Kvävestrategi
Förluster av kväve och pengar
Utlakning60 000 ton
(44% av totala utsläppentill hav)
Ammoniak40 000 ton
(90% av totala avgången)
157 000 ton N
ca 1,5 miljarder kr
50-60 kg N /ha
Lustgas8 000 ton
(6-7 % avtotalautsläppen)
Kvävgas 50 000 ton
Över-gödningochförsurning
Över-gödningoch nitrat
Ingenmiljöeffekt
Kväveflödet i marken
NO3-
NH4+
N2, N2O
NH3
Organisk N
NH4+
NH4+
Utlakning
Nitrifikation
Immobilisering
Mineralisering
Kvävgas- o lustgas-avgång(denitrifikation)
Ammoniak-avgång
Källfördelning N och P till omgivande hav
Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364
Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247
Kväve
Fosfor
Sverigekartan för kväveutlakning
Kväveförluster till ytvattenSource:EEA, 2005
Källa: Helcom, PLC -4
Syrebrist vid havsbotten
Klorofyllhalten april-nov 2005Klorofyllhalten april-nov 2005
mg/m3
Kväve frånstallgödselkg/ha
Intensitet, djur och kväve
Köttproduktion
kg per ha jordbruksmark inkl. permanent bete
Källa: FAO, 2001
Mjölkproduktion kg producerad per ha jordbruksmark
Källa: FAO, 2001
Äggproduktion
kg per ha jordbruksmark
Källa: FAO, 2001
Orsaker till minskad utlakning avkväve från jordbruk 1995-2003
Källa: Jordbruksverket
Minskning av kväveutsläpp tillvatten i Skåne
Regionalt
miljömål
-25 %
Lantbruk- 1500 ton (12 %)
Våtmarker - 1000 ton
Reningsverk - 1500 ton (50 %)
Industri - 400 ton (60 %)
Sektorsmål i Skåne
Industri
Reningsverk
Våtmarker
Lantbruk
Utsläppsminskning
Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Faktorer som påverkarutlakningen
Klimat
Jordart, sand, lättlera resp styv lera
Ej påverkbart
Påverkbart
Gröda
Jordbearbetning
Stallgödseltillförsel inkl. tidpunkt
Gödslingsintensitet
Jordartsskillnad
Halvering vidca 25 % lerhalt
Utlakning
kg/ha
32 års kväveutlakning från ett skifte på enväxtodlingsgård i Skåne
Röda staplar: sockerbetor
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
29 års kväveutlakning från ett skifte på enväxtodlingsgård (djur från 2002) i Halland
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
31 års kväveutlakning från ett skifte på enmjölkgård (eko från 1989) i Sörmland
Gröna staplar: vall (inklusive insådd)
Svarta staplar: vallbrott
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Åtgärder minskad utlakning
Ammoniak försurarmarken
Steg 1: 2 NH3 + H2SO4 (NH4)2SO4, neutraliserar tex svavelsyra
NH4+
H+
NO3-
HCO3-
NH4+ + 2 O2 NO3- + H2O + 2 H+
Sänker pH!
Steg 2 : När NH4+ når marken tas en del upp med viss försurning
Steg 3 :Huvuddelen nitrifieras
med försurande effekt
Steg 4 :Nitratkvävet tas upputaneffekt på pH
Minskning av kväveutsläpp till luftNationellt mål
-15 %
- 12 %
- 45 %
- 27 %
Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Minskning av kväveutsläpp till luftRegionalt mål i Skåne
-20 %
Ca -75 %
Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Ammoniakutsläpp i EuropaCa 80% kommer från jordbruket varav det mesta från stallgödsel.
Källa: EU rapport Nutrient Management in European Countries. April 2002. www.emep.int
ton NH3 /2500 km2
Ammoniakavgång 1999 (50 km x 50 km rutnät)
Ammoniak fråndjurproduktionen
Stall
Flyt
Fast
Djup
%
•Foderstat
•Byggnad
•Täckning behållare
•Fyllning under täcke
•Torv i ströbädd
•Snabb nedbrukning
•Bandspridning
•Nedmyllare
Lagring
Spridning
kvar till grödan
Denitrifikation främst på lerjordmen mkt stor variation mellan år !Principskiss för ett ”normalår!
Sand lättlera Styv lera
Utlakning (kg N/ha)
Denitrifikation
Risken för både utlakning och denitrifikation ökar med ökad
djurtäthet och ökad mullhalt