfarenheter frånDanmark och Norge

•Norge får därmed betraktas som en intressantarereferenspunkt än Danmark, och även Norge har underde senaste två åren kommit att brottas med problemetatt nyanlända fastnar i bosättningsprocessen

•För närvarande väntar ca 4 400 personer med beviljadeuppehållstillstånd på anvisning om bosättning i Norge

•Precis som i Sverige anger de norska kommunernabostadsbrist som det allt övergripande problemet förbosättningen av nyanlända

Vad göra? Erfarenheter frånbosättningsarbetet i svenskakommuner

•Exempel på framgångsfaktorer givet den rådandebostadsbristen (enligt intervjuer med kommunalaflyktingsamordnare):

–Nära samarbete och goda relationer medhyresvärdar (kommunala och, om möjligt, privata)

–Tydlig och långsiktig strategi för mottagandet

–Politiskt stöd (opinionsarbete för mottagande avnyanlända, gärna relaterat till lokala och regionalatillväxtfrågor)

Vad görs?

•Intensivt arbete med att förbättra rutiner inom berördamyndigheter och kommuner

•Intensivt arbete med att förbättra samverkan mellanberörda myndigheter och kommuner

•Intensivt arbete med att utvärdera och utvecklaetableringsreformen, exempelvis:

–Förändring av det statliga ersättningssystemet tillkommunerna

–Senareläggande av startpunkt företableringsperioden

Vad behöver förmodligen göras istörre utsträckning?

•Öka utbudet av små, billiga hyreslägenheter

•Öka utbudet av stora, billiga hyreslägenheter

•Involvering av, och incitament för, privata hyresvärdar

•Diskussion om allmännyttans förändrade spelregler