Riskbruk och beroende avalkohol, narkotika och tobak hospersoner med svår psykisk sjukdomFörekomst och återhämtning
Gunilla Cruce
Socionom, PhD
POM-teamet i Lund &
Kliniska vetenskaper - psykiatri
Lunds universitet
Svår psykisk sjukdom
schizofreni
schizofreniliknande sjukdomar (F21-29)
bipolär sjukdom
Riskbruk, skadligt bruk, beroende
Riskbruk (hazardous use)- ett konsumtionsmönster (mängder och intensitet) som ökar risken för skadliga konsekvenser inkluderande ett beroende- ännu inte uppstått fysiska, psykiska skador eller negativa sociala konsekvenser- inte en diagnostisk beteckning
Skadligt bruk (harmful use) ICD 10fysisk eller psykisk skada
Beroende (dependence) ICD 10 (minst 3 av 6)stark längtan, svårighet kontrollera, fortsatt bruk,prioriteras, toleransökning, abstinenssymtom
Förekomst skadligt bruk/beroendeoch svår psykisk sjukdom
Förhöjd förekomst jfr med befolkningen
Tillgänglighet alkohol, droger
Socio-ekonomiska faktorer
Kulturella faktorer
Vårdorganisatoriska faktorer
Biologisk sårbarhet
Samband oklart
Missbruk psykisk sjukdom
Psykisk sjukdom missbruk
missbruk
Gemensam orsak
psykisk sjukdom
Missbruk psykisk sjukdom
Återhämtning & behandling
Tioårsuppföljning: förbättrade psykiska symtom,minskade drogrelaterade problem, mindreinstitutionalisering, bättre funktion och livskvalitet
Bättre än vid treårsuppföljningen (Drake et al 2006)
Samtidigt & samordnat, stegvist & långsiktigt,uppsökande & motiverande, omfattande service
Psykosociala interventioner & farmakaUtgå från den enskildes behov & önskemål
(Drake et al 2004)
Fyra studier
Cruce G, Nordström LG, Öjehagen A.Risky use and misuse of alcohol, drugs and cigarettes detected byscreening questionnaires in a clinical psychosis unit.Nordic Journal of Psychiatry, 61(2):92-99, 2007.
Cruce G, Öjehagen A.Risky use of alcohol, drugs and cigarettes in a psychosis unit:a 1 1/2 year follow-up of stability and changes after initial screening.BioMed Central Psychiatry, Jul 6; 7:31, 2007.
Cruce G, Öjehagen A, Nordström M.Experiences of alcohol and other drugs in individuals with severemental illness and concomitant substance use disorders.Mental Health and Substance Use: dual diagnosis, 1(3): 228-241,2008.
Cruce G, Öjehagen A, Nordström M.Recovery promoting goals for rehabilitation and self-helpExperiences of persons with psychiatric disability and substancemisuse. (Manus)
Alkohol, narkotika, tobak –förekomst
Identifikation av riskbruk (inklusive skadligtbruk/beroende) hos patienter med psykossjukdom
Förhindra negativ inverkan på psykiska sjukdomenoch dess behandling
Förhindra att riskbruk leder till beroende
Tidig intervention riskbruk alkohol inom somatisksjukvård positiv effekt
Mycket begränsad kunskap i psykiatrin
AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test )FTND (Fagerström Test for Nicotine Dependence)
AUDIT: - hur ofta man dricker - hur mycket - hur ofta berusningsdrickande
DUDIT: - hur ofta man använder droger - om flera droger - hur påverkad
FTND: - antal cigaretter
AUDIT, DUDIT, FTND: tecken på beroende
AUDIT, DUDIT: skadliga konsekvenser för personensjälv eller annan i år eller tidigare
Bergman & Kjällmén 2003, Berman el al 2005, Heatherton et al 1991
Identifikation riskbruk alkohol psykiatrisk vård - litteratur
Poäng över riskgräns, inkl. möjlig diagnos:
Psykiatr.akutavdeln. London: 53% m, 44% k(AUDIT) Barnaby el al 2003
Psykiatr. slutenv.Australien: 54% m, 27% k
(AUDIT) Hulse et al 2000
Västerbotten-öppenvård 25% m, 25% k
(AUDIT)
Identifikation drogproblem psykiatrisk vård - narkotika
Psykiatriska akutavdelningar London: 27%
Barnaby el al 2003
Psykiatrisk öppenvård London: 16%
Menezes el al 1996
Psykiatrisk öppenvård Skottland: 7%
McCreadie et al 2002
Psykiatrisk öppenvård USA: 13%
Satre el al 2008
Screening riskbruk eller skadligt bruki psykosvården (basmätning)
Patienter med schizofreni och andra psykoservid psykossektion ombads fylla i- AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)- DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)- FTND (Fagerström Test for Nicotine Dependence)
241 svarade (64%)
Feed-back till patientansvarig läkare
Riskbruk eller skadligt bruk/beroende
Män (sv bef) Kvinnor (sv bef)
n=137 n=104
AUDIT > 8, > 6 22% (21%) 13% (15%)
( >20) 4% 3%
DUDIT > 6, > 2 5% ( 2%) 14% ( 1%)
Rökare 51% (16%) 47% (19%)
Cruce, Nordström & Öjehagen 2007
Riskbruk eller skadligt bruk/beroende
Var fjärde patient (25 %) hade ett riskbruk ellerskadligt bruk/beroende av alkohol eller narkotika ellerbådadera
Varannan hade indikationer på rökberoendeStor andel extremt beroende
Kvinnor använde oftare droger än män
Yngre män oftare riskkonsumenter alkohol
Yngre kvinnor oftare rökberoende
Cruce, Nordström, Öjehagen 2007
Riskbruk eller skadligt bruk/beroende 1½ årsuppföljning (78%)
På gruppnivå var alkohol- och rökvanornarelativt stabila, förändringar åt båda håll
- 12/34 med riskbruk alkohol ej riskbruk
- 8/144 ej riskbruk riskbruk
Riskbruk narkotika halverades
- 12/17 med riskbruk narkotika ej riskbruk
- Äldre kvinnor 6/7 drogfria
Behov av en aktiv hållning till alkohol, drog-och rökvanor vid psykosenheter Cruce & Öjehagen 2007
Screeningundersökningarna
AUDIT, DUDIT, FTNDrelativt tillförlitligtger vägledning om brukets mönster och svårighetsgradkan ge vägledning, vara motivationshöjande
Möjligen skall riskgränserna AUDIT, DUDIT vara lägrevid psykos(AUDIT > 8 identifierade med hög specificitet ochsensitivitet diagnoserna skadligt bruk/beroende vidschizofreni, Dawe 2000)
Deltagarnas behandlare intervjuade – kan ha påverkatresultatet
Screeningundersökningarna
Första studien riskbruk – psykosSverige
Stor andel riskbruk eller skadligtbruk/beroende alkohol, narkotika, tobak
Förebygga fysisk, psykisk ohälsa,sociala svårigheter
Screeningundersökningarna
Syfte screening öka medvetenhetpatienter, personal
Identifiering regelbunden rutin
Förebygga, tidig intervention
Fortbildning psykiatrins personalscreening, intervention
Behövs sällan beroendespecialist, menom behov samverka med psykosvård
Intervjuundersökning
Åtta personer med beroendesjukdom ochschizofreni/bipolär sjukdom
Halvstrukturerad intervju utifrån teman:självbild, nära relationer, delaktighet, hälsaoch sjukdom, behandling och stöd samtbetydelsefulla händelser
Två tillfällen/person i hemmet
Ljudinspelning, ordagrann transkribering 198sidor
Alkoholens & drogernas roll
Öka förståelsen för vad bruket avalkohol och andra droger betyder förpersoner med psykossjukdom
Systematisk kunskap om erfarenheter,uppfattningar, drömmar ochförväntningar för att förstå hurdeltagarna väljer att handla och formasina liv
Personer med samsjuklighet
Vad betyder alkoholen och drogerna
- för självupplevelsen- för upplevelsen av psykossjukdomen- för relationen till andra
Vad betydde alkoholen/drogerna försjälvupplevelsen?
POSITIVT
Välbefinnandeavslappning, må bra, lust,flykt, tröst
Energi förbättradarbetskapacitet
Meningsfullhet förhöjdlivskänsla, berikandeupplevelser
Identitet tydligare ochintressantare identitet
NEGATIVT
Obehag olust, oro,kroppslig smärta
Bristande energi nedsattvardagsförmåga
Vilsenhet självförakt,skuld och skam
Personlighetsförändringbristande självkontroll
Vad betydde alkoholen/drogerna förpsykossjukdomen
Drogerna föregick psykossjukdomen
Återfall i missbruk = återfall i psykos
Droger = ökade psykossymtom
Försämrad effekt psykosbehandling
Fördröjd återhämtning
Vad betydde alkoholen/drogerna förrelationen till andra?
POSITIVT
Tillhörighet tillmissbruksvärlden
något att samlaskring, underlättarumgänge
NEGATIVT
Utanförskap
försämraderelationer,ensamhet,isolering
arbetslöshet,bostadslöshet,bidragsberoende
Alkoholens och drogernas roll
Motstridiga erfarenheter av alkohol ochdroger
Gav deltagarna möjlighet- att bemästra sina liv genom att (tillfälligt) ta kontroll över sitt välbefinnande och sin förmåga- att uppleva livslust och mening- att vinna tillträde till en gemenskap där de kände sig värdefulla
Skapade nya problem för hälsa ochlivssituation
Återhämtningsfrämjande mål förrehabilitering och självhjälp
Mening
Delaktighet
Mindfulness
Helhet
Värdighet
Empowerment
Stabilitet
Symtomkontroll
Autonomi
Mening
Delaktighet
Varierade stimulerande aktiviteter
” Det är den roligaste behandling jag har varit medom, spela badminton och skratta tillsammans,men man måste ha allvar också. Bäst är enkombination av allt.”
Samhörighet vänner släktingar personal
”Jag har min kontaktperson och mina vänner. Attha familj och barn skulle jag inte klara av. Det ärett för stort ansvar.”
Mening
Mindfulness
Ta en dag i taget acceptera mogna
Långvariga behandlingskontakter
”Man fick läka i lugn och ro. Alltså när man är såledsen över allt som har hänt… jag trodde jagskulle vara sjuk resten av mitt liv, men till slut såbörjade jag känna, det känns lite bättre idagfaktiskt, helt OK att vakna och ta en kopp kaffe.”
Mening
Helhet
Ett mångfasetterat rehabiliteringsprogram föratt möta medicinska, psykologiska ochsociala behov
”I början tänkte jag att dom vill bara att jag skasluta dricka och det ska dom aldrig få mig till.Men idag ser jag dom som ett väldigt stort stödbåde när det gäller alkohol och umgänge och attkomma ut. Dom ställer upp till 110% på mig.”
Samordnade insatser för den psykiskasjukdomen och missbruket
Mening
Värdighet
Personal som ägnade tid åt deltagarna
Engagemang med respekt för integritet
Individualiserad, behovsanpassad vård
Välfungerande boende
Empowerment
Stabilitet
Ordning och reda
”Det finns ett talesätt som säger att man har ett skrivbordsom ser ut som ens hjärna. Att städa hjärnan kräver enutbildad psykolog och tar tio, femton år. Vad man däremotkan göra är att städa skrivbordet. Det är det [DD-teamet]har gjort. Det är finess. Alltså städa upp tillvaron.”
Kontinuitet och långsiktigt rehabprogram
Regelbundna aktiviteter
Slutenvård och särskilt boende vid behov
Empowerment
Symtomkontroll
Antipsykosmedicin, välkontrollerad benso-medicinering, stämningsstabiliserare
Förtroendefullt samarbete med personalen
”Just att dom kan och vet så mycket runt om sjukdomen.Det är ju positivt. Att man bara kan slå larm, kom ochhämta mig, jag klarar inte det här längre. Jag har till ochmed direktkontakt med avdelningen som jag var inlagd på.Så att det är en väldigt stor trygghet.”
Beslutsamhet, Antabus och aktiviteter iställetför missbruk
“En badmintonmatch motsvarar ju sex öl, alltså.”
Empowerment
Autonomi
Färdighetsträning
” Komma ut och arbetsträna och känna att jag kan.Arbetsträna två timmar om dagen och bygga upp det härsuccessivt efter den takt jag känner är lämplig för mig, såatt jag hinner och orkar med.”
Självkännedom
Självbestämmande
”Det viktigaste är att dom ger en frihet att vara i vilkettillstånd man vill, utan att dom pressar en till någonting.Dom kan ge förslag, men dom pressar inte mig frånamfetaminet. ”
Vad främjar återhämtning?(enligt deltagarna)
Rehabilitering och självhjälp som ärmeningsskapande och stärkerempowerment ger motivation ochresurser att ta aktiv del i den egnaåterhämtningsprocessen
Slutsats
I ljuset av en upplevd och reell maktlöshetframstår missbruket som ett begripligt, menmissriktat försök att ta makten över hälsanoch livssituationen
Alkoholen och drogerna ger mening ochinnehåll inom centrala livsområden –behandling och stöd bör ha ettåterhämtningsperspektiv och motverka debrister som har uppstått eller hotar att uppstå
Kontakt