Narkotika är ett hot mot individens självständighet!

Narkotika är ett hot motindividens självständighet!Narkotika är ett hot motindividens självständighet!

Thomas Lundqvist

Leg psykolog & docent

Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor

UsiL

www.droginfo.com

Huvudgrupper av missbruksdrogerHuvudgrupper av missbruksdroger

 Nikotin Nikotin

 Centralstimulantia Centralstimulantia

 Opiater Opiater

 Cannabis Cannabis

 Alkohol, GHB Alkohol, GHB

 Sedativa-hypnotika Sedativa-hypnotika

 Lösningsmedel Lösningsmedel

 Entaktogener Entaktogener

 Hallucinogener Hallucinogener

Dopamin-Dopamin-

förstärkningförstärkning

Dopamin-Dopamin-

förstärkningförstärkning

GABA-GABA-

förstärkningförstärkning

GABA-GABA-

förstärkningförstärkning

Serotonin-utflödeSerotonin-utflöde

AnandamidAnandamid

Acetyl-kolinAcetyl-kolin

EndorfinerEndorfiner

Serotonin-påverkanSerotonin-påverkan

BeroendebegreppetBeroendebegreppet

Psykiskt beroendePsykiskt beroende

–Drift att återuppleva belöningsupplevelse–Drift att återuppleva belöningsupplevelse

Fysiskt beroendeFysiskt beroende

–Kroppens kemi anpassar sig tillsubstansens påverkan–Kroppens kemi anpassar sig tillsubstansens påverkan

–Toleransutveckling (dosökning)–Toleransutveckling (dosökning)

–Abstinensreaktioner–Abstinensreaktioner

–Förekommer även för läkemedel motkroppsliga åkommor (t.ex. Losec)–Förekommer även för läkemedel motkroppsliga åkommor (t.ex. Losec)

Missbrukskarriären

CExperimentfasen

CAnpassningsfasen

CTvångsmässigt missbruk

CUtbrytningsförsöksfasen

CBehandlingsfasen

CFrigörelsefasen

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:

• insikt

• medvetenhet

• sexuella känslor

• självförtroende

• känsla av att vara vuxen

• kraftfull

• kreativ

• en känsla av att kunna tänka

• fina känslor

• en hjälp att fly undan en obehaglig situation

• en hjälp att lösa personliga problem

• en hjälp att somna

Ungdomar i riskzonenUngdomar i riskzonen

De som bär på en psykologisk eller social brist.

De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som

ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö

De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt

psykosomatisk symptomatologi,

eller i tonåren varit deprimerad och där

uppväxtmiljön ej har varit stödjande.

Akut påverkan har två faser

• Högdos = utåtriktad och aktiv

• Låg dos = inåtriktad och aktiv

Cannabis rusen

Kronisk påverkan utvecklas i förhållande

till frekvens och tid i missbruk

• Låg dos = inaktiv

Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids

experimenterande har två faser:

Fas 1 från ca 15 min och 45 min efterröktillfället karaktäriseras av

• ökad tankeverksamhet, att personen blir

utåtriktad, fnissig och pratsam.

• att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,

hjärtklappning,

• yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,

samt torrhet i ögon, mun och svalg.

Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av

• att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärnaoch lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, ellerbara ligger och "flummar" för sig själv.

• att färger blir starkare, lukter mer framträdande,

• att samband som man kanske har anat tidigare

nu framträder ganska klart.

• samt att tankeflykten är mycket utpräglad och

associationerna talrika.

Det karakteriseras av:

• att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,

• att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande ger

det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".

är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års

regelbundet användande av cannabis.

När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren

har blivit en kronisk cannabismissbrukare.

• I detta tillstånd försämras individens förmåga

att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

Fas 3

Cannabis påverkar

1. input processen (Hippocampus)

(förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av

• koncentrationen,

• uppmärksamheten,

• förmågan att lagra och

• att bearbeta ny information.

2. outputprocessen

(förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen)

med bl.a. följande försämringar som följd

• förmågan att hantera komplex information,

• oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv,

• ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter,

• nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

1. MDMA populär nybörjardrog:“Artificiellt paradis på jorden”1. MDMA populär nybörjardrog:“Artificiellt paradis på jorden”

Enkelt intag i tablettformEnkelt intag i tablettform

–man behöver varken röka eller injicera–man behöver varken röka eller injicera

Kraftig positiv upplevelseKraftig positiv upplevelse

–man blir euforisk, snäll och förälskad,ej aggressiv och psykotisk–man blir euforisk, snäll och förälskad,ej aggressiv och psykotisk

Anses allmänt vara ofarligAnses allmänt vara ofarlig

–dödsfall extremt sällsynta, hjärnskadoravfärdas som ”skräckpropaganda”–dödsfall extremt sällsynta, hjärnskadoravfärdas som ”skräckpropaganda”

Lättillgänglig bland ungdomar i helavästvärldenLättillgänglig bland ungdomar i helavästvärlden

Ecstasy

Ecstasy

‚Terapeutisk@ dos är 20 mg.

‚På den illegala marknaden innehåller tabletterna

mellan 75-160 mg

‚Normal brukar dos är 120 mg.

‚Säljs i tablettform med symbol

(T ex dollartecken, leende gubbe osv.).

‚Tablettens utseende har inget med effekten att göra, enbart suggestiv.

‚Uppvärmning inför ruset.

‚Ruseffekten uppkommer efter ca 30 min, och är som

starkast efter 1 1/2 timme.

‚Totalt varar ruset i ca 3 timmar

YNegativa symptom är:

T illamående,

T törst,

T muskelspänning,

T käkkramp,

T darrningar,

T svettningar och

T illusioner (vanföreställningar)

förstärkta av ljus och ljud i lokalen.

 Panikattacker

 Fobier

Psykiska effekter av Ecstasy.

Artificiellt Paradis

 Innerlig värme.

 Ömhetsfull.

 Emotionell frihet.

Känsla av brödraskap ".

 Öppenhet.

 Förtroendefull.

 Ökad kommunikation och möjligheter.

 Ångest försvinner i närvaro av anti-neuroticum.

Stickningar i kroppen.

MDMA som snö blir solen".

Fysiska effekter av Ecstasy

C Stora pupiller.

C Torr i mun och svalg.

C Högt blodtryck.

C Hög puls.

C Aptitlöshet.

CMinskat/inget sömnbehov.

C Styv känsla i käkarna.

C Motoriska koordinationsmissar, svängd.

C Kallsvettningar- som är/ger en skön känsla.

C Illamående kan förekomma, som kan leda till kräkningar.

Serotoninskada förorsakar

 dålig självkontroll

 instabilt temperament

 ångest o fobier

 tvångsmässigt beteende

 panikattacker

 bulimi

AmfetaminAmfetamin

och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande

och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

C Eufori, att gå på moln.

C Förhöjd prestationsförmåga.

C Kraftigt förhöjd sensualitet.

Psykiska effekter av amfetamin

•Upplevelse av skärpt sinnesförmåga

•Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet

•Avtrubbning av omdömet

•Minskade hämningar

C Ökad sexualitet.

C Ökat självförtroende.

C Ökad vakenhet.

C Aptitlöshet.

C Avmagring.

C Stora pupiller.

C Förhöjt blodtryck.

C Muskelspänningar.

C Motorisk oro.

C Ökad hjärtverksamhet.

Fysiska effekter avamfetamin

Psykiska effekter av kokain

C Förhöjt stämningsläge.

C Vällust.

C Sexuell stimulering (auto-orgasm).

C Ökad vakenhet.

C Ökat självförtroende.

C Ökad tankeskärpa.

C Starka eftereffekter i form av

ångest och depression.

Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss-

tänksamhet, depression, ibland psykos.

KokainKokain

Fysiska effekter av kokain

C Vidgade pupiller.

C Förhöjd puls.

C Förhöjt blodtryck.

C Stör regleringen av törst,

hunger, kroppstemperatur,

sömnrytm och sexualliv.

Skador: Irriterade slemhinnor,

svår huvudvärk, plötsliga svimningar

och epileptiska anfall, oregelbunden

hjärtverksamhet.Ger fosterskador.

Psykiska effekter av heroin

 Dåsighet.

 Känsla av att sväva på ett moln.

 Starka lustkänslor (erotisk).

 Flykt undan problem och tristess.

 Stillar ångest och obehagliga känslor.

 Känsla av intellektuell överlägsenhet.

 Känsla av välbefinnande.

Psykiska skador:

 Splittring av personligheten.

 Vilsenhet i tillvaron.

 Svårigheter att hantera fysisk

och känslomässig smärta.

HeroinHeroin

Fysiska effekter av heroin

 Smärtstillande

 Initialt illamående och koncentrationsproblem.

Fysiska skador:

 Rätt doserat ger heroin få skador.

 Risk för överdos och nedsatt andningsförmåga.

 Felaktig injiceringsteknik ger infektioner.

 Obehandlade kroppsymptom, såsom tandvärk osv.

 Förstoppning.

 Ofrivilliga avtändningar utan medicin (cold turkeys)sliter hårt på kroppen.

HeroinHeroin

LäkemedelsmissbrukBeroendeskapande analgetika (1999)LäkemedelsmissbrukBeroendeskapande analgetika (1999)

Narkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur,Ketogan, Metadon, olika morfinpreparatsåsom Petidin, Spasmofen,, TemgesicNarkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur,Ketogan, Metadon, olika morfinpreparatsåsom Petidin, Spasmofen,, Temgesic

Med Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, TreoCompMed Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, TreoComp

Med dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen,Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard,Paraflex compMed dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen,Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard,Paraflex comp

Cocillana-EtyfinCocillana-Etyfin

FLUNITRAZEPAM (Rohypnol) tabletter 1mgFLUNITRAZEPAM (Rohypnol) tabletter 1mg

Varningar och försikthet: betr beroendet: risken meruttalad bla hos vid tidigare alkoholism, drogmissbruketc.Varningar och försikthet: betr beroendet: risken meruttalad bla hos vid tidigare alkoholism, drogmissbruketc.

Interaktioner: flunitrazepam potentierar den sedativaeffekten av alkohol.Interaktioner: flunitrazepam potentierar den sedativaeffekten av alkohol.

Kan potentiera morfinanalgetikas andningsdepressivaeffekt!!!!!!!!!!Kan potentiera morfinanalgetikas andningsdepressivaeffekt!!!!!!!!!!

Överdosering: barn och åldringar speciellt känsliga.Överdosering: barn och åldringar speciellt känsliga.

Ex: 13 mg + alkohol till vuxen gav allvarliga intoxikation.Ex: 13 mg + alkohol till vuxen gav allvarliga intoxikation.

–20 mg till vuxen allvarliga intoxikationer.–20 mg till vuxen allvarliga intoxikationer.

CNS-depression redan vid låga doser!CNS-depression redan vid låga doser!

ALKOHOL OCH ROHYPNOL GER EN EUFORISERANDEKICKEFFEKT.ALKOHOL OCH ROHYPNOL GER EN EUFORISERANDEKICKEFFEKT.

ALKOHOL KAN FÖRSTÄRKA BENSODIAZEPINERNASANDNINGSHÄMMANDE EFFEKT,ALKOHOL KAN FÖRSTÄRKA BENSODIAZEPINERNASANDNINGSHÄMMANDE EFFEKT,

ÖKAR RISKEN FÖR ASPIRATION ELLER DÖD GENOMDRUNKNING,FÖRFRYSNING ETCÖKAR RISKEN FÖR ASPIRATION ELLER DÖD GENOMDRUNKNING,FÖRFRYSNING ETC

Kognitiv försämringKognitiv försämring

Redan korttidsmedicinering (8 dagar) med konventionelldos BZP ger upphov till effekter på en rad psykologiskafunktioner, exempelvis

• Logiskt tänkande

• Korttidsminne,

• Uthållighet

• Förmågan att upprätthålla uppmärksamhet

• Inlärningsförmåga

• Att anpassa sig

• Att klara konflikter

ABSTINENSSYMTOM SOM KAN FÖREKOMMA VIDBENSODIAZEPINBEROENDE.ABSTINENSSYMTOM SOM KAN FÖREKOMMA VIDBENSODIAZEPINBEROENDE.

 ostadighet ostadighet

 balanspåverkan, yrsel balanspåverkan, yrsel

 koordinationssvårigheter(ataxi, sluddrigt tal) koordinationssvårigheter(ataxi, sluddrigt tal)

 darrningar, skakningar darrningar, skakningar

 svettningar,temperaturväxlingar svettningar,temperaturväxlingar

 illamående illamående

 aptitlöshet, viktnedgång aptitlöshet, viktnedgång

 diareé, förstoppning diareé, förstoppning

 inkontinens, törst, storaurinmängder inkontinens, törst, storaurinmängder

hjärtklappninghjärtklappning

 muskelkramp, smärta,ryckningar muskelkramp, smärta,ryckningar

 svaghetskänsla svaghetskänsla

 Ep krampanfall (vidsnabbt utsättande frånhögre doser) Ep krampanfall (vidsnabbt utsättande frånhögre doser)

 parestesier (domningar,stickningar) parestesier (domningar,stickningar)

 influensliknande perioder,värk influensliknande perioder,värk

 huvudvärk huvudvärk

BehandlingBehandling

Information och motivationshöjande samtalInformation och motivationshöjande samtal

Successivt trappa ut medicinenSuccessivt trappa ut medicinen

Eftervård en längre tidEftervård en längre tid

Lättast i början innan abstinensen har kommit igång.Håll en jämn nedtrappning.Lättast i början innan abstinensen har kommit igång.Håll en jämn nedtrappning.

Ta bort ca 10% av den aktuella dosenTa bort ca 10% av den aktuella dosen

Pat. bestämmer vid vilket tablettintag nedtrappningenska göras.Pat. bestämmer vid vilket tablettintag nedtrappningenska göras.

Nedtrappning av BZP görs inte oftare än en gång pervecka (öppenvård)Nedtrappning av BZP görs inte oftare än en gång pervecka (öppenvård)

En nedtrappad dos höjs inte.En nedtrappad dos höjs inte.

Den sista tabletten.Den sista tabletten.

NedtrappningNedtrappning