Bild 1

ASIN och EU 2010- ur ett studiestödsperspektiv

Vid Direktörsmötet på Färöarna 2008 beslutades attASIN under den kommande perioden skulle följa:

Den EU-rättsliga utvecklingen vad gällertillämpningen av regelverket för studiestöd samtutvecklingen på studiestödsområdet inom EU.

Nyheter sedan sist!

►Lissabonfördraget

►Grönboken

►Blåkortsdirektivet 2009/50

►Skyddsgrundsdirektivet 2005/85

►Förordning 883/2004

►Förster C- 158/07

►VatsourasC-22/08,Koupatantze C-23/08 & Genc C 14/09

►Bressol & Chaverot C-73/08

►Bosättningsvillkoret – Nederländerna, C-542/09

Några exempel på hur EU-rätten harpåverkat det nordiska studiestödet:

►Norge & Island – bosättningsvillkoret

►Danmark, Finland och Sverige – rätten till studiestöd föranhöriga till landets egna medborgare

►Norge – EU/EES-medborgare med permanentuppehållsrätt

►Sverige – utlandsstudier (studieperiodens längd,distansstudier och gymnasiestudier i de nordiskaländerna)

EU-rätten – tillämpar vi den påsamma sätt?

EU-rättsliga skillnader mellan de nordiska ländernakan bero på:

1.EU/EES-land, studiestödets uppbyggnad i de olikanordiska länderna,

2.Generösare tillämpning än vad EU-rättenföreskriver,

3.Olika tolkningar av EU-rätten.

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Åland

Förordning 1612/68 omarbetskraftens fria rörlighet

Förordning 1408/71 omfamiljeförmåner

Nej

Förordning 859/2003 omutvidgning avbestämmelserna i 1408/71till tredjelandsmedborgare

Nej

Förordning 883/2004 omsamordning av de socialatrygghetssystemen

Nej

Direktiv 2003/109 Varaktigtbosattatredjelandsmedborgare

Nej

Direktiv 2004/38,Frirörlighetsdirektivet

Direktiv 2005/71Gästforskaredirektivet

Nej

Direktiv 2009/50 Blåkorts-direktivet (2011-06-19)

Nej

Associeringsavtalet EEG-Turkiet 64/732/EEG

Nej

2. Mer generösa regler än vad EU-rättenföreskriver

Ett exempel är definitionen av familjebegreppet

Med familj avses enligt artikel 2 i Direktiv 2004/38 makeeller maka, registrerad partner …

►Danmark följer strikt definitionen i artikel 2

►Island och Sverige godkänner även sammanboende

►Finland och Åland godkänner sammanboendeförutsatt att personerna har bott tillsammans i två år

►Norge godkänner sammanboende förutsatt att parethar gemensamt barn

3. Skillnader i tolkning av EU-rätten

Migrerande arbetstagares rättigheter:

►Norge, Finland och Åland kräver att det finns ettinnehållsmässigt samband mellan arbete och studier föratt studiestöd ska beviljas. Detta krav finns oavsett omarbetet har upphört eller om det fortfarande pågår.Studiestöd kan också beviljas om personen slutar attarbeta på grund av han har blivit ofrivilligt arbetslös

►Danmark och Sverige anser att det räcker med att ettperson är arbetstagare - att arbetet har påbörjats förestudierna och att arbetet fortgår parallellt med studierna -för att för att studiestöd ska beviljas. Studiestöd kan också,liksom tidigare, beviljas om personen slutar att arbeta pågrund av han har blivit ofrivilligt arbetslös eller om personenhar slutat att arbete och det finns ett innehållsmässigtsamband mellan arbetet och de planerade studierna.

3. Skillnader i tolkning av EU-rätten

Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare:

►I Sverige har en utländsk medborgare som harställning som varaktigt bosatt enligt direktiv2003/109 rätt till studiestöd direkt vid inresan tillSverige.

►I Finland har dock samma person rätt tillstudiestöd först då personen har beviljatsställning som varaktigt bosatt i Finland, dvs efter5 år. Eller då sökande har fått kontinuerligttillstånd i landet pga nationella regler.

Några avslutande frågor:

►Riskerar EU-rätten att utarma de nordiskastudiestödssystemen för studier utomlands?

►Har vi något att vinna på ett nordiskt samarbetekring EU-rätten?